Muharrem Demirok avgår som partiledare för Centerpartiet. Därmed lämnar han ett av landets mest hopplösa jobb.
Det finns likheter mellan Demiroks och Anna Kinberg Batras tid som partiledare. Båda efterträdde två starka och narcissistiska partiledare som var så uppfyllda av sig själva att de inte krattade manegen för en efterträdare. Reinfeldt lämnade ett avideologiserat och desillusionerat parti på valnatten. Lööf lämnade ett parti där alla kritiska röster hade tystats, och borta var således personligheterna som möjligen kunde ha attraherat en ny publik. Kvar stod en lokalpolitisk förmåga från Linköping.
Hans position underminerades av det arv Annie Lööf efterlämnade, ett arv som innehöll ett avgrundsdjupt gap mellan partiets självuppfattning och väljarnas uppfattning av partiet. Centern fortsatte att beskriva sig som ett borgerligt parti, kanske det enda borgerliga efter att L gjort M och KD sällskap i samarbetet med SD. Och samtidigt dök C rakt ned i det rödgröna laget. Ingen förstod nog den självbilden fullt ut.
Föreställningen om ”den breda mitten”, som för övrigt är lika närvarande i tyska etablissemangspartiers försök att isolera AfD, var fånig redan under Lööfs år vid makten. Den blev rent skrattretande under Demirok sedan även Liberalerna hamnat hos Lag Kristersson.
Centerpartiet gjorde sig omöjligt och, framför allt, irrelevant. Internt beskrivs dock att det var något annat som fick partiet att vända sig emot Demirok och slutligen kräva hans avgång, och det var hans tidiga ställningstagande för Magdalena Andersson som partiets framtida statsministerkandidat. Detta var inte förankrat i partiet, och var det som fick ungdomsförbundet att slutligen vända sig emot sin partiledare.
Antagligen var Demirok fel person på fel plats. Men allt som beskrivits ovan gjorde hans jobb mer eller mindre omöjligt. Han hade aldrig en riktig chans.
Vart Centerpartiet tar vägen nu är högst oklart. Partiet har under lång tid blivit ett menlöst och könlöst parti som, lite olikt Liberalerna, tappat sina profilfrågor och haft förtvivlat svårt att orientera sig i den nya politiska verkligheten som inte styrs av skattefrågor, avregleringar, liberal invandringspolitik eller feminism. Vilken roll har C i denna nya tid som präglas av kulturkamp, skärpt rättspolitik och militär upprustning? Vad står partiet för och har det ens ett existensberättigande? Muharrem Demirok lyckades inte svara på någon av dessa frågor.
En ny partiledare kommer behöva ett förändringsmandat. Personen kommer tvingas döda heliga kor och riva av plåster på känsliga sår om C ska kunna överleva som politisk kraft. Alternativet är att partiet blir ett museiföremål att beskåda på den svenska landsbygden. Det behöver inte vara fel. Allt har sin tid, och ett parti som inte lyckas nyorientera sig har inget skäl att fortsätta verksamheten.
Annie Lööfs arv åker på arslet ut ur partiet. Man kunde faktiskt inrikta sig på att begrava hela skiten om det inte fanns så mycket pengar i kassan. Pengar som kan göra nytta, som någon vill åt och göra nåt kul med.
Så gröna liberala ideal hamnar på tapeten igen på något vis. Vi behöver en grön mitt. Mitt stalltips är att lösningen heter Emma Wiesner. Duger inte hon så finns Martin Ådahl. Kanske som parhästar? Hästar har ju en tendens att springa mer och tänka mindre. Det är sådant som faller i god jord hos just centerpartiet.
Alla kan se att c inte vill sitta i riksdagen men pengarna tvingar dem till det. En duktig AI kan anlitas för att skriva ihop något program-liknande av allt jox man stått för och kanske nytt?!
Varför inte skicka partikassan från Europas rikaste parti till Ukraina?
Eller ersätta Sverige för Nuon?
Svårt att ha en åsikt i denna fråga. Centerpartiet har gått ifrån att vara ett stort parti till ett fjuttparti. Ungefär som Liberalerna. Uppenbarligen vill inte många rösta på ett parti som säger sig stå i mitten. Som inte tar ställning alltså. I Tyskland åkte ju liberalpartiet ur Riksdagen. Så kan det gå.
Vafalls?
En SD:are som har svårt att ta ställning till centerpartiet?
