Hur går det egentligen för Sverige? Denna fråga upptar mångas tankar just nu. Oron över vart Sverige är på väg är utbredd. I en Sifomätning som publicerades före nyår tyckte varannan svensk att Sverige är på väg åt fel håll.
Detta har Moderaterna tagit fasta på i sin omprövning av politiken. Nu anser partiet plötsligt att Sverige är på väg i fel riktning, vilket väl i och för sig är närmast en plikt att påstå för ett oppositionsparti, och vill lägga om kursen.
Det pågår en strid om hur Sverige ska betraktas. Vi kan kalla det för en kamp om verklighetsbeskrivningen. I söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda upprepade statsminister Stefan Löfven att det går bra för Sverige. Arbetslösheten sjunker, långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten likaså. Sverige har en tillväxt som ligger i topp i EU. Och allt detta har regeringen lyckats åstadkomma med en egen budget i blott fem månader. Rena miraklet.
Sanningen är förstås att konjunkturer inte bryr sig om vem som sitter i Rosenbad och att ett exportberoende land är utlämnat till hur stor efterfrågan är i andra länder.
Löfven har rätt i så måtto att svensk tillväxt är hög, att arbetslösheten sjunker just nu och att efterfrågan på ny arbetskraft är stor. Men bilden är inte så ensidigt positiv som statsministern vill påskina. Redan nästan år spår nämligen regeringen själv att arbetslösheten kommer att öka. Under 2018-2020 kommer många asylsökande som fått ett positivt besked på sin ansökan att börja räknas in i arbetslöshetsstatistiken eftersom den tvååriga etableringsersättningen från staten då upphör för många. Då kommer det inte se lika glatt ut i statistiken längre.
Aftonbladets ledarsida (läs via Unvisit) vill att vi ska ”sluta mörka sanningen om Sverige” (nog är det lite rart när en socialistisk ledarsida beskriver en hög tillväxt som lösningen på alla problem). Månne anser de precis som Löfven i en intervju i Financial Times att svenskarnas pessimism är ”surrealistisk”. Det finns dock inget surrealistiskt i att se de hot som lurar vid horisonten eller mitt framför näsan.
Så hur går det då för Sverige? Svaret är detsamma som på frågan om invandring är bra eller dålig för mottagarlandet. Det beror på.
Det går bra för många i Sverige. De disponibla inkomsterna har ökat under det senaste decenniet, arbetslösheten är väldigt låg bland inrikes födda (cirka 5 procent) och för den som har råd att köpa en villa eller en bostadsrätt är livet rätt bra just nu med låga räntor.
För utrikes födda är situationen rent statistiskt en helt annan. Risken för arbetslöshet är fyra gånger större (cirka 20 procent), och är du asylinvandrare är utsikterna ännu sämre: endast 63 procent har sysselsättning efter 15 år i Sverige (bara var tredje har ett helårsarbete). Bor du i ett s.k. utsatt område kommer du tvingas utstå en större otrygghet i ditt bostadsområde, skolan kommer sannolikt vara sämre och risken att du precis som dina föräldrar och dina kompisars föräldrar hamnar i bidragsberoende är överhängande.
Sverige är i detta avseende ett delat land. Många har det bra och kommer fortsätta att ha det relativt bra. Andra kommer få det ännu sämre.
Beträffande Sveriges framtid är jag ganska pessimistisk. Grundläggande fundament som polis, rättsväsende, sjukvård och skola har börjat att gunga betänkligt. Detta är inget som kan ordnas på en kafferast eller ens mandatperiod. Det kräver många år av satsningar och framför allt kloka beslut vi inte sett röken av ännu.
Jag ställer jag inte upp på uppfattningen att vi skulle stå inför något slags kollaps, däremot föreställer jag mig ett hårdnande samhällsklimat, fortsatt sjunkande förtroende för politiker och partier och en växande känsla av att samhällskontraktet är brutet. Det är illa nog.
