Alla talar om det nya politiska landskapet. Det har redan blivit något av en klyscha. Men visst har det skett en förändring värd att notera. Efter 14 års allianssamarbete mellan fyra borgerliga partier har en ofrånkomlig splittring skett. Nu är det upp till varje parti att orientera sig efter detta.
För Centerpartiet och Liberalerna väntar sannolikt ett långsiktigt samarbete vänsterut. Steget över till socialdemokratin lär inte bli kortvarigt. Men hur ska Kristdemokraterna och framför allt Moderaterna resonera?
Det talas mycket om Annie Lööfs fallande förtroendesiffror, men den ledare som torde ha förlorat allra mest ”ansikte” är Ulf Kristersson. Inte bara misslyckades moderatledaren med att bli vald till statsminister trots en sextioprocentig majoritet mot det rödgröna regeringsunderlaget, han blev dragen vid näsan av sina forna allierade. Kristersson blev bortfintad inför öppen ridå.
I intervjun i Tyresöradion häromveckan hävdade jag att Moderaterna riskerar att hamna i en position av irrelevans under och bortom denna mandatperiod. Risken för detta är stor. Men M kan förhindra att så sker.
Egentligen står partiet, vid sidan om en nödvändig sakpolitisk utveckling, inför ett oundvikligt val: antingen kan M hålla fast vid villfarelsen om ett framtida allianssamarbete. Detta skulle betyda att vi under de kommande åren får se väldigt få utspel riktade mot C och L, allt för att försöka locka tillbaka dessa två partier till ett samarbete inför nästa val.
Det andra alternativet är att inse att brytningen mellan C och L å den ene sidan och M och KD å den andra är fullkomlig. Det finns inget att hämta i ett framtida samarbete eftersom partierna gör fundamentalt olika prioriteringar i de för Sverige mest avgörande frågorna. Detta är väldigt uppenbart i januariöverenskommelsen, och i årets första partiledardebatt påpekade moderatledaren att det inte är altanter och byggsubventioner som är det viktigaste att prioritera just nu utan migrations- och kriminalpolitiken.
Om M landar i den sistnämnda slutsatsen, att lämna C och L åt sitt öde på vänsterkanten, återstår att söka någon sorts samarbete med SD. Löst, informellt eller mer samordnat. Ensamma kan M och KD knappast uträtta särskilt mycket, ty något trettioprocentsparti lär M inte bli i nästa val.
Detta kommer inte bli någon enkel och smärtfri resa för Moderaterna. Protesterna kommer vara många och högljudda och avhopp ske. Men den måste göras om M ska förbli en relevant kraft i svensk politik. Annars lär resan nedåt fortsätta. Både för Ulf Kristersson och hans parti.
Du skriver utifrån att det är rationella överväganden som styr M:s vägval, och att Kristersson kan avgöra vägvalen. Men är det inte uppenbart att för många tongivande (majoriteten) är det annat är viktigare, vill man vara snäll säger man känslor, är man lite mer krass säger man godhetssignalerande och mobbning. Här i Skåne står vi ganska stadigt i våra tankar och känslor, men vad händer i Stockholm och norrut? Jag begriper ingenting.
Jag sitter för SD i en närkommun till Stockholm. Vi har vuxit medan M har backat. Nuvarande Alliansstyre finns ju men M är ytterst trevliga mot oss. Kanske blir det M, KD samt vi vid nästa val? Man kan aldrig veta.
Ni kan gå ut på stan och fråga de tio första vanliga medborgarna ni möter hur Sverige fungerar idag och hur det borde vara i stället. Ni får tio exakt likadana svar. Sedan är det bara att lova att genomföra den politiken så får man alla rösterna. Om ni orkar kan ni fråga hundra eller tusen personer till, men ni får ändå samma svar.
Folket är era uppdragsgivare och ”kunder”. De har valt er och betalar er för att ni lovat att arbeta mot vissa mål och försöka genomföra en sådan politik.