Den som läser rubriken inser att det står Förändra eller dö. Den frågan är svårt att ta ställning till nu, innan Centern valt en ny partiledare. Blir det en partiledare som leder partiet bra så ökar deras väljarsiffror. Blir det en som fortsätter i Annie Lööfs och Demiroks fotspår så kan partiet försvinna. Eftersom jag ännu inte sett vem de väljer så är det svårt att ta ställning. Precis som jag skrev. De som anser att det är fel utan att göra annat än att angripa mig vet inte hur man debatterar. Vi har några såna här.
Så sant Arne. Vet inte hur man debatterar och har inte tankeförmåga. Ingen kan kräva av en SD:are att han tar ställning till centerpartiet innan de valt en ny partiledare.
Det vore att gå på gamla meriter. Man måste hålla sig flexibel.
Arne Nilsson kommer med sin alltid lika geniala analys:
”Uppenbarligen vill inte många rösta på ett parti som säger sig stå i mitten. Som inte tar ställning alltså.”
Du måste leva i något slags parallellt universum, där ukrainska trupper belägrar Moskva och Centerpartiet inte tar ställning till någonting- varken till fri invandring, privatiseringar, afghanamnestier, myndighetsstadgad feminism och allas lika värde, HBTQ-plus, tidelag, eller öht någonting annat. Kanske växer det kokospalmer på din gata också?
Arne har ett mycket kort men intensivt minne. På längre sikt är det inte hållbart.
Arne Nilsson börjar kännas som en rätt konstig SD:are. För SD:are är han ju enligt egen utsago. Men om han är för eller emot centerpartiet/Muharrem Demirok/Annie Lööf vet han alltså inte riktigt. Han skriver ”Svårt att ha en åsikt i denna fråga”.
Det är han nog rätt ensam om i hela SD. Och särskilt många i Sveriges avlånga land som håller med Arne går inte heller att hitta utan att leta väldigt noggrant.
Så,
Arne Nilsson börjar kännas som en rätt konstig SD:are. Ja, tom avvikande om man inte vill ta till överord.
Du är troligen inte aktiv SD:are eftersom du skriver som du gör. Alla partier måste bedömas efter vad de gör nu. Inte efter vad de gjort historiskt. Ska vi titta bakåt, hur många år bakåt i så fall? Det är det här politik handlar om. Att kunna hitta samarbetspartner, att bygga allianser, att kunna genomföra sin politik. Får man mer än hälften av folkets röster i ett juste val så kan man bestämma själv. Får man inte det så måste man samarbeta med andra och kompromissa.
Även om man får bestämma själv så kanske det inte är så smart att genomföra allt man vill. Det kommer nämligen ett nytt val. Folket kan välja de andra. Det är det här som många inte förstår. De som inte förstår önskar sig en stark ledare, en som sitter för evigt, en som genomför allt. Vi har sett såna ledare. De hette Hitler, Stalin, Mao, Pol Pot och liknande. Blev det bra det de gjorde?
Man kan således sammanfatta det: Ukraina och finliret i den demokratiska processen är dina drivkrafter. Hur kommer det sig att du valde just SD då jag inte riktigt tror att SD valde dig?
Har du nåt stalltips på vem som vinner Mellon när vi ändå är på G?
En fråga som infinner sig är naturligtvis på vilken nivå denne Arne Nilsson är aktiv?
Frågans svar kan i många delar vara avgörande för om SD får min röst. Vill jag ha mer centerpartistisk politik inom ramen för ett Tidö-avtal så finns det ju ingen anledning att rösta på kopian när jag kan få orginalet. Det finns med stor säkerhet fler än jag som ser fram emot det Nilssonska svaret med andan i halsen.
Alla SD:are jag känner är vettiga människor. De som har märkliga åsikter har lämnat, blivit uteslutna eller har aldrig varit med i partiet. Jag har visserligen inte träffat alla men tillräckligt många på olika positioner i partiet för att kunna uttala mig. De som inte gillar SD, som Liberaler och vänsterfolk är ofta lite udda människor. Så SD är partiet för riktiga svenskar. Folk med moral.
Märkligt tom på svar till enkla frågor är denne SD:are Arne Nilsson. Men desto rikare på simpla innehållslösa plattityder. Direkt välförsedd kunde man säga.
Det är inte för inte man anar ugglor i mossen.
Frågan som ställdes om vilken nivå herr Nilsson är aktiv på kan inte kallas annat än adekvat. Det
borde inte vara svårt att redogöra för och herr Nilsson borde faktiskt veta svaret.
