Jag minns det tydligt. Jag satt i köket i mitt föräldrahem och åt frukost. Det var en vanlig skoldag i mellanstadiet. Min far ringde och berättade att det hänt något och bad mig sätta på TV:n. Där rullade namnlistor över personer som varit ombord. Räddade och saknade. Det var den 28 september 1994 och passagerarfärjan Estonia hade sjunkit.
Kanske tog mitt eget intresse för sjöfart och fartygshistoria i allmänhet (och Titanic i synnerhet) fart där och då. Estonias förlisning var en oerhörd händelse. 852 människor omkom och 501 av dem var svenskar. Det stora antalet döda svenska medborgare gör den svenska regeringens agerande efter katastrofen desto mer klandervärd.
Efterspelet är en tragedi i sig. Inte bara blev fartyget kvar på Östersjöns botten, alla omkomna lämnades också kvar. Detta trots att dykningar genomförts och dykare till och med fotograferat offer för att ge beslutsfattare en uppfattning om hur de såg ut.
Det skapades ett etiskt råd för att diskutera de etiska aspekterna av en eventuell bärgning av fartyget och/eller offren. Dess medlemmar fick se bilder från den kapsejsade norska oljeplattformen Alexander Kielland som visade uppsvällda och deformerade kroppar och valde sedermera att avstyrka en bärgning.
Kommunikationsminister Ines Uusman hade också bestämt sig. Hon hävdade i TV att många omkomna nog såg så hemska ut att de anhöriga inte ville ha hem dem. En fullständigt bisarr slutsats av ett statsråd som inte begrep någonting. Även om hon var långt ifrån ensam om det.
Bärgningen av omkomna blev en fråga om socialdemokratisk rättvisa.
Föreställ er något liknande efter en bilolycka: Bilvraket lämnas kvar. Det kastas lite sten och granruskor över det. Eller på platsen för en flygkrasch: Kvarlevorna av flygpassagerarna fotograferas men lämnas kvar på plats. Otänkbart. Men just så agerade bland andra den svenska regeringen när det gällde Estoniaoffren.
Så här 25 år senare vet vi fortfarande inte varför Estonia sjönk. De undermåliga undersökningar som gjordes resulterade till slut i en kritiserad haverirapport (jämfört med de grundliga rapporter som släpptes i USA och Storbritannien efter Titanics förlisning drygt 80 år tidigare är den lättviktiga och ofullständiga slutrapporten från JAIC pinsam).
Haverirapporten förklarar inte varför Estonia aldrig kapsejsade utan i stället lade sig på sidan och sjönk med aktern först. Vittnesmål om läckage under bildäck följdes aldrig upp. Sådant hade varit enkelt att bekräfta eller vederlägga genom att göra en undersökning av hela vraket. Det har ännu inte gjorts. Det finns teorier om att vatten ska ha läckt in i ventilationstrummor, vilket är en tänkbar förklaring.
Det finns sannolikt en rad ganska logiska förklaringar till katastrofen. Fartyget var inte ens byggt för att gå på öppet hav, det var dåligt underhållet, hon gick för fort och befälet klarade inte av att hantera situationen när slagsidan väl uppstod. Troligen fanns även vatten under bildäck redan innan bogvisiret slets av vilket kan förklara att Estonia aldrig kapsejsade utan lade sig på sidan.
Innan hela vraket undersökts vet vi emellertid inte. Sanningen finns på 80 meters djup och politiker i framför allt Sverige och Estland vill att den ska förbli där.
Det gjordes till och med, på Sjöfartsverkets förslag, ett försök att täcka över vraket med betong. I dag förbjuds bland andra Sverige att göra en undersökning av vraket genom den så kallade gravfridslagen, vilken är en historiskt bisarr konstruktion.
En anhörig till en av de omkomna sade nyligen att han nog aldrig kommer få uppleva dagen då sanningen om Estonias undergång blir offentlig. Han gissade att det kanske kommer ske lagom till 50-årsminnet. När alla ansvariga är döda och begravda. Tyvärr ligger det nog en hel del i den misstanken.