Det kommer bli svårt att upprätthålla dagens välfärdsambitioner på sikt. Vi bör därför vänja oss vid tanken på att betala mer för att få mindre. Av detta skäl måste de borgerliga partierna ta strid mot högskattestaten, kräva lägre skatter och en ökad egenfinansiering av såväl arbetslöshetsförsäkringar som sjukvård och skola samt en kvalificering till den offentliga service som trots allt kommer finnas kvar. Några alternativ finns egentligen inte.
Den universella svenska välfärdsmodell som Stefan Löfven säger sig vilja utveckla kommer inte finnas i sin nuvarande form så länge till.
I alla fall kul att ängeln(?) är vänsterhänt…
Stå inför något slags kollaps….vänta och se.
Nu börjar nya lagar gälla.Mängder med flyktingar och asylsökare och ensamkommande barn blir av med boendet och bidragen.De som får avslag ska lämna Sverige.Men det vill dom ju inte.
Journalisterna snyftar med.Så vad händer när de första dödsskjutningarna kommer?
Vad händer när polis får storma asylboendenn för att lyfta ut de som inte lämnar frivilligt?
Vad händer när hopar av frustrerade unga arga män demonstrerar för sin medfödda rätt till bidrag?
Ska vi miljöpartistiskt ge samtliga amnesti och bevisa att svenska staten inte har makten på svenskt territorium?Ska vi dra på hårdhanskarna och gå loss?Klarar vi det ens?
Under tiden käbblar de folkvalda vidare utan att komma i närheten av en plan.
Hej.
Internering.
Identifiering.
Deportation.
Eller Ragnarök.
Det finns inte längre manöverutrymme för ett tredje alternativ. Nu gäller kapitulation eller 'pannben framåt'. Välj.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Pratade med en fastighetsmäklare härom dagen , det går trögare nu än för 1-1,5 år sedan och det beror inte på amorteringskrav, etc utan på att folk är allmänt oroliga för hur framtiden kommer bli när de upplever att allt bara driver och förfaller.det kommer inte bli bättre under överskådlig tid , utan denna oro kommer fördjupas.
För den som tror på något slags borgerlig räddning borde Agenda-debatten bli en sista varning.Den sk Alliansen visade upp sprickor stora som oceaner.Visst, man spelar spelet men mellan Anna och Annie ligger verkligheten.Hur dessa ledare ska kunna foga ihop sina "verkligheter" är ett mysterium.Naturligtvis är det förklaringen till att Löfven tillåts regera vidare med ett stödparti till höger som ligger under 4% och en pajas som Sjöstedt till vänster.Om inte moderaterna lyfter sig i håret och slänger reinfeldtaren Kinberg Batra på soptippen så fortsätter det låsta läget.Alla ser vart det leder.
Lite ironiskt att man kommer säga att det var vänstern som avskaffade välfärdsstaten..
Se detta hårresande program om lagen om hets mot folkgrupp: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=ydYOIRWEcrc
"Den universella svenska välfärdsmodell som Stefan Löfven säger sig vilja utveckla kommer inte finnas i sin nuvarande form så länge till."
Man ska ändå komma ihåg att den välfärdsmodellen är lika viktig för socialdemokraterna som miljön är för miljöpartiet, restriktiv invandring är för SD, och kanske ännu viktigare för dem än vad kristendom är numera för KD. Man kan tänka sig ett scenario där socialdemokratin får panik på allvar och tar till riktigt drastiska medel för att rädda välfärdsstaten så gott det går. Vi ju har ju redan sett saker från regeringen som var svåra att tänka sig för ett år sedan. Det skulle i så fall leda till kraftig splittring inom partiet, och som jag har uttryckt tidigare tror jag inte att en socialdemokratisk välfärdsstat i längden är hållbar någonstans oavsett vilka regeringar man har.
@ Rikard,
"Internering.
Identifiering.
Deportation.
Eller Ragnarök.
Det finns inte längre manöverutrymme för ett tredje alternativ. Nu gäller kapitulation eller 'pannben framåt'. Välj."
Ja, helt rätt!
Men det är nog bara att acceptera att alternativet med deporteringar inte finns på kartan i Sverige. Så för den enskilda individen är valet i praktiken ragnarök eller flykt. Och det finns inte mycket tid kvar att göra det valet. Storskaliga oroligheter och direkt sammanbrott ligger väldigt nära.