Varje gång ni hittar på egna målsättningar som ingen utanför politiken har frågat efter så minskar förtroendet ganska ordentligt. När Åkesson nu säger att man måste acceptera en viss överstatlighet från EU så är det fullständigt fel och en feg eftergift åt andra som inte har röstat på SD.
I min värld så har EU bara varit ett gigantiskt bekymmer som inte har tillfört något alls, bara tagit bort mycket av det som fungerade perfekt innan.
Att vinna riksdagsvalet blir nästan en walk-overseger om man är det minsta intresserad av vad väljarna vill ha och jobbar för att nå fram till målen. Idag finns det inte en enda stackars liten fråga som folk har frågat efter, för att inte tala om det stora monumentala förräderiet med invandringen.
Svekfulla människor som ljuger som skyller ifrån sig ständigt är inte värda oss andra något alls. De är istället ett samhälles allra största problem.
-Skulle M acceptera att både kanske KD och SD blev större vid nästa val? Jag undrar om M insett risken och konsekvens av utvecklingen. Har de tänkt tanken? Om de blir minst i ett konservativt block kommer de att utifrån den situationen agera FÖR det blocket. Har svårt att tro det.
-Skulle L och C tas tillbaka till Alliansen och utifrån Skyttedals yttrande om dessa. Att de är Quislingar skulle ett förlåtande och tillbakatagande ses som motsvarande hos M och KD. Därför är det viktigt hos alla partier att redovisa sina ståndpunkter före valet.
Undrar var M.s övervägande står. C och L bekräftar var de står i nästa val-22. M ställer sig i dag i en indirekt position att stödja S. Förmodligen blir det samma sak -22. Inget av dessa kan tänka sig att ta stöd av eller stödja SD. Detta politiska ställningstagande är primärt inte realpolitiken. Därför blir den politiska makten bestående. Sedan kan man fundera på vad nästa valårs program heter. Är det ett 74 punkters?
”Allt för makten”.
Oavsett tror jag det blir mycket svårt för M att få en framträdande roll i politiken. Tror inte att M kommer att växa. Tror heller inte att M kommer att vara lättköpt för att bilda något tredje block. Ett parti som fortsätter att backa mot 15% och SD fortsätter att växa mot 30%. Vad händer? Skulle SD vända sig till M och ”be” dem om stöd. Skulle M acceptera att SD skulle ha den ledande posten? Tror inte det. Positionerna låsta. M.s alternativ att bilda allians med JÖK.en eller???
Kristerson och övriga ledargarnityret måste bytas ut. Med tanke på deras agerande under Reinfeldt är de ju inget annat än landsförrädare. Med en politiker som Sonesson i Staffanstorp i ledningen skulle M kunna bli en kraft att räkna med.
Det är inte bara Kristersson och ledargarnityret som måste väck. Hela partiprogrammet måste väck och skrivas om i grunden.
att vara liberal är att vara kluven
Så är det,kan inte sammanfattas bättre.
Sedan har uffe aldrig haft vare sig kapaciteten eller förmågan att ta sig till statsministerposten,det stod klart från början.(m) anställde hans fru för att stötta honom, dvs,att han inte skulle säcka ihop.
Att förlora mot en skadeskjuten sosserörelse är oförlåtligt.
Jag har svårt att tro att Kristersson inte vetat eller åtminstone starkt misstänk att C och L kunde tänka sig Löfven som statsminister. Jag tror inte han är så korkad. Däremot är han en svag ledare och därför fel partiledare för M. Han skulle klargjort vad han visste om C och L planer innan valet istället för att ge sken av att Alliansen var pigg och kry.
Sedan har han Kinberg Batras avgång i färskt minne. Hon åkte ut på grund av att hon ville närma sig Sd, och Kristersson vågar väl därmed inte testa den vägen.
Nu står Kristersson där med lång näsa och har missat världens chans på grund av sin feghet. Tänk er Trump i samma situation. Hans taktik hade varit anfall är bästa försvar, full fart framåt. Kontrasterna mellan de två ledarna kunde inte vara större.