Estonia är en ständig påminnelse om att det politiska etablissemanget i bokstavlig bemärkelse kan gå över lik för att slippa ta ansvar.
Se även:
Dokumentär: Livlinan som brast
Estonia 20 år: Diskussion med överlevande
En oförglömlig eftermiddag i september 2014 då tre Estoniaöverlevande
berättade om den där natten. Det blev helt tyst i publiken.
(Från vänster: Mikael Öun, Urban Lambertsson och Rolf Sörman). Foto: Hans Li Engnell
”När alla ansvariga är döda och begravda”
Tyvärr måste vi därför börja straffa deras barn och barnbarn. Det är givetvis rättsvidrigt under vanliga omständigheter men med sådant förräderi och sådana brott som våra makthavare ägnat och ägnar sig åt måste vi se till att det blir konsekvenser.
Eftersom de antagligen inte tar del av det jag och andra skriver kommer det kanske inte påverka dem (och skrämma till mindre maktmissbruk) men framtida makthavare kommer att förstå att de inte kan fly straffet utan att deras efterkommande i så fall får ta straffet i deras ställe.
Nej.
Straffa mig gärna för vad mitt barn ställer till mig , men var vänlig och låt bli att straffa mig för vad min farfar ställde till med
Arvssynd kan de där galningarna som yrar om koloniseringen av St Barthelemy få ägna sig åt.
Artikel i Svenska Yle idag. Ledaren för den estniska utredningen vill att en ny utredning görs.
Jag rekommenderar Stefan Torsells bok M/S Estonia: Svenska statens haveri.
Utmärkt. Men frågan är hur en sådan ska gå till utan att bryta mot den s.k. gravfriden, som Estland förbundit sig att följa. En utredning utan dykningar är meningslös.
Det är som vanligt att i skarpa lägen på riktigt fallerar svenska myndigheter. Det finns en massa exempel, Estonia,tsunamin i Thailand,palmemordet,ubåtsincidenterna ,etc. När det smäller på ett eller annat sätt blottläggs inkompetens, oförståelse, schabbel, feghet.
På det djupet och i kallt vatten i stillhet är kroppar mer eller mindre välbevarade en ganska lång tid efter förlisningen, så rent praktiskt skulle det vara lätt genomförbart. Det hela blev som vanligt, hokuspokus hemklåperischabbel.
Jeg husker Alexander Kielland-ulykken i Nordsjøen 1980, men vet ikke stort mer enn det som står i Store norske leksikon.
https://snl.no/Alexander_L._Kielland-ulykken .
Der står det at man begynte å søke etter døde dagen etter ulykken 27.3.1980. Tre år etter ble den havarerte platformen snudd, og da fant man seks døde til.
Jeg går da ut fra at de ble hentet opp?
På bakgrunn av dette virker de svenske holdningene litt merkelige. De døde kan legges rett i kiste for de pårørende, de behøver ikke synfares av dem hvis maltrakterte. Hovedpoenget for de etterlatte er jo å ha en grav å gå til.
Virker som mye skurrer i Estonia-saken. Og traktat med England?..
Hela argumentet att kropparna är i för dåligt skick är såklart bullshit, speciellt när man tittar på hur andra länder hanterar stora tragedier. Det har nu gått över 18 år sedan 9/11 och man arbetar fortfarande på att identifiera *fragment* för att kunna ge familjerna något slags avslut.
Att man inte bärgade Estonia handlade nog snarare om kostnaderna. Tekniken fanns, men man insåg att det skulle bli jävligt dyrt. Måste hålla i plånboken vettu!
Inte bara kronorna, men också det faktum att Svenska politiker kommer få stå med ändalykten bar, internationellt.
Fanns en artikel på Smedjan, åtminstone igår, som nu tycks vara borta.
Lite off topic förstås men jag måste låta skadeglädjen få bubbla över när Lööf och C nu kan lämna samarbetsregeringen med gott samvete.Man har ju själva hamnat i rasistträsket och smetas bruna istället för gröna när omskärelse ska förbjudas.
