I Almedalen anordnade ROKS ett seminarium om sexköpslagen. För säkerhets skull fanns ingen liberal röst på plats.
Argumenten för förbudet att köpa sex upprepades. Polisen gillar lagen därför att den anser att den är ett bra verktyg i kampen mot människohandel (som för övrigt ryms inom annan lagstiftning). Sexarbetarna gillar den inte, men ROKS menar att lagen ändå underlättar för sexsäljarna att anmäla brott som begås mot dem av sexköpare (ett påstående jag ställer mig synnerligen skeptisk till).
Vi brukar också få höra att sexköpslagen har minskat prostitutionen och att den därmed har ”fungerat”. Problemet är det inte finns pålitlig forskning som kan säga exakt hur omfattningen av sexhandeln har påverkats av sexköpsförbudet. Nog har det forskats alltid, men det är oerhört svårt att mäta de som inte vill bli mätta. Och att gatusexsäljarna blivit färre betyder förstås inte automatiskt att den totala andelen sexarbetare har sjunkit. Det är kort sagt svårt att få en klar uppfattning om antalet sexsäljare.
ROKS retar sig på att många försöker lyfta fram ”enskilda individers röster”. Organisationen skulle föredra om frågan i stället handlade om sexköparna. Jag förstår att de helst inte vill prata om hur lagen påverkar sexarbetarna. Särskilt inte när det finns sexarbetare som betackar sig för att bli utmålade som viljelösa offer.
Så här fungerar det ofta i debatten. Åsikter och uppfattningar kastas runt och återanvänds som om inget har hänt. Det blir oärligt, men framför allt tröttsamt.
Detsamma gäller alkoholdebatten. Vi har inte börjat supa hejdlöst efter att fem av sex monopol tagits bort, införselreglerna liberaliserats och öppettiderna utökats. Alkoholskadorna har inte skjutit i höjden. Ändå fortsätter somliga att med en dåres envishet kräva fler och kraftigare regleringar, bland annat av alkoholreklamen, i folkhälsans namn. Som om forntida propaganda inte redan har vederlagts.
Allt detta torde landa i en enda rimlig slutsats, nämligen att det är futilt att försöka reglera och minska efterfrågan på något så basalt som sex och berusning. Det är lite som att försöka klämma ihop en ballong. Du lyckas trycka ihop den på en sida men den växer lika snabbt på den andra. Det är vad som sker när politiker med signal- och morallagar vill lära befolkningen veta hut.
Men det alla förbudsivrare framför allt missar är att frihet har ett egenvärde. Att få bestämma över sin kropp, att få ha sex med vem man vill, att få ta sig ett glas vin med goda vänner trots att man är småbarnsförälder, att kunna handla det där vinet som en vuxen människa och inte bli misstänkliggjord varje gång.
Tiden går och världen utvecklas. Men Sverige tycks förbli ett efterblivet och inskränkt land i vissa frågor.
Företaget jag jobbar för har skickat mig till Californien i ett par månader och även om allt är långt ifrån helt fritt så är det ändå stor skillnad mot Sverige. När jag går in på Whole Foods inser jag att jag kan få tag i fler sorters öl än om jag kombinerade alla Systembolag jag har varit på. När jag berättar för de som jobbar där att vi inte ens kan köpa kall öl med folkhälsan i åtanke skrattar de bara. Sverige känns allt mer främmande ju mer tid jag spenderar utomlands.
Det är bara i den puritanska avkroken Sverige som den svenska debatten om prostitution och alkohol uppfattas saklig.
Därför behövs den europeiska integrationen och i regionernas Europa där nationalstaten försvagas och regionerna förstärks, kommer de sydliga landskapen i Sverige som aldrig varit särskilt puritanska anpassa lagarna till verkligheten.
Förr eller senare flyttar spritbutikerna och bordellerna i Helsingör till Hästveda och Osby, så har folket i Bibelbältet närmare att handla öl och sex.
Anonym 1: Måste vara en hägring. Det vet ju alla att enbart Systembolaget kan garantera ett brett utbud.
Ja tänk om polisen fick bestämma vad som var olagligt och vilka metoder man fick använda för brottsbekämpning. Att dom gillar lagar som ger dem mer makt är ju inte direkt förvånansvärt.