Regeringen Löfven satte upp minst sagt tuffa mål för mandatperioden. Den fallande kunskapstrenden i skolan skulle vändas, arbetslösheten bli den lägsta i hela EU, nyanlända komma i arbete inom två år och arbetslösa ungdomar garanteras arbete eller utbildning inom 90 dagar (en inte alltför djärv gissning är att de allra flesta kommer hamna i den sistnämnda kategorin). Dessutom skulle det byggas billiga bostäder som aldrig förr.

Det är fint med djärva mål och höga ambitioner. Men när målen inte korrelerar med en politik som har en rimlig chans att leda till resultat, blir det bara varm luft. Det är vad Socialdemokraterna sysslar med nu: de sprider varm luft i en sådan omfattning att vi riskerar en nationell temperaturhöjning.

Socialdemokraten Lennart Weiss, som i dag arbetar för byggbolaget Veidekke, kallar regeringens bostadspolitik för ”panikpolitik”. Han utvecklar sitt resonemang i Expressens podd. Att lyssna på den är nästan som att lyssna på ett bud om den förestående undergången. Det är så mycket som är så galet fel med både Socialdemokraternas och Alliansens bostadspolitik, även om alliansregeringen faktiskt gjorde en grundlig utredning av förändringsbehoven och kom en bit på väg. Det som irriterar mig mest är att politikerna är så ointresserade av att ta in den kunskap som de facto finns i branschen.

Socialdemokraterna har endast vaga uppfattningar om vad de vill göra rent konkret, och oroväckande mycket handlar om en fortsättning på sådant som redan prövats tidigare. Detta gäller arbetsmarknadspolitiken (fler utbildningsplatser och högre bidrag), bostadspolitiken (subventioner) och skolan (politisk styrning). När det kommer till den så kallade ”migrationsutmaningen” (”kaoset” hade varit en mer rättvisande benämning), har S inga nya idéer alls (förutom att andra EU-länder ”måste” ta ett större ansvar). Floskler fortsätter att täcka upp de luckor som finns i partiets politik.

Ovanstående tunga frågor hänger i alla högsta grad ihop. Det är därför katastrofalt illa att regeringen tycks famla efter svar. Läget är ju på sina håll akut, och kraftfulla åtgärder skulle behövas. Helst i går. Men denna mandatperiod kommer präglas av inaktivitet av det enkla skälet att Löfvens regering inte vet eller kan bättre.

Alliansen sitter förstås och hoppas på att allt detta ska bita de rödgröna i ändalykten så att de borgerliga kan återvända till makten efter valet 2018.

Under åren fram till detta val kommer allianspartierna sitta med armarna i kors, bundna vid en överenskommelse som väcker alltmer missnöje i de borgerliga leden. Under åren fram till detta val kommer bostadsbristen hinna förvärras, utanförskapet för breda grupper bli än mer permanent och asylmottagningssystemet troligen kollapsa fullständigt med stora sociala och ekonomiska följder.

Bär detta i minnet när Anna Kinberg Batra i nästa valrörelse säger att hennes parti vill ha ditt stöd för att kunna ta ansvar för Sverige.

Tidigare bloggat:
De vet inte vad de ska göra

Läs även:
Fnordspotting