Om fyra månader är det val till Europaparlamentet. Valdeltagandet kommer att bli knappt hälften av vad det är i riksdagsvalen. Så såg det i alla fall ut 2009, vilket var en ökning från valet innan (37 respektive 44 procents valdeltagande).
Vad en liberal väljare ska rösta på är inte lätt att veta. I förra EU-valet gjorde jag en grej av att inte rösta. Argumentet var att jag inte ville legitimera det elände som EU utvecklats till: en byråkratisk och korporativistisk superstat där subsidiaritetsprincipen gått helt förlorad och eliten fullständigt tappat markkontakten.
I det valet hände dock något – Piratpartiet fick två mandat. Sedan dess har jag sett hur det faktiskt går att påverka politiken genom hårt och idogt arbete. Man kan inte göra allt på alla områden samtidigt. Genom att prioritera vissa frågor finns dock möjlighet att om inte genomdriva saker så i alla fall förhindra de värsta galenskaperna.
Det är just så Piratpartiet har arbetat. Och det är ungefär det som verkar gå att göra i dagens EU. Det handlar om att släcka bränder, att stoppa det allra värsta från att bli verklighet. Det är månne inte det roligaste sättet att arbeta på, men det gör åtminstone att en del stolligheter motas i grind.
Så ja, vi bör bry oss om EU-valet. Och du bör rösta. För den som bryr sig det allra minsta om personlig integritet och internets framtid är valet ganska enkelt.
Senaste kommentarer