Och inte kan Lööf FLYGA hem från Thailand för att ställa allt tillrätta heller.
Ajdå.Viktiga väljargrupper kommer nu att lämna för MP.Obersturmbannführer Lööf och hennes nassar får ägna månader åt att ta avstånd från sig själva.Det värsta blir nog ändå att hantera AB, DN och Löfven som plötsligt förstår att de satsat på fel häst.Kräk-kaskader på Annie Lööf och hennes bruna gäng alla dar i veckan liksom.
Tänk vad en kongress kan glädja en fet vit SUV-körande medelålders cis-man som jag en vanlig Lördag!
Viking Sally, som färjan först hette, var byggd för att gå kustnära på rutten Stockholm-Mariehamn-Åbo. De säkerhetsdetaljer som krävs för att gå på öppet hav saknades. En annan färja var Herald of Free Enterprise som välte mellan Zeebrugge och Dover 8 mars 1987 när bogvisiret inte var stängt före avfärd. 197 personer omkom. Jag har åkt med båda färjorna i mitten av 1980-talet.
Det största fartygshaveriet i Europa var när Wilhelm Gustloff topederades av en rysk ubåt 30 januari 1945 utanför Ustka i nuvarande Polen. 9352 personer omkom.
Wilhelm Gustloff var en ofattbar tragedi, så sent i kriget dessutom. Ännu senare sänktes Goya, som tog med sig ungefär 6500 människor i djupet den 16 april 1945.
Den U-båtskaptenen blev väl Sovjetunionens Hjälte för den insatsen. Säkert krigsavgörande att döda alla dessa kvinnor och barn.
Mycket känslor, ingen fakta…….?
När man bärgade smuggelgodset från de militära lastbilarna kunde dykarna besvärat sig med att även bärga de döda som fanns i vraket. Det utfördes omfattande dykningar av flera nationers militära personal i syfte att undanskaffa bevis. Carl Bildt vet, varför inte fråga honom. Han har alla uppgifter om denna ”affär.” För övrigt var räddningsinsatserna taffligt utförda. Ingen finlandsfärja ändrade kurs för att bistå.
Räddningshelikoptrarna var till en början fullpackade med journalister så inga överlevande kunde tas ombord. Många frös ihjäl i gummibåtarna. Vem eller vilka petade hål på Estonia? Att det finns ett stort hål i Estonias skrov vill man inte erkänna. Blev ryssarna så sura på hanteringen av rysk surplus att man statuerade exempel? Några vet men tiger.
Varför uppgav de finska myndigheterna fel position om var Estonia sjönk. En tjugotal poliser omkom. Besättning som räddats försvann spårlöst. Moderaterna och Socialdemokraterna har en del att förklara, eller hur Ingvar Carlsson och Carl Bildt. Det är inte bara CIA:s illegala landning på Bromma, politikermorden samt den höge Must-officeren som snubblade på portföljen och hamnade under tunnelbanetåget som skaver.
Javisst jag är förbannad och arg.
Estoniakatastrofen har påverkat mig djupt, trots att jag inte kände någon personligen, som dog där på Estonia.
Kvällen innan hade jag var med vän ute på stan i Stockholm och druckit öl. Det var regnigt och blåsigt den kvällen vill jag minnas. Jag hade svårt att sova den natten, och drömde konstigt hur jag hade ramlat i relativt varmt vatten mellan ett stort fartyg och en hamnkant. Avståndet mellan fartyget och hamnkanten minskades oroväckande mycket varvid jag, ombord på en livbåt, trycktes upp på land, och klarade mig. (Det varma havsvattnet i min dröm härrör säkerligen från ett samtal jag hade med en isländsk fiskare året innan på Island. Denne fiskare berättade bl.a. att han ingick i en fartygsbesättning som såg till så att ett första TV-team från BBC kunde komma så nära den framväxande Surtsey som möjligt för att ta bilder. Kylningen från det omgivande vattnet till fartygsmotorerna var dimensionerande för hur nära Surtsey de kunde komma.)