M stod i partiledardebatten och pratade om 2.000 nya poliser och det var det mest offensiva förslaget jag hörde. Två tusen genus- och dialogpoliser! Det är som att britterna hade debatterat luftförsvar 1939 och det mest vågade förslaget hade varit att ta upp 5 gamla plan från förra världskriget.
Den svenska poliskåren saknar alla förutsättningar för att hantera det som komma skall. I Schweiz började man redan för några år sen att kraftigt öka antalet militärpoliser, just pga. att man såg en risk för oroligheter i samband med migrantstömmarna. 5 nya bataljoner satte man upp. Sveriges läge är nu oändligt mycket värre än vad som gäller för Schweiz, men man har absolut inget att sätta emot.
Många avslag på asylansökningar kommer att delas ut de kommande 12 månaderna, samtidigt som reglerna om bidrag skärps för de med avslag. En del kommer väl att lämna frivilligt, men för de flesta är detta inte ett alternativ. Deras familjer har skuldsatt sig för att finansiera resan till Sverige och en obetald skuld i t.ex Afghanistan går inte direkt till kronofogden, utan mer sannolikt är att syskonen då blir slavar.
De här unga männen MÅSTE få ihop pengar. Grov brottslighet kommer att explodera. Bilkapningar, kidnappningar, utpressning etc. Givet avsaknad av fungerande polis kommer det snabbt att bildas gäng som märker att de de facto kan göra vad de vill, även utanför betongförorterna. De infödda svenskarna verkar samtidigt vara på g med de första stegen mot olika typer av medborgargarden, vilket troligen kommer att utvecklas mot något som kan kallas etniska miliser. MENA folket har stor erfarenhet av detta och kommer snabbt att flyta ihop i egna gäng-miliser. Sen ser Sverige ut som vilket MENA land som helst. Långa hopplösa och blodiga konflikter, med uppehåll för perioder när någon stark man tar makten och skoningslöst trycker ner alla utom sin egen grupp.
Någon form av kollaps är ofrånkomlig med tanke på den höga invandringen med dess kostnadsmassa, kriminalitet och förändring av kittet Sverige. Vi är extremt överbelånade, bostadspriserna är så pass höga att marknaden skakar trots minusränta. Kina har problem och och hela väst har problem med sin identitet. I Sverige får man inte prata om vilka som begår dessa gruppvåldtäkter och sexuellt ofredande då vi har 60 miljoner på flykt, helt enkelt osmakligt tycker vår feministiska regering? Debatten har blivit bättre men dom är fortfarande inte i verkligheten för dom vill inte se verkligheten då dom utgår ifrån sin ideologi likt en sekt typ ISIS. Sverige ska vara mångkulturellt, punkt slut oavsett vad fakta, statistik, forskning, omvärlden, historia säger. Jag själv trodde aldrig för 5 år sedan att ett så civiliserat land som Sverige kunde kollapsa. Men nu har jag bittert fått se hur ett land har gått från logisk risk analys till att helt släppa denna förmåga. Ju mer man tänjer på gränserna ju närmare kommer man ett bakslag. Det finns en gräns på hur mycket man kan böja plastlinjalen, tillslut går den av och samma sak gäller ett samhälle. Dock är det lättare att släppa linjalen för att låta den återgå till ett stabilt rakt läge, detta går tyvärr inte att aplicera på ett samhälle. Så att leka ett klåfingrigt barn som testar gränser med ett land är inget att fördra…. Baksmällan kommer, frågan är bara hur ont den kommer att göra?
Vi kommer nog repa oss om än fattigare. Jag skulle tro att den bästa förklaringen till sammanbrottet är en postmodernism som löpt amok. När vänstern släppte verkligheten och på allvar började ägna sig åt identitetsfantasier utanför universiteten med högerns gillande (det kostade ju inget i form av höjda skatter att gå med på deras problembeskrivning).. Lägg därtill västvärldens ohållbara lånefest..
I dag är det fest hos S.
SCB visar upp ett S på nästan 30 %.
Då blir det fest och Carin Jämtin är själaglad.Euforisk rent av.
SD och MP rasar gapar Aftonbladet och är lika euforiska dom.
