Internet är kanske den största revolutionen i mänsklighetens historia. Ändå är det lätt att glömma att det vi i dag känner som nätet inte är äldre än ungefär 25-30 år för den breda allmänheten.
Detta betyder att den som är i 20-årsåldern aldrig har upplevt en värld utan internet. För den som växer upp i dag är en ständigt uppkopplad värld en självklarhet. Försök att förklara hur det var för bara något decennium sedan och risken är stor att de över huvud taget inte förstår vad du säger.
Med denna revolution kom inte bara ökad frihet och ett demokratiserat samtal utan också nya maktcentra. Medan politiken famlade desperat i blindo och hanterade internet som en hal tvål den bara inte kunde få grepp om, passade ett antal privata företag på att skaffa sig både inflytande och makt.
Ett fåtal amerikanska IT-giganter har vuxit från hippa företag som erbjöd en tjänst som intresserade ett fåtal till att stå för själva infrastrukturen för hela vårt internet och den digitala kommunikationen, särskilt i sociala medier.
Den som försöker leva ett modernt liv utan Google, Apple, Microsoft och Facebook kommer snart upptäcka hur begränsat det blir. Det är lite som att bojkotta all elektronik som tillverkats i Flextronics fabriker: hart när omöjligt.
Google hade länge devisen ”Don’t be evil”. Hur det har gått med efterlevnaden är upp till var och en att avgöra, men faktum är att vi nu ser denna IT-gigant kroka arm med de övriga i ett försök att stampa ut oppositionella glödbäddar runt om på nätet.
Att Donald Trump kastats ut permanent från Twitter och stängts av från Facebook och Instagram är talande för den tid vi nu lever i och visar på faran i att låta ett antal privata företag diktera villkoren för vår privata kommunikation och, i förlängningen, vår förmåga att möjlighet att nå ut till andra människor med ett budskap.
Detta handlar emellertid inte bara eller ens främst om Trump. Det är nu länge sedan Milo Yiannopoulos kastades ut från Twitter och senast slog Facebook till mot Ron Paul, efter att denne skrivit en artikel kritisk mot ”big tech”. Ron Paul har knappast gjort sig känd som en hatare eller uppviglare.
Motargumentet brukar alltid vara att Twitter, Facebook med flera är privata företag med användarvillkor som de själva bestämmer över och alla användare måste följa. Den som inte gillar dem kan gå någon annanstans eller starta ett eget alternativ.
Även om det i grunden är sant har argumentet i takt med techbolagens växande globala makt förlorat i relevans och blivit närmast hypotetiskt. Ty det finns i stort sett ingen i dag som kan utmana en gigant som Facebook med flera miljarder användare. Parlers försök att agera alternativ till Twitter och Facebook är ett bevis för hur svårt det är.
När någon protesterar mot att oliktänkande kastas ut från sociala medier brukar näthatsargumentet komma i retur. ”Det är ingen mänsklig rättighet att sprida hat på nätet!” säger någon. ”Ska man verkligen få säga vad som helst online?” säger en annan.
Ja, allt som ligger inom lagens råmärken bör få yttras, är det rimligaste svaret. Yttrandefriheten är den kanske mest provocerande av fri- och rättigheter. Det är uppenbart att många inte pallar att stå upp för den när det bränner till, och i takt med att gränsen för vad som betraktas som näthat ständigt sänks och närmar sig den för rasism, blir det allt vanskligare att föra en meningsfull diskussion om yttrandefrihetens gränser.
I dag räcker det nämligen att någon fått mothugg för att denne ska gråta ut om ”näthat”. Det räcker att ifrågasätta det sunda i abort eller ifrågasätta Miljöpartiets klimatpolitik (”klimatförnekelse!”) för att hamna på någon sorts röd lista.
I takt med att internet värdegrundifieras, blir det allt svårare för oppositionella och alternativa röster att höras och synas. Jag bytte plattform efter att Google beslutat att börja censurera naket innehåll i Blogger. Inte för att jag planerade att posta nakenbilder på min blogg utan för att jag ansåg att det var mitt beslut, inte Googles.
Internet var tidernas frihetsrevolution. I dag är friheten på nätet satt under stark press. I Kina har den digitala diktaturen kommit som längst. Genom censur och att samla alla tänkbara tjänster i en app, WeChat, har regimen i Beijing skaffat sig närmast total kontroll på befolkningens förehavanden på nätet. Kina är i dag en fullfjädrad digital diktatur, och vi ska inte tro att västvärldens politiker inte sneglar på den med viss beundran.