Under denna natt, vid fem sextiden, gick jag upp för att gå på toaletten. Stormen hade bedarrat. Det var lugnt. Jag blickade då ut mot himlen i sydost. Jag såg då en stor svart kil (ett moln) ”ondskefullt” avteckna sig mot en knallröd botten pekande mot väster. Jag har aldrig sett något liknande!
Jag var efter Estoniaförlisningen själv mycket upprörd över att det Etiska rådet tog det oetiska beslutet att inte bärga de kroppar som gick att bärga.
Jag har förståelse för att sjöman, som drunknar och försvinner i havsdjupen, inte bärgas. Men här rörde det sig mest om drunknade ”landkrabbor” på en Östersjökryssning. Anhöriga till dessa vill ju ha upp kropparna, i möjligaste mån, så att de kan begravas i vederbörlig jord på land för sorgearbetets skull.
Jag minns särskilt ett radioprogram som sändes efter Estoniaförlisningen, typ Studio ett, där det ena svepskälet efter det andra radades upp för att inte bärga kropparna. Det mest flagranta svepskälet tyckte jag då var att dykarna, som skulle på ett eller annat sätt bärga kropparna, skulle förment få traumatiska upplevelser av att hantera en relativ stor mängd drunknade lik. Men vi pratar här om en speciell kategori dykarna som har det som sitt jobb att bärga lik. De har varit med förr, om man säger så!
Är det någon som vet vilka som ingick i det Etiska råd som avrådde från bärgning av kropparna?
Fascinerande historia!
Caroline Krook och Karin Söder var två av dem som ingick i Etiska rådet. Flera har sedan dess ändrat åsikt. Mer här:
http://www.estoniasamlingen.se/content.aspx?idx=2&sub=1&ex=n
@Hans Li Engnell 06:32
Tack så mycket för länken.
Ett syskon skulle köpa en gammal bil. När säljaren fick frågan om de andra nycklarna sa han att de blev kvar på Estonia.
Hej
Hände under mitt sista år på sjöbefälsskola i Kalmar…Hade hört nyheten innan jag kom till skolan där flaggorna hängde på halvstång.
Fick så småningom själv ett befäl på en tankbåt och vet om mina ängsliga kollegor som inte vågade att föra sitt fartyg utan enbart utförde rederiets befäl…håll tidtabellen!
Hej
En del av förlisningen beror säkert på dålig sjömanskap.
Jag såg bogvisered liggandes på land i Stockholm…och det var sönderkört…man körde för hårt helt enkelt.
Jag känner dessa farvatten och de kan vara tuffa.
Att det kanske fanns last ombord som var kontraband är antaglingen anledningen varför man la locket på.
För många dåliga omständigheter som sammanföll samtidigt…
Skepp åhoj
Kap Horn…fd sjökapten
Tillägg:
Man har haft viktig last ombord som skulle fram skyndsamt…och så gick det som det gick….en befälhavare med ett undermåligt fartyg som satt sina order före fartygfartygets säkerhet och pressade på….med ödesdiger konsekvens.
Kap Horn
Fartyget var inte undermåligt för den uppgift det var byggt, kustnära sjöfart, högst ca 20 nautiska mil från land. För övrigt är det enligt internationell sjörätt förbjudet att frakta krigsmateriel med färjor avsedda för passagerartrafik. Svenska ministrar har negligerat riskerna och indirekt orsakat katastrofen. Befälhavaren på Estonia kan inte hållas ansvarig för att någon sprängde hål på skrovet. Estonia sjönk snabbt beroende på att den luft som normalt brukar bromsa förloppet pyste ut i skadan på skrovet. Carl Bildt är den som är högst ansvarig för denna skamfläck.
@S Hallengren 18:51
”För övrigt är det enligt internationell sjörätt förbjudet att frakta krigsmateriel med färjor avsedda för passagerartrafik.”
Vad har du för bevis att så var fallet vid Estonias förlisning?
