De uppgifter från Edward Snowden som SVT fått ta del av ger fler strån till den höstack av tecken på att svensk underrättelsetjänst står den amerikanska mycket nära.

FRA vill mena att det är ett partnerskap på lika villkor. Information utbyts och alla inblandade tjänar på samarbetet. Punkt slut. Men den som tror att USA, med dess enorma underrättelsekapacitet, inte går vinnande ur ett sådant utbyte är naiv.

Enligt dokumenten som SVT hänvisar till har NSA tillgång till FRA:s kablar sedan 2011. FRA förnekar att någon utländsk makt skulle ha direkttillgång till kablarna. De säger sig ”gallra noggrant” innan de delar med sig av information. Men det står ordagrant i Snowdens läckta dokument att ”… FRA provided NSA with access to its cable collection in 2011, providing unique collection on high-priority Russian targets”.

FRA påstår inte att uppgifterna är falska. Myndighetens talesperson Fredrik Wallin svarar bara kort: ”Jag kan inte svara på varför det står som det står i de här föregivna dokumenten”. Det är ett icke-svar, och givetvis vill inte FRA att dessa frågor över huvud taget diskuteras. Lika lite som regeringen.

Men nu när själva statstelevisionen har fått ta del av delar av Edward Snowdens dokument växer intresset. Det ökar chansen för att medierna inte kommer låta frågan om massövervakning falla i glömska än på ett tag. Nyckeln till detta har varit beslutet att släppa materialet i små portioner. Det gör också att ansvariga underrättelsetjänster och politiker hinner göra bort sig innan nytt material släpps och visar att de nyss ljugit.

Fredrick Federley (C) vill ha ett moratorium för nya lagar som hotar den personliga integriteten. Det vore klokt. Ett stopp för ny integritetskränkande lagstiftning borde vara ett minimikrav för alla integritetsvänner när det nu är uppenbart att ingen riktigt har koll på FRA:s verksamhet.