Situationen i väst, med ett fåtal aktörer som bevisligen är på väg att bli värdegrundsaktörer, är inte fundamentalt annorlunda. Det finns all anledning att se på internets framtid med stor oro. När politiken och big tech går hand i hand står sig den enskilda användaren slätt.
Ibland tänker jag att den enda vägen framåt kanske skulle vara en differentierad upplevelse av internet redan i webbläsaren. Ponera att alla skulle få välja frihetsnivå i inställningarna: vill du ha ett fritt internet när du är online? Eller föredrar du en begränsad och något tillrättalagd form där avvikande röster X, Y och Z inte syns? Eller vill du ha en kinesisk variant där enbart regimmedia syns och hörs för maximal känsla av trygghet? Tänk barninställningar fast för vuxna. Många tycks behöva det.
Hur internets framtid ser ut vet jag inte. Men jag vet att striden om den står här och nu. Alla som bryr sig det minsta om ett fritt internet måste delta i den.
Internet i modern tappning.
Rosa Parks kunde ha tagit en annan buss eller startat ett eget bussbolag om hon inte ville hålla sig till bussbolagets terms of service.
Hej.
All teknologi används alltid till gränsen för sin förmåga innan den begränsas. Detta verkar vara en samhällsvetenskaplig järnlag.
Bilen spreds långt före körkort hade minsta lilla med körförmåga eller vägnät att göra.
Går vi längre bakåt gäller detsamma både gevär och armborst (armborst försökte man reglera/förbjuda när dessa blev vanliga eftersom armborst skapar jämlikhet mellan furste och träl; båge kräver tid att öva med, armborstet kräver två händer och ett öga).
Läskunnighet, allmän skola, tandvård, sjukvård, bostad – begränsningar som börjar smed välvilliga avsikter. Kvalitetskontroll och objektiva omdömen utvecklas med tiden till likriktning, monopol och värdegrund ex cathedra.
Det är helt och hållet ofrånkomligt att att hela västvärlden nu utvecklas som Kina. Det är inte en risk utan ett faktum, av enklast tänkbara skäl:
De som styr tjänar på det. Politiskt och ekonomiskt.
Alternativet är detsamma som när Sverige lämnade Kalmarunionen, och metoden också.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Folk kommer använda flera internet.
Risken är överhängande att myndigheterna kommer att tvinga stänga internetleverantörer som tillåter alternativ media och andra vanliga privatpersoner som vill göra sin röst hörd.
Det är i princip det man gjort i vissa fall redan, om vi tittar tillbaka på lite kontroverser de senaste åren.
” I dag räcker det nämligen att någon fått mothugg för att denne ska gråta ut om ”näthat”. Det räcker att ifrågasätta det sunda i abort eller ifrågasätta Miljöpartiets klimatpolitik (”klimatförnekelse!”) för att hamna på någon sorts röd lista.”
Men detta gråtande är en fullständigt ensidig reaktion.
Det är bara vänsterliberaler som gråter av någon anledning.
Inte ens kommunister gråter på det viset.
Till en viss del kanske, men de agerar mer fysiskt som hämnd eller hur man nu ska beskriva det.
Vänsterliberaler använder det däremot som sitt främsta vapen.
I detta ligger kanske som Utlandssvensk brukar skriva, en feminisering av det politiska.
Om ser till hur röstprofilen ser ut för vänsterliberaler så finns det en klar poäng i detta.
Det ironiska i sammanhanget är att den feminiseringen leder till ett stängt politiskt klimat och en antidemokratisk värld.
Tvärt emot vad kvinnor nog ville en gång i tiden när man slogs för sin rösträtt.
Oavsett så är det en krutdurk man skapar.
Google och de andra hävdar att eftersom de är privata bolag har de rätt att censurera och blockera yttranden som de finner förtrytliga. AT&T är också ett privat bolag, som svarar för huvuddelen av USA’s (och många andra länders) telekommunikation. Analogt(!) borde de alltså kunna ta sig rätten att stänga av alla telefonörer som uttrycker sig misshagligt? Och hur ställer sig LM Ericsson, Cisco, Siemens, Motorola, Intel osv osv i frågan?
Om man tolkar digitaliseringsministerns uttalanden i Agenda så betyder det att
så länge företagen följer Värdegrunden är det ok att de med policyn som stöd censurerar MEN om de skriver fel om sossarna så är reglering nödvändig.