Gruelse
Enligt vittnesmål av fänrik Håkan Bergmark svenska marinen skulle han deltagit i dykningar lördagen den 1 oktober. Han säger sig sett ett hål i vraket som berättar att Estonia varit utsatt för sprängning. Sid. 139 och forts. i Stefan Torsells bok Svenska statens haveri. Rekommenderas. Enligt Jan Lindqvist informationschef LFV på Arlanda landade två flygplan, ett den 27/9 Reg VRCLM 18.41 Boeing 722, (ett militärt lastplan) före katastrofen. Take off 28/9 kl.20.54 destination Amsterdam med fyra passagerare. Det andra planet N971L Gulfstream 4 anländer 28/9 kl.22.56. Take off 29/9 17.13 destination Bangor, Main USA, medförande fem passagerare. Inget av flygplanen hade passagerare ombord vid ankomsten. Att Estonia inte var sjövärdig framgår av fartygsinspektörernas uttalanden i ovan nämnda bok. Huruvida detta skulle vara orsaken till haveriet, hög fart eller dåligt sjömanskap i kombination med oskickligt befäl eller manskap skall inte heller påstås utan bevis.
Hej
Jag har haft kollegor som pressade ”mitt” fartyg så att plåten i fören mellan spanten såg ut som hos en svältande.
Anledningen?
Håll tidtabellen!
Hade fartyget haft bogviser…?
Som sagt, jag känner dessa farvatten och vet hur de är när det råder storm.
En storm på Pacificen, även Nordatlanten är betydligt enklare att hantera.
Manfred
fd sjökapten
Det finns idag tillgång till nya vittnesmål och annan superrelevant info om Estoniakatastrofen. Etablerade politiker och d:o partier vill av partitaktiska skäl inte ta i saken. Återstår en enda möjlighet. Nämligen att alla som är verksamma inom Nya Media tar initiativ till att ickepolitiker sluter sig samman i en ”task force” som då kommer bli så stark att vare sig gammelmedia eller etablerade partier kan ignorera frågan. Allt annat vore omoraliskt.
De som håller med om detta kan höra av sig till Föreningen för Medborgarjournalism som kan nås på vår site http://www.lästips.se
”Så här 25 år senare vet vi fortfarande inte varför Estonia sjönk.”
Jag tycker i alla fall att man har givit en plausibel förklaring till sjunkförloppet. Bogvisiret lossnade. Det berodde på, dels de krafter från sjön som det utsattes för, dels möjligen bristande underhåll eller materialfel. Båten tog in vatten.
Jag tror inte på att en explosion ombord orsakade förlisningen. De som tror det får komma med fakta, inga motfrågor, för att jag ska tror det.
Det jag kan anmärka på i haverirapporten är den angivna hastigheten 14 knop då bogvisiret lossnade. Min minnesbild är att jag hörde en representant (förmodligen befälhavaren) på Silja Europa uttala sig i svensk radio att Estonia framfördes i 16 knop vid olyckstillfället. Han tyckte det var en för hög hastighet vid rådande väder.
Sjölagen förpliktar befälhavaren att se till att ett fartyg eller en båt framförs och hanteras på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap. Som befälhavare på ett fartyg måste man således anpassa farten efter omständigheterna.
Både vid Titanics och Estonias förlisning brast sjömanskapet, är min bestämda mening.
Både vid Titanics och Estonias förlisning brast sjömanskapet, är min bestämda mening.
Så var det onekligen. Både Estonia och Titanic gick för fort, till exempel. Däremot anser jag inte att slutrapporten ger en fullgod förklaring till sjunkförloppet. Estonia borde ha rullat runt som ro-ro-färjor ”ska” göra när de tar in vatten på bildäck. Hon lade sig i stället på sidan och sjönk väldigt fort. Det måste finnas en anledning till det sjunkförloppet. Jag tror inte på explosioner eller konspirationer, däremot finns det plausibla teorier som skulle kunna förklara det hela. En sådan är att det fanns hål under vattenlinjen och att vatten redan kom in i fartyget innan bogvisiret föll av. En annan är att det vid den kraftiga slagsidan kom in vatten genom ventilationstrummor som sedan färdades rakt ned i fartyget och såg till att hon aldrig rullade runt helt utan sjönk väldigt fort med aktern först.
