Det går bra nu, brukar det ironiskt skrivas i sociala medier, alltid bifogat en nyhet om något som är helt åt helvete. Men faktum är att det går bra för väldigt många. Även för staten, som håvar in så mycket pengar att den går med överskott.
Ändå är det oroväckande att det inte går ännu bättre. Sverige befinner sig nämligen i högkonjunktur. En tillväxt på 2,1 procent för kommande år gladde finansministern något oerhört under tisdagens pressträff. Men tillväxten borde rimligen vara högre och arbetslösheten lägre, särskilt som regeringspartierna och dess stödtrupper i Alliansen argumenterat för att asylinvandringen skulle boosta svensk ekonomi både kort- och långsiktigt.
Vi vet att det goda ekonomiska läget inte varar för evigt. Det kommer en lågkonjunktur och när den väl anländer, är vi illa ute. Att i ett sådant läge ha låg statsskuld och hygglig balans i ekonomin är förstås bra. Men den stora frågan jag ställer mig är vilka verktyg både regeringen och riksbanken har att ta till när det väl vänder. Dagens minusränta, stigande sjuktal och en öppen arbetslöshet på över 20 procent bland utrikes födda borde oroa alla inför en kommande lågkonjunktur.
Det som bidrog till att fälla alliansregeringen 2014 var att den ägnat fyra år åt att förvalta i stället för att reformera. Den sittande regeringen har visserligen ett begränsat handlingsutrymme på grund av sitt svaga parlamentariska stöd, men frågan är om socialdemokratin oavsett stöd alls är förmögen att tänka i reformtermer. Den gör ungefär som Reinfeldt II – genomför små förändringar på marginalen.
Det som skulle behövas för att förbereda Sverige för den lågkonjunktur som oundvikligen kommer och göra landet stabilt långsiktigt är stora och bitvis smärtsamma reformer.
Regeringen hade kunnat reformera hyresrättsmarknaden och börja trappa ned ränteavdragen för att minska riskerna för en bostadskrasch, avskaffa den ineffektiva miljardslukaren Arbetsförmedlingen som misslyckats i decennier och börja rensa bort sådant som inte är statens kärnuppgifter. Bland mycket annat. Den väljer i stället att lita till en fortsatt starkt konjunktur och göra ingenting. Systemen ska bevaras, oavsett konsekvenser.
Sverige är dopat med minusränta och höga förhoppningar. Det kommer inte bli vackert när det väl vänder. I mer än ett avseende lever landet och dess politiker på lånad tid. Framtida tyckare kommer undra varför inget gjordes här och nu.
De viktigaste reformerna är att sänka skatterna,rensa ut icke statliga , kommunala kärnverksamheter, t ex presstödet,genusvetenskap , lägga ner Södertörns högskola,etc,etc.
Halvera budgeten för Migrationsverket , SIDA,halvera partistöden är en annan trevlig åtgärd.
tyvärr kommer inget göras, inte ens när lågkonjunkturen är här.
Det enda på sikt för att reformera Sverige är en avsossefieringsprocess liknande avnazifieringen i Tyskland av de allierade efter kriget eller uppgörelsen i Sydafrika efter apartheid. Allt annat är dödsdömt
”[M]inska riskerna för en bostadskrasch.”
Märk väl att det mer handlar om en korrigering. Om priserna faller med 50 procent från dagens nivåer, är det en korrigering, inte en bostadskrasch. För 10 år sedan låg priserna på hälften av dagens nivåer. Det är det jag grundar mitt ställningstagande att bostadskrasch är fel ord. Jag tror nog alla är beredda på en korrigering på 50 procent i Sverige? Eller har de köpt i förhoppning att det enbart pekar uppåt och inte vänder nedåt? Skulle priserna dessutom följa inflationen och löneökningarna hade bostadspriserna stigit med 10-15 procent, eller något sådant. Har ju inte heller varit hög inflation det senaste decenniet, dock har de fastställda löneökningarna på 2,5 procent per år för lönetagare bestått.
”Jag tror nog alla är beredda på en korrigering på 50 procent i Sverige?”
Jag tror inte att någon är förberedd på en nedgång av den magnituden. Folk köper i tro och förvissning om att priserna kommer fortsätta uppåt. För det har de ju gjort under lång tid (lång tid = 10 år i folks ögon).
Om någon trodde på prisfall med tiotals procent skulle det märkas på marknaden, men det gör det inte. Vi ser en generell stabilisering av prisläget just nu, endast enskilda objekt skjuter iväg prismässigt. Men med dagens låga räntor och det senaste decenniets prisökningar kan den som redan har en bostad låna maximalt för att köpa en ny bostad. Utan en tanke på att värdet på denna nya bostad kommer att falla.