En undersökning med ett bortfall på i princip 50% lägger grunden för festen.
Det har ju varit tunnt med anledningar ett tag nu.
Debatten i Agenda vanns av Åkesson med sådär 60% av rösterna i SVT:s undersökning.
Men näe…jag tror inte på den heller även om det var skitkul att tänka sig SVT:s frustration.Handen på hjärtat, vad skulle S ha presterat sista tiden för att visa en stark uppgång om man bortser från att journalisterna på Aftonbladet hemskt gärna vill det?
Eller Kinberg Batra för den delen?
Det är möjligt att S och M tagit emot en skrälldus hemvändande rasister från SD sedan man förvandlade sig.Till och med mycket möjligt.Skillnaden är ju inte helt enkel att se för den oinvigde.Men den turbulenta tiden, som det heter, inom MP är väl egentligen det enda som hänt förutom det?
inväntar Margots kommentarer till Hamas utomrättsliga avrättningar i det feministiska Gaza..
Som de allmänbildade läsare ni är har ni förmodligen hört talats om Soldiers of Odin – som på olika orter säger sig axla den uppgift polisen inte mäktar med i välfärdslandet Sverige. Att patrullera gator för att stävja det bus polisen inte hinner eller vågar befatta sig med. I sig ett ämne att diskutera och problematisera men nu tänkte jag på en annan infallsvinkel.
I Borlänge blev "Odin-soldaterna" kraftigt misshandlade i våras. Så pass att man lade ner verksamheten i stan!! Ängsliga pk-journalister försökte först få det till att de fått däng av Bandidos – dvs en "vanlig" uppgörelse svenne-organisationer emellan. Dock – inte ens DT kunde blunda för snacket på stan och den verklighet som de flesta kände till. Därför uppdaterade man ursprungliga artikeln utan att hinta vilka som låg bakom – polisen var lika försiktiga och diskreta. Läs själva:
http://www.dt.se/dalarna/borlange/uppgifter-soldiers-of-odin-i-dalarna-nerlagt-efter-brak-med-bandidos
Det var givetvis de frejdiga MENA-gossarna från Tjärna ängar som låg bakom. Numera riksbekanta. Och som de hänsynslösa kriminella de är gick de på i ullstrumporna på ett sätt som vanliga svenskar inte kan, eller vill, föreställa sig. ( Jag känner mig som en "ovanlig" svensk i sammanhanget ). Och tror ni polisen har löst caset?
Att vi svenskar och våra rättsvårdande myndigheter är mjuka och fina i ett internationellt perspektiv är förstås resultatet av decennier av ordning och reda. Det sorgliga är att brytningstiden är här. Ingen återvändo synes.
Skall bli förbannat intressant att följa vänsterns bortförklaringar. Och högerns flata tillkännagivanden.
SD äter marknadsandelar.
Självfinansierad sjukvård är bara ett annat sätt att utrycka att man låter plånboken avgöra huruvida mellan liv och död. Hur ska ambulanspersonal göra vid en olycka? Ta kreditupplysning och lämna den skadade åt sitt öde om den saknar möjlighet att betala?
Självklart kommer vi inte ha tillräckligt med statliga medel för de skenande socialbidragskostnaderna, vilket konkursmässiga Malmö är ett praktexempel på, men avskaffar vi sjukvård för de mindre bemedlade har vi blivit Europas Mexiko.
Något som iofs den alltid väl påläste Sanandaji framhåller som ett tänkbart scenario.
Självfinansierad sjukvård
Jag skrev "ökad egenfinansiering", dvs. mindre via skattsedeln. Jag tror inte på ett skifte där alla står för 100 procent av den vård de konsumerar, det krävs ett helt annat system för att det ska kunna bli verklighet och det finns ingen opinion för att nå dit heller.
Hans du tror fortsatt på ett system.Vackert så.
Moderaternas Tomas Tobé säger att han inte oroas av KD:s usla siffror.Klart han inte gör det.
Moderaterna vill ju inte regera och med KD utanför riksdagen så slipper man ju det.
Bloggaren Cornucopia/Wilderäng påstår att hushållens skulder ökar snabbare än BNP numera.