@Hans Li Engnell 21:04
Uppenbarligen tycker både du och jag att man ska göra en seriös undersökning vid vraket för att räta ut eventuella frågetecken angående förlisningen. Så kan en haverirapport bli fullständig.
En ogynnsam slagsida kan ju förklaras av sid 174 i ”SLUTRAPPORT Ro-ro passagerarfärjan MS ESTONIAs förlisning i Östersjön den 28 september 1994”:
”Tunga fordon förefaller ha lastats på bildäck utan erforderlig hänsyn till viktfördelningen tvärskepps, vilket ledde till att fartyget lämnade hamnen med babords krängningstank nästan full och styrbordstanken tom. På grund av denna lastfördelning och vindtrycket på babordssidan hade ESTONIA – enligt tredjemaskinisten – omkring en grads styrbords slagsida när hon nådde öppen sjö.
Jo, jag har läst den några gånger och skrev även uppsats i ämnet en gång i tiden (då hade jag alla små fakta färskare i huvudet än i dag). Det där var medverkande faktorer, men inget av det där förklarar varför hon sjönk på det sätt hon gjorde.
Nej , Titanic sjönk inte fort. Det gick 2 timmar innan Titanic plurrade ordentligt.där fanns tiden men inte tillräckligt med livbåtar. Estonia är tvärtom, plurrandet gick fort, men, livbåtarna hann inte sättas ut. Förmodligen var väl besättningen berusade som vanligt när det gäller östeuropeiska besättningsmän och då går det som går, dvs åt h-e.
Titanic GICK för fort. Det tog däremot två timmar och 40 minuter innan hon SJÖNK. Det tog dock en hel timme innan den första livbåten sjösattes, så min tes har länge varit att inte ens om Titanic haft de där 48 livbåtarna som konstruktören ursprungligen tänkt skulle alla ha räddats. Det hade mycket med såväl befälets bristande ledarskap och fartygets konstruktion att göra. Det tog helt enkelt väldigt lång tid att väcka folk och få dem upp på båtdäcket.
Det fanns en stor brännskada i skrovplåten efter en brand i en kolbox på det irländska varvet veckorna före jungfrufärden. Plåten skulle ha bytts ut, men av olika skäl (tidplan, prestige) skedde det inte. En överlevande tekniskt kunnig säger att Titanic inte alls körde på något isberg, däremot hördes en ångexplosion efter att havsvatten tagit sig in i sprickor i den brännskadade kexiga plåten och nått en av ångpannorna. Ångtrycket orsakade ett ännu större hål i det skadade området och havsvattnet forsade in med känt resultat.
Det finns foton från varvet som tydligt visar var på skrovet brandskadan uppträdde, och det var just där som det senare påstods att isberget rev upp ett hål.
https://medium.com/s/story/the-titanic-was-on-fire-for-days-before-the-iceberg-hit-94fa26471dfa
OM det var sant att det verkligen förekom närkontakt med ett isberg på det skadade stället, måste det ha varit århundradets ”instant karma”.
Sedan kan man ha synpunkter på att man 1912 lyckades rädda bortåt 32% av resenärerna mitt ute i ishavet, medan bara 14% av Estonias resenärer överlevde.
Och att mörkläggning i samband med fartygsolyckor inte är något nytt.
Interesserte ang. mörkläggning i samband med fartygsolyckor kan google ”Scandinavian Star”!
Man kan säga att Pierre (Då går jag ner i min källare) Isaksson slutade på botten av sin karriär.
Jag vet, det var lågt.
Frid över hans och alla andra omkomnas minne.
Hej Hans. Det var 107 år alltså 1912 som Titanic såg havsbottnen för första gången, alltså sjönk.
Ja?