De ständigt nyare Moderaterna måste nog i framtiden tänka sig ett samarbete med Sd i någon form. Sluta lyssna på vad Löfven tycker om Sd och sedan sätta full fart framåt.
Frågan blir då. Vill SD samarbeta med M. M ett parti som är grav skadeskjutet och kraschlandat. Om det inte har havererat? Skulle SD gå in i något sådant med risk för att dras med av detta? Ur mitt perspektiv är risken för stor för att de själva hamnar i samma situation. Knappast inte att det skulle tillföra något.
Med många kulörta lyktor
jag gick mig i världen ut.
Men de slocknade – ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut.
Jag stannade – högst förlägen,
– allt hade ju mist sin glans!
Men nu har jag gått på vägen,
som kommer från Ingenstans
och ringlar till Ingenstädes,
i många de långa år
förutan kulörta lyktor.
Det är ganska svårt – men det går.
Nils Ferlin
Nils Ferlin, den diktande A-lagaren, förevigad på en parkbänk, i en stad som Gud glömde för länge sedan.
Hej.
Det kommer att ske som så, att moderaterna (eller är det Moderaterna igen?) kommer att fortsätta söka ”mittre samverkan” med L & C (och S). Detta då hela partiledningen och hela strukturen som utser partiledningen är genommarinerad i Reinfeldts anda, och är klassiska nyliberaler – det vill säga samma sorts idioter som tror på att kombinationen privat utförande med offentlig finansiering är en god idé (alternativ tolkning är att det rör sig om smarta parasiter som begriper/begrep hur lätt staten är att mjöla på pengar så fort ett projekt är uppfyllt av politiserad prestige).
Partiledningen, och dess ägare, har det bra som det är. Varför skulle de ändra sig, när det finns tillräckligt många som tror att moderaterna är ett oppositionsparti? När tillräckligt många röstar moderat för att få behålla sina bidrag (borgerliga väljare kallar ju allmänt bidrag de själv kvalificerar för, för stöd, subventioner eller avdrag – funktionellt är det sak samma om en utbetalning av skattemedel kallas socialbidrag eller RUT/ROT-avdrag).
Om Mes-Alliansen inte kunde, eller ville, genomföra grundläggande och omfattande strukturreformer av arbetsmarknad och skattepolitik när den var i egen majoritet (med undantag för Reinfeldts fulländande av hans väldokumenterade hat och förakt mot svenskar och Sverige) – varför skulle den kunna göra något nu?
Det finns i nuläget bara en politisk fråga i Sverige: skall Sverige åter göras till svenskarnas land, eller skall kolonisationen och utrotningspolitiken få fortsätta?
Vi vet moderaternas svar i den frågan.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard 10:15
Bra analys där.
UK har placerat sig själv på den plats han trivs bäst.
På avbytarbänken.
Vilket väl för övrigt gäller hela alliansen.
Varför blir man politiker om man inte vill ha makten och regera?
Kan ha något med löneläget att göra?
Säger INTE att det är så men det KAN vara så.
Ju mindre man gör desto bättre betalt dessutom.
Kan med fördel kombineras med andra välbetalda heltidsjobb dessutom.
Under hela perioden 2014-2018 såg vi U.K. på avbytarbänken.
Trots flera möjligheter att ta över ledningen. Kan Moderaterna någonsinn bli ett parti att räkna med? Många undrar?
Snart är det bara grå sossar kvar i socialdemokraterna. Motsvarande i Moderaterna. Bara mörkblå Moderater som inte ser något annat än den blå färgen. Bertil Samuelsson
Uffe är säkert en trevlig kille, en kul skit som man säger.Så länge man vill slå saltomortaler och simma in i kakel är han gott sällskap.Och visst talar han ledigare än en betydligt stelare AKB.Så är det.Men om vad kan man fråga sig? Vad talar egentligen moderaterna om?
Moderaterna har tydligen all tid i världen.Tror dom.