Vad gäller bostadsmarknaden har Hans helt rätt!
Om köpare och säljare hade resonerar om ett troligt fall på 50% så skulle marknaden ha gått ner.
Det är ytterst få som resonerar om ett fall om 50%, dessa individer kallas för domedagsprofeter.
Köpare, säljare och folk i branschen har en enorm tro på marknaden.
Problemet med oss människor är att vi har ett flock beteende, så precis som flocken kan ha en övertro på marknaden kan den lika gärna vända åt andra hållet.
Men men inget är oändligt å det har dagens människa svårt att förstå!
Människans okritiska floskel ”inget är omöjligt” visar på att vi människor är orealistiska…
Jag var ironisk. Inte tror heller jag att svensken räknar med 50 procent nedgång. Men du ska också ha i beräkning att många köpt bostad under 70-, -80, 90- och tidigt 2000-tal. Så visst kommer vissa drabbas mer vid en nedgång, men en klar majoritet har ju köpt innan mitten på 2000-talet, så för dem hade det inte betytt mer än att deras värdestegring minskats, om vi antar att en nedgång sker med 50 procent på säg tre år. Det är de som stigit på marknaden efter, säg, 2008 som får bekymmer vid en nedgång. Men de borde ha sparat och amorterat, så inte heller där bör en nedgång på 50 procent påverka dem nämnvärt. Dock personer som köpt sin första bostad efter 2013 och därmed inte hunnit rida på vågen av prisökningar, de skulle få betydligt mer huvudbry vid en större nedgång.
Läs gärna det här inlägget som belyser att prisnedgång drabbar hushåll mer än höjd ränta: http://flutetankar.blogspot.se/2016/04/boprisfall-varre-hogre-ranta.html.
Aha. Det är svårt med ironi i skrift.
Det vi bör göra är att stoppa alla asylrelaterad invandring från nu inklusive familjeåterförening för asylsökande och de som har fått asyl i Sverige. Det är ett tufft beslut och kan givetvis kritiseras på legala grunder. Dessutom bör vi avslå alla asylansökningar som nu ligger. Visst tar det emot för mig att föreslå det. Emellertid är situationen sådan att en sådan åtgärd är avsevärt mildare än vad som kommer att krävas när kraschen kommer.
>Fd Moderat
Kan bara hålla med dig, detta vore den enda riktiga radiakla åtgärden om det skall gå att rädda vårt land.
Kommunerna kan vid en krasch göra som Malmö och köpa bostadsrätter så priserna hålls uppe eller till och med ökar.Det hade ni inte tänkt på va?
Det är inte bara Malmö som köper!
Från augusti 2016:
”Särskilt i Stockholmsområdet försöker nu allt fler kommuner lösa bostadsbristen genom att köpa in bostadsrätter för nyanlända flyktingar, visar Aftonbladets enkät. De nyanlända har inte besittningsrätt till lägenheterna.
■ I Vallentuna norr om Stockholm ska man under 2016 köpa 20 bostadsrätter till nyanlända för sammanlagt 39 miljoner kronor. Kommunen äger och hyr ut bostäderna.
■ I Täby strax intill räknar man med att den totala kostnaden för inköp av bostadsrätter blir 30-40 miljoner, men då går bara en del av lägenheterna till nyanlända. Lägenheterna hyrs ut i två år.
■ I grannkommunen Danderyd köptes förra året 35 lägenheter in för 32 miljoner kr. I 18 av dessa bor det nyanlända. Kommunen hyr ut sina lägenheter på korttidskontrakt. Man har också beslutat att framöver köpa in fler lägenheter till nyanlända.
■ Helsingborg har under året köpt åtta bostadsrätter för drygt sex miljoner – och planerar att köpa ytterligare 30 bostadsrätter för sammanlagt mellan 11 och 16 miljoner kr.”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23398633.ab
Det är inte alla kommuner som, likt Malmö, är betrodda med att trycka egna pengar.Men i framtiden är det säkert ett problem som Magdalena Andersson kan tänka sig att lösa?
Det enklaste sättet att konstatera att vi har en bubbla i Sverige är, enligt mig, att titta på tillväxttakten i hushållens belåning. Den ligger nu kring 7% :
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-februari-2017/
Hushållens totala lån är 3 563 miljarder kronor.
För 10 år sen var hushållens skulder 1 800 miljarder
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/FM5001_2007M03_BR_FM50010704.pdf
(se sid 25, i balansräkningen)
Det är helt självklart att denna kredittillväxt inte kan fortsätta för evigt. Samtidigt gäller, att så länge den pågår ser allt väldigt bra ut. När (inte om) den upphör, kommer det att bli väldigt stora problem.
@utlandssvensk
Detta är är mycket relevant att reflektera över!
