Mot bakgrund av fjolårets avslöjanden om global massövervakning av all datatrafik har Tyskland och Frankrike föreslagit att EU ska skapa ett ”europeiskt internet” under namnet Schengen cloud. Idén kommer ursprungligen från Deutsche Telekom.

I praktiken skulle det betyda att man undviker att leda datatrafik via USA och i teorin att det blir lättare att skydda européers kommunikation från intrång.

Spontant känns det förstås som en lämplig ”hämnd” för USA:s oacceptabla och gränslösa övervakning. Förslaget kan ses som en bra markering. Det skickar signalen att USA:s regering inte kan bete sig hur som helst, att dess myndigheter inte kan kliva över vilka spärrar som helst. I synnerhet inte mot vänligt sinnade länder.

Men den andra tanken som kommer är att USA ingalunda är ensamt om att övervaka och spionera, även om dess kapacitet är överlägsen andra länders. USA har fått beredvillig hjälp från Storbritannien, Sverige och (högst sannolikt) andra stater i Europa. Vilken reell effekt förslaget skulle få för den enskildes integritet på nätet är därför en berättigad fråga.

Den amerikanska handelsmyndigheten USTR kritiserar förslaget i skarpa ordalag och kallar det ”drakoniskt”. Myndigheten är främst upprörd över att förslaget innebär hinder för gränsöverskridande dataflöden och diskriminerar utländska leverantörer.

Nåväl. NSA har under lång tid ägnat sig åt industrispionage för att gynna amerikanska företag. Nu när vi vet hur omfattande övervakningen varit, och att den även riktats mot företag, kan vi börja spekulera i vilka konkreta fördelar som amerikanska företag vunnit vid exempelvis budgivningar med europeiska konkurrenter.

Eller menar USTR att det bara är ”drakoniskt” när andra länder närmar sig samma arbetsmetoder som amerikanerna ägnat sig åt under lång tid?