Förmånliga etableringskostnader och rabatterad strömförsörjning får nog också ses som incitament för företagen att lyssna på ministern. Det finns just inte mycket mer att klargöra..
Man behöver inte vara SD:are heller direkt. Så här går det till när man fulas ut även om man är/har varit sosse men kommit för nära (S)anningen.
https://ledarsidorna.se/2021/01/reglering-av-sociala-medier-varlden-vid-ett-vagskal/
Hypotetiskt kan jag acceptera det där nya förslaget om regler för medieplattformar och liknande aktörer.
Men det är just en liten detalj…
Det där med regler för hat och hot, vem definierar det?
Regeringen i respektive land?
En grupp utsedda ”frivilliga och oberoende”?
Samma som idag massanmäler inlägg på FB och YouTube?
Tech medias personal själva?
Idag så tar ju vänsterliberaler på sig offerkoftan så fort de får mer än en som ger mothugg i sak, och de tycker då att de blir utsatta för en ”hatstorm”.
Omvänt så så attackerar de på alla fronter de som inte håller med PK narritivet…
Vem som är utsedd att avgöra definitionen hat och hot, det är de som styr vem som skall få komma till tals.
Och vet ju alla hur bra det systemet har fungerat hittills, eller hur?
För att uttrycka det en aning sarkastiskt.
Det är så här regeringen med Ygeman lägger fram saken, för att lugna meningsmotståndarna, medan man i praktiken tar kontroll över definitionerna och därmed vem som skall få komma till tals.
Falskspel, antidemokrati, upphörande av verklig yttrandefrihet, och politisk utfrysning, är vad som väntar med nya EU lagar.
Så fortsatt kommer att gälla:
Tyck som vi så får du säga vad du vill.
Tyck utanför PK narritivet så stoppar vi din röst.
“Don’t be evil” ersattes 2015 av ”Do the right thing”.
Vad ”det rätta” är vet vi alltför väl nu.
Går det att göra Internet till tidningen PRAVDA? Jag tror inte det. Servrar går att tillhandahålla utan Amazon. Sen att länder ska förbjuda dissidenthemsidor? Neee. I förlängningen slutar det som för tidningen PRAVDA.
Självklart kan myndigheten bestämma vad du får tillgång till på nätet.
ALL trafik har en avsändare i form av en IP-adress, dessa adresser kan myndigheten godkänna eller förbjuda, svårare än så är det inte.
Djävlas du med myndigheten och sätter din server bakom en VPN-vägg kommer myndigheten att styra om reglerna för IP-filtreringen från att förbjuda vissa adresser till att endast godkänna vissa, ackrediterade, adresser.
Övervakningen av och ansvaret för att du endast får tillgång till de godkända adresserna lägger myndigheterna på din ISP vilken bestraffas med avstängning om den missar att övervaka dig och din trafik.
Självklart är en mycket stor del av din trafik redan kontrollerad, försök söka efter dina semesterbilder med barnen och du är registrerad för extra noggrann kontroll, eller nämn Trump i positiva ordalag, minst lika allvarligt.
@ PLLAY
Hur ska det funka om TOR blir det nya? TOR ska gå snabbare med tiden, om jag förstår det rätt. Rätta mig om jag har fel. Jag vet inte hur utvecklingen för TOR fortskrider.
Sen att myndigheter ska förbjuda hemsidor som ligger på ICANN-nätet. Mig veterligen läggs massa servrar i Ryssland som omdirigeras stup i kvarten. För filmindustrin har det inte gått att eliminera dessa servrar. Hur skulle t.ex. svensk myndighet kunna förbjuda dessa servrar som ligger i Ryssland där det funkar ungefär som med piratkopieringen i Kina, dvs det är fritt fram.
Genom att endast datapaket från auktoriserade avsändare blir tillåtna inom Sveriges gränser.
Varje datapaket som saknar godkänd avsändare stoppas.
Du får tänka tvärtom mot vanlig censur där myndigheten stoppar oönskad information till att endast datapaket från godkända avsändare når adressaten.
Vid första anblicken synes detta vara ett oändligt jobb för myndigheten, men är i själva verket mycket enkelt, ALL trafik är förbjuden om den inte är uttryckligen är tillåten, motsatsen till tryckfrihet.
Vänstern drevar och Kristersson får massiv värdegrundskritik och myndigheten Förintelsemyndigheten Forum för levande historia hamnar långt ner i spagat.
En signal så god som någon om vad som väntar .