Men finansminister Maggan glömmer inför varje uttalande att berätta detta för folket…?
Tror ärligt talat att hon är så inkompetent att hon inte begriper detta.
Hon glömmer också att berätta i sammanhanget med statsskulden att man har börjat göra som Grekland, dvs trycka statsobligationer.
Enligt min åsikt skall detta definitivt ALLTID räknas in i statsskulden.
Något annat är ett generalfel, och snudd på bokföringsbrott.
Och inte minst att mörka för befolkningen.
Regeringen vill tydligen heller aldrig berätta för folket om att det finns något som heter Kommunalskuld, alltså lokala regioners lån jämfört med hela landets statsskuld.
Kommunerna lånar självklart pengar de med för att klara livhanken ytterligare ett år.
Därför har även en del kommuner blivit kreativa och försökt mörka finanserna genom att t.ex. inte ta upp pensionsavsättningar som ”skulder” i bokföringen…
Nähä, vad är det då menar dem???
– Men precis, varför ökar skuldsättningen radikalt bland befolkningen om det nu går bättre för landet???
Men är hushållens belåning ett problem egentligen vid en krasch? Bankerna har ju skapat dessa pengar ur tomma luften i och med Fractional Banking modellen, eller hur. Och då borde man enkelt trolla bort dessa tillbaks till luft. Synd om Rothschild, Rockefeller och Wallenberg som inte längre kan debitera ränta på dessa luftpengar men det är smällar vi kan acceptera 🙂
Man kanske ska lägga bevisbördan på bankerna, ”bevisa var pengarna ni lånade ut kommer ifrån och att ni faktiskt har förlorat något” 🙂
Off Topic:
Nu blir det drama! Det verkar som att sossarna ska lägga ett rent självmordsförslag:
”Regeringens skolkommission kommer att föreslå att lottning ska avgöra vilka barn som hamnar i populära skolor, erfar SVT Nyheter. När en skola har fått fler sökande än antal platser som finns, så ska det dras lott. Detta föreslås för både friskolor och till högstadiet i kommunala skolor.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslaget-lottning-ska-avgora-vilka-barn-som-far-ga-i-populara-skolor
Om detta genomförs, kommer vi att få direkt MASSIV vit flykt ut ur landet. Räntor, skatter, statsskuld och annat kommer att bli helt irrelevant. Om inte medelklassen längre kan skydda sina barn från berikningen, kommer alla som kan att lämna landet. Och snabbt lär det gå!
Sen kan man ju även tillägga att man vill fortsätta att ösa pengar över gettoskolorna:
”Ytterligare förslag för högre likvärdighet gäller att kommissionen vill att staten varje år ska betala 6 miljarder kronor till skolor i utsatta områden. Mest pengar ska gå till skolor med flest fattiga elever. ”
Bloggpost på gång i ämnet. Herregud, vad ni är snabba!
Det beror nog mest på dig själv, Hans!
– Skriver du kloka, insiktsfulla, och högst aktuella artiklar så lockar du folk att läsa… 🙂
Och då kommer fler kloka människor att kommentera…och så är hjulet igång!
När man gör beräkningar av kostnader för invandringen undrar jag om man tar med kostnaden för skolorna i de berikade områdena. Jag vet att lärarna i de här skolorna har högre löner än på andra ställen. Dessutom är personaltätheten högre.
Det är i stort pengar i sjön.
@Fd moderat
Nej, de tar inte med sådana kostnader.
De berör helt enkelt inte alls kostnader som tas av kommunerna, utan endast de övergripande statliga kostnaderna.
Detta är givetvis en annan anledning till att det är svårt att få fram exakta kostnader.
Men framför allt så ser det mycket bättre ut i regeringens rapporter om kostnader för migrationen om man ”glömmer” berätta om kommunernas kostnader…
Ungefär som om någon frågar vad en ny bil kostar om man leasar den (på det gamla vanliga sättet).
T.ex. för bil som kostar 300tkr och leasas i 3 år, så skulle svaret bli: 60tkr
Dvs endast 20% kontantinsats som den initiala kostnaden (eller vad det nu är).
Resten är ju ”bara” löpande utgifter…
Att verkliga totala kostnaden skall inkludera 36 månaders månatlig leasingavgift om kanske 3000kr kanske man också borde nämna?
Så att ingen blir missledd om kostnaderna…!
Om ni förstår vad jag menar 😉
Dessutom så är EU illa ute :
https://www.armstrongeconomics.com/uncategorized/erdogan-seizes-total-control-of-turkey/
https://www.armstrongeconomics.com/international-news/politics/french-elections-on-sunday/
http://www.express.co.uk/news/world/793943/United-States-trade-deal-Britain-Brexit-Donald-Trump-Theresa-May