Rätt var det är kommer det en opinionsundersökning som visar att SD dragit ifrån ordentligt och att KD knappat in och inte ligger långt bakom.Ja faktiskt så har det ju redan gjort det.Så nästa visar väl att KD passerat storebror och SD dragit ifrån ännu mer?
En trevlig kille…och en åsna mellan två hötappar som någon skriver.Att övertala AKB att komma hem igen är kanske den enda lösningen om det låter sig göras.
Off topic men:
Kan det Sverige och Europa gör nu med migrationen anses falla under Genocide Convention? Främst punkt C
@ Aning,
Jag har en gammal jur. kand och har läst ganska mycket folkrätt. Vidare har jag tittat en del på just brottet folkmord skrivit flera längre inlägg om detta på denna blogg. Kortfattat anser jag att det finns rimligt goda skäl att åtala delar av 7K och MSM för försök till folkmord. Men det blir off topic här att gå in på detaljerna i mitt resonemang.
Jag skulle absolut kunna tänka mig att åtala och döma 7K för folkmord. OM dom hade tagit makten genom en statskupp.
Det hela blir dock aningen komplicerat eftersom folket har gett dom mandat för att genomföra folkmordet.
@ Weasel,
”Det hela blir dock aningen komplicerat eftersom folket har gett dom mandat för att genomföra folkmordet.”
Absolut inte! Det är helt klart att de folkrättsliga reglerna om folkmord helt bortser från demokratiska mandat. Om en regering har blivit vald med 90% eller tagit makten helt med våld spelar ingen roll.
Ja det blir väl lite som om en ledare blivit vald och sedan våldför sig på folket och rättigheter. Kan man ej föma de ansvariga då?
@Utlandssvensk vet du var du har inläggen?
Visst , jag förstår vad du menar.
Men jag tycker ändå att det blir lite problematiskt för i slutändan landar man ju i att sisådär 5 miljoner väljare är medskyldiga till folkmordet.
Ännu fler om man drar gränsen tidigare än 2018 för när det blev synonymt med folkmord att rösta på 7k.
Hur som helst är det en akademisk diskussion eftersom majoriteten av folket fortfarande röstar på 7k.
Det går inte att vara den vuxne i rummet med motståndare som S. Medan M håller en avmätt och saklig ton dunkar S in den ena sanningslösa onelinern efter den andra, lyckas med sina spinn (har M öht några spinn) eller skickar fram någon skrupelfri minister (t.ex. Morgan Johansson). Det är i den andan, en oförmåga att sätta ned foten mot huvudmotståndaren, som också gjorde att att man inte hängde av C och L, trots att det rätt tidigt var så uppenbart åt vilket håll de partierna var på väg.
SD-spinnet från S var så uppenbart. Men något taktiskt genidrag från S var det inte. Man visste att det skulle gå hem hos C och L och att Reinfeldtsupportrarna i M mentalt inte skulle kunna hantera frågan eftersom de egentligen tyckte som C och L om SD. Därför blev M slutligen ännu en i ”anständighets”fårskocken med C och L.
En lyhörd ledare hade insett vart det var på väg och profilerat sig mot S, C och L där.
Den mjuka linjen mot C och L fortsätter uppenbarligen. Nyligen fick M-ledaren beröm för sin hållning mot de forna ”alliansvännerna” i vänsterliberala SDS, vilket borde vara ett memento.
Ledarskapet, sett till M och KD, tycks idag tydligt ligga hos EBT.
En röst på M idag känns som en röst man inte riktigt vet vad den leder till. Bara risken för att det i M öppnas för en allians igen med vänsterkramarna i C och L är tillräcklig för att man ska avstå från den rösten.
Exakt! Som Vidar Andersson skrev; S skulle inte ha några skrupler att ta hjälp av SD i motsvarande situation.
Moderaterna säger sig vilja ha en restriktiv invandringspolitik. Dom kan dock inte tänka sig att ens samtala med det enda andra riksdagspartiet som vill ha en restriktiv invandringspoliitik.
Och anledningen till att dom inte kan tänka sig att samtala med det partiet är att dom ogillar det partiets ”värdegrund”.