Det går bra nu Sverige.Tillväxten är god som man säger på politiska.
"Jag ställer […] inte upp på uppfattningen att vi skulle stå inför något slags kollaps."
Det kanske inte blir en statskupp, en hel stad i brand (t.ex. Södertälje) eller slumområden i morgon, men läs det Jyllandsposten skriver om Sverige (http://jyllands-posten.dk/debat/leder/ECE7942276/Gode-og-onde/):
"Da lederen af det liberale, svenske Centerpartiet, Annie Lööf, for et par år siden blev spurgt på svensk tv, hvor mange indvandrere Sverige kan modtage, svarede hun, at det var muligt at tage imod 30 mio. nye indvandrere. De skulle bare kunne arbejde, tale svensk og betale skatter. Så kunne også de blive en dynamisk del af den svenske velfærdsstat sammen med de nuværende ca. 9,5 mio. indbyggere i Sverige.
…
Det er nyt: at centrum ikke længere holder, at landet bliver stadig mere delt, opdelt, kløvet i blokke. Svenskernes sikkerhed afhænger i høj grad af, om de kan løse problemerne politisk. Hvis ikke, bliver løsningerne anti-politiske, dvs. voldelige og blodige. Når magten ikke længere kan legitimere sig, står samfund altid i fare for at ende i vold. Det sker i Syrien, men det kan også ske i Sverige med 9, 15 eller 30 mio. indbyggere."
Magne
Om "idag är det fest hos S":
Man ska nog ta SCB:s siffror med en nypa salt. Man använder sig bara av en panel bestående av personer med fast telefon. Det betyder att man har ett skevt urval, där merparten av de unga sannolikt inte finns med. Att då både S och M får höga siffror är inte så märkligt. De gamla stofilerna brukar ju rösta enligt devisen "Jag röstar på S (eller M), för det har jag alltid gjort".
Jag skulle inte dra så stora växlar på en SCB-undersökning. SCB säger själva att svarsfrekvensen i deras undersökningar bara är c:a 40%, och att resultaten därför inte är helt tillförlitliga. Eftersom undersökningarna inte är anonyma, finns det anledning misstänka att SD är kraftigt underskattade här.
Det är verkligen Inte så, att SCB urval grundas på om någon har fast telefon. Alla metoder tillgängliga används för att nå urvalspersoner.
Svarsandeln för just PSU maj 2016 är 55 %
Det som är typiskt svenskt är att man bara snackar men inte agerar. Ungefär som att en tänkt tanke blir verklig handling bara för att man tänkt den. Våra politiker är alldeles för fega för att rädda landet. Det är dessvärre kört.
Appropå SCB..det är skillnad på att tanka bilen full, eller bara köra på halv tank och hoppas på att det håller ända till Säffle.
Faktum är att det skulle kunna vara så att i den del om 47% som angetts inte ryms en enda S-röst.Vilket alltså skulle dra ner det fantastiska resultatet med ungefär hälften.Anledningen skulle kunna vara att tex SD:are inte vill överge valhemligheten för att en statlig myndighet ringer.De som inte svarat skulle faktiskt kunna vara SD:are.Allihop.
Samma resonemang tillämpat på MP ger ett mycket litet sorgset parti i FI-storlek.Naturligtvis gäller det också både moderater och SD samt övriga.Men MP är särskilt intressant eftersom det faktiskt handlar om sådär 25 – 50 personer i urvalet mellan "vinna" eller försvinna.
Nu kommer någon ordningsman i klassen påpeka att det då handlar om hur man viktar.
Naturligtvis sant, men det förändrar inte att bortfallet är 47% och att vi inte har en aning om hur man viktar.SCB har sedan gammalt för vana att landa högt vad det gäller S.Att sedan de som är nöjda med resultatet tycker se Guds sanning har ju sin förklaring.Aftonbladets Anders Lindberg ser vänster vindar "som inte går att snacka bort" till exempel.
Opinionsundersökningar börjar bli både uttjatade och rätt patetiska.
Lite lagomt bredvid ämnet, men borde inte kyrkan ringa i sina klockor när någon prästkrage är ute och bränner pengar på sin himmelsfärd?