Och anledningen till att dom ogillar den värdegrunden är att värdegrunden är rasistisk. Detta eftersom det hemska partiet vill ha en restriktiv invandringspolitik.
Den som finner någon logik räcker upp en hand ? ?
M ned 1.4 procentenheter sedan valet. KD upp lika mycket.
Sedan valet har globalistliberala blocket gått ned 0.9 och konservativa upp 1.1.
Mandatfördelningen med Mp och L ut ur riksdagen är mycket jämn.
Den senaste gången ”folkviljan” slog igenom i riksdagen var väl 2006 …
Frågan är: Vad vilja Milhouse?
(enligt val.digital)
Jag tror så här:
Ulf Kristersson kan inte, trots att borgarna fick 60 % av rösterna, bli statsminister. Det spelar ingen roll hur mycket han dunkar sin ända i kaklet eller hur många gånger han gör voltor i den Politiska Korrektionsanstalten (PK-anstalten). Han är inte tillräckligt globalistfähig. Han har nämligen inte gått Bilderbergs programmeringskurs, vilket nuvarande statsminister ”Stefannie Lööfven” och den tidigare statsministern tillika fosterlandsförrädaren Reinfeldt har gjort.
Vid masten är således det svenska folket fastnaglat och vid rodret sitter den genuscertifierade hen-personen Stefannie Lööfven på ett nutida Nagelfar, som är uppbyggt av alltför många talmansrundors alltför många påtår, och som stävar mot undergången (för att travestera fornnordisk mytologi).
”Ulf Kristersson kan inte, trots att borgarna fick 60 % av rösterna, bli statsminister.”
Stämmer ju på ett sätt, MEN borgarna innehåller liberaler som åtminstone delvis är borgerliga socialister.Reinfeldt hade förstått det, men inte Kristersson.Reinfeldt hade
inga problem med att leva med det.Kristersson har precis fått det.
Som Anders skrev härovan. Byt ut Kristersson mot Sonesson. Då skulle t.o.m. en sån som jag tvingas börja överväga att rösta på M igen.
I övrigt tycker jag att din analys är klockren Hans. Två alternativ finns för M, precis som du skriver.
MickeP
Det är just nu svårt att se hur en borgerlig regering skulle komma till stånd eftersom Ulf K uttalat sig så kategoriskt så många gånger. Det behövs en ny ledning men var skall den komma ifrån?
Den gyllene generationens efterträdare var inte välkomna i Reinfeldts ungdomsförbund eller i Reinfeldts parti och har tagit sin begåvning med sig till den närande sektorn. De har efter hand ersatts med nymoderata värdegrundare.
Hur skall man kunna hitta ett nytt konservativt ledarskap bland ett parti som ingenting vill, ingenting kan och ingenting tror på förutom SD-noja? Skulle man väl lyckas med det så kommer de av ledamöterna naturligtvis sitta still i båten, som bara ser riksdagsarvodet som en rejäl arbetsfri inkomst.
När och om SD-nojan botats och en trovärdigt regeringsfäig opposition därmed möjliggjorts så måste man vara beredd på attackerna och att ge igen, inte bara sitta och ta stryk. Folkpartiet kan påminnas om att de nu gjort sig ansvariga för en israelfientlig utrikespolitik liksom de regelbundna antisemitiska klavertrampen.
Kanske hjälper det också att alltid kalla sattelitpartierna som ett par: Centern och kommunisterna.
Det skulle skapa utrymme för att nu ömsesidigt hyfsa debatten men det är inte troligt att de nya nymoderaterna klarar av något av det här.
Moderaterna har inga vägar att välja på. De är för mesiga och svaga, det blir ökenvandring nu i många år.
Moderaterna är lika rökta som Alliansen.
Som är lika rökta som Sverige.
@Anneli, @Artur mfl. Ni gör iof korrekta analyser tycker jag av vad M är idag. Jag är ändå försiktigt ”hoppfull” när det gäller dess förmåga att hitta tillbaka till någon sorts med svenska mått konservativ politik och rent av försiktigt sverigevänlig dito. Jag tror 70% av partiets medlemmar, aktiva och väljare kan svänga som en fårskock (som den fårskock de är) bara en ny ledare tillträder och visar vägen. Ulf måste förmodligen fortsätta att laborera något år till, demoralisera och urlaka partiets ryggrad och köra det fullständigt i sank idemässigt.
Sedan kan vem som helst med en liten gnutta mod och karriärvilja kliva in och förskitktigt börja modellera någonting av den formlösa lera som blivit kvar. Det behövs ingen radikal person, bara någon som kör ungefär AKBs grej och försiktigt öppnar för till en början samtal och så småningom sammarbete med SD. Skillnaden är att nu i innevarande mandatperiod är tiden mogen för detta. Två markeringar behöver göras. (1) Erkänna att allianssamarbetet är avslutat. (2) Närma sig SD och KD. Självklart blir det
några avhopp och viss falangbildning men det som blir kvar kommer att ha högre exisitensberättigande och självförtroende. Se bara på KD.
Med ”försiktigt sverigevänlig” politik menar jag endast att på sikt öppna för samarbete med SD. Inget annat behövs. Inga motioner behöver läggas, ingen ändring i partiprogram, ingenting. Det räcker för att visa riktningen och att man inte svarar på Lööfvenska förolämpningar och moralisering. M kommer kanska bli ännu mindre än idag men de kan ha en framtid i ett konservativt block med SD och KD 2022 i stället för att vara totalt meningslöst. Det borde finnas tillräckligt många inom M som inser detta.
Varför jag tror på denna möjlighet är för att brunsmetning i allmänhet och utspel om SDs ”nazistiska rötter” och ”vi sammarbetar inte med rasister” börjar att spela ut sin roll under denna mandatperiod. Tror inte alls denna retorik ger samma reaktioner hos vare sig politiskt intresserade väjare eller politiskt aktiva idag, som den gav för 5 år sedan. När sådana extremt vikiga retoriska nyckelgrepp som idag definierar hela den politiska maktsfären, när dessa grepp som egentligen bygger på att inducera en känslomässig effekt (skam, rädsla), när dessa förlorar sin avsedda effekt och i stället får en helt annan effekt (förakt, löje) då bör en ny dyanmik sätta igång. De här parametrarna kan inte vara statiska över tid och det bör avspeglas i hur exempelvis M positionerar sig. M:s position idag bygger till nästan hundra procent på rädsla och feghet och det triggers som inducerar denna rädsla bör komma att förlora sin udd (hoppas jag, hoppet är det sista som överger människan).
Missförstå dock inte att jag använder ordet ”hoppfull” ovan, det anspelar bara på M som en i framtiden icke helt meningslös politisk sammanslutning. Jag är grundligt pessimistisk i andra avseenden relaterat till möjligheterna att styra upp Sverige politiskt.
Ja det i sanning patetiskt att det fortfarande finns människor som sätter sin tilltro till M. Det bevisar egentligen bara att de röstberättigade borgerliga väljarna inget har lärt och inget förstått. Moderaterna har själva grävt sin egen grav. Låt de fortsätta sitt värv. Må de vila i frid saknad av ingen.
Partiledningen för moderaterna är strykrädda. De vågar inte göra något som kan reta upp ledarsidorna och kultursidorna på de stora drakarna. De är t o m rädda för att få kritik av sossarna. Om man inte vågar ta rejäla käftsmällar ska man inte ägna sig åt politik utan åt något helt annat.
Däremot har m en massa bra företrädare runt om i landet, framför allt i södra Sverige, som inte är rädda för att få stryk av media. Sonesson i Staffanstorp är ett sådant exempel. Han går i klinch med Sydsvenskan när de skriver om hur Staffanstorp hanterar invandrare.
Rekommenderar denna av Radio Bubbla eller denna för att få höra hur jävla illa det är och inte minst hur det kommer gå…….
https://soundcloud.com/radiobubbla/soendag-3-februari
https://youtu.be/VAUSAzgMRxI
Jag ska lyssna på radio bubblas program. Martin har dock en översittarattityd jag stör mig på. Men de brukar ha intressanta saker att säga. Rekommenderar alla att lyssna till deras valanalys av valet 2018.
Började lyssna på Radio Bubbla för något år sedan och har inte märkt av någon översittarattityd, men visst kan jag förstå att Radio Bubbla är starka grejjer för dem som inte kommit så långt i sitt tänkande.
@ X
Jag reagerar på hur Martin dumförklarar och nästintill omyndigförklarar personer. Han har t.ex. sagt att de som sätter sina barn i svenska dagis inte ska myndigförklaras. Han idiotförklarar ju folk åt höger och vänster. Han skulle t.ex. anse att Hans Li Engnell inte kan se efter sina barn och är en olämplig förälder, om nu Hans har barn på dagis. (Jag vet det där med genus på dagis och indoktrinering. Men att säga som Martin gör, då har man dålig verklighetskontakt eller så är man en översittare. Kanske en kombination.)
Han verkar se ner på folk som inte vill ägna sin tid åt att läsa sofistikerade böcker eller rapporter. Vad är poängen? Han kallar ju rätt ut att SD:s väljare i princip är ett gäng dönickar utan bildning och reson. Det finns som i alla partier olika människor med olika bakgrund, arbetar, akademiker, egna företagare etc.
Jag lyssnar på Radio Bubbla och tycker om en hel del. Även det Martin gör. Men behöver man som du gör börja försvara denna individ, så undrar man hur mycket Martin påverkar dig i sitt liv. Har du andra grejjer som utvecklar ditt tänkande än Radio Bubbla? Det finns mer i livet.
Hej! Jag varken var eller är ute efter att försvara Martin, jag var mest nyfiken på vad det var för översitteri som du gått igång på men inte jag (kanske hade jag missat något, ibland kan det behövas att någon annan pekar på det för att man själv ska upptäckta det). Som exempel tycker jag att Skavlan är en riktigt vidrig översittartyp (jag tål inte karlns flin), och visst är jag inte ensam om det, men den allmänna opinionen verkar ändå vara att han är ”så bra” och ”så trevlig”.
Har du några tips på saker som utvecklar tänkande så får du gärna posta dem, bra saker är alltid välkomna.
Hej
Nu begriper jag väl inte riktigt och skulle behöver lite hjälp (även om det inte riktigt gäller M…direkt alltså).
Enligt en interview i Expressen idag så säger Jonas Sjöstedt:
D”ryga tre veckor efter att allt plötsligt handlade om Vänsterpartiet och frågan om de skulle släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister minns V-ledaren Jonas Sjöstedt ett ögonblick som etsat sig fast lite extra.
Ett samtal en sen söndagskväll. Den 13 januari för att vara exakt.
– När jag ringer Stefan Löfven och säger att vi kommer att rösta rött och det kändes som att….det bara skar sig.
Vad var det första han sa då?
– Det tror jag att jag ska besparas läsarna.
Svor han?
– Nja, men. Han var inte speciellt nöjd.”
???
Han hade i praktiken just blivit statsminister och var inte nöjd?
Betyder det att V katapulterade in Löfven på statsministerposten fast Löfven ville egentligen inte?
Trodde ”mästerförhandlaren” att uppgörelsen med L och C skulle vara för mycket för V så han skulle slippa och ändå har förstört Ali-jangsen?
Ville han helt enkelt slippa när även han måste se att det barkar åt fanders med landet?
”Lurade” Sjöstedt honom eftersom V enbart med en S-regering får igenom sin politik?
Inte bara Herrens vägar äro outgrundliga…
https://www.expressen.se/nyheter/sjostedt-avslojar-sanningen-om-uppgorelsen-med-lofven/
Snälla Hans kan vi inte få ett nytt inlägg snart så att vi slipper se Kristerssons nuna längst upp på sidan?
Så där.