Mello-frågan, liksom Ukraina, hamnar sas på en helt annan nivå som kanske inte är herr Nilssons…
Ja du Anonym. Till skillnad från dig så framträder jag under eget namn här. Jag är aktiv inom partiet. Jag ser ingen anledning att svara dig på vilken position. Du får helt enkelt acceptera det.
Jag har visserligen ett vanligt efternamn men så värst många med mitt namn har vi inte i partiet. Jag ser dessutom inte att det tillför nåt till diskussionen. Mello har jag ingen uppfattning om. Det överlåter jag till mina barnbarn.
Sant är att jag inte kallar mig Arne Nilsson. Jag vet inte varför jag skulle göra det, gör du?
Och jag utger mig inte för att vara höjdare i SD med stor SD-bekantskapskrets.
Jag har dessutom lättare att gissa Mello-vinnare än det riktiga slutet på kriget i Ukraina. Och Centerpartiet är ett skitparti oavsett vilken sopa dom plockar fram den här gången.
Så Arne,
nu kanske du kan pressa fram svar på frågorna som ställts till dig som faktiskt påstår att du representerar ditt parti SD. Allt annat vore svårförklarligt…
Att köpa grisen i säcken på det sätt man tydligen tvingas till om SD företräds av sådana figurer som Arne Nilsson känns inte riktigt så aktuellt.
Mycket bra Arne! Du står på dig, har dina åsikter, håller god nivå och ägnar dig inte åt personangrepp. Respekt!
Men är det åsikter som representerar partiets eller bara Arnes egna privata är väl frågan!?!
Jag företräder SD. Det gör att jag håller mig till partiprogrammet. Självklart har jag som alla människor egna idéer och åsikter. Detta är självklart för alla tänkande människor. Dessa idéer luftar man vid interna möten. Vilket gör att partiets ställning i många frågor kan ändras. Så fungerar ett dynamiskt parti. Men när partiet är överens i en fråga så följer man det.
Visst har vi folk som inte gör så utan de blir politiska vildar. Vid nästa val åker de ut.
Fascinerande att det här blir en fråga om mig, i en tråd om Centerpartiet. Där man uppenbarligen har problem.
Men tydligen kan förhandlas med.
Fascinerande!
Är det partilinjen?
”Det finns två diken på den här vägen. I det ena diket så är allt Demiroks fel och inget beror på politiken. I det andra diket så är inget Demiroks fel utan allt beror på politiken. Som vanligt finns sanningen någonstans mellan dessa ytterligheter, på själva vägen. Men mot vilken sida lutar det?”
”Frågan är nu om Centerpartiet kommer att göra samma misstag igen. Kommer man återigen offra partiledaren men behålla politiken? Jag tror att det blir så – den färglöse Demirok blir en alltför frestande syndabock.
Alternativet vore att hela partiet tar en titt i spegeln och frågar sig vad man ställt till med. Men även här kommer Annie Lööfs spöke in och sätter krokben med sin moralism. Det är svårt att ändra sig när man fördömt alternativet som rasism, fascism, nazism och allt vad det är.”
https://samtiden.nu/2025/02/person-eller-politik-demiroks-avgang/”
Det finns 2 Arne Nilsson på position i SD.
En i Sollentuna och en i Skurup.
En är rätt och en är fel med andra ord. Lite trist för den som är fel kan man väl säga?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kwLwRk/ny-centerledare-utses-i-maj
Synd att Demirock inte fortsatte, han kunde ha lyckats med att föra centern ut ur riksdagen hela vägen ända till Turkiet.
Och ingen lantis lärde honom hur man leker med pinnar heller!
De vägrar att samarbeta med V och de vägrar stötta S. Samtidigt vill de heller inte ha något med SD att göra. Vad återstår då? Alliansen igen? Utan SD. Är det ens möjligt?
Nye partiledaren kommer att luta åt höger eftersom partiet lutar åt höger. Då återstår frågan hur de kommer att förhålla sig till SD…
Kamrat Jan återkommer till slut med frågor som han precis som alla vi andra redan har svaren på. Men så var det väldigt bråttom också.
Vad ska man säga?
Vad kan man säga?
”– Jag har uppskattat honom, jag har uppskattat Annie, jag är säker på att jag kommer att uppskatta nästa partiledare, säger Magdalena Andersson.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Ey24r3/s-beskedet-om-samarbete-med-c-varit-tydlig
Sosse-maffians egen donna Corleone går ut med sitt alldeles egna i’m gonna make him an offer he can’t refuse.
Det var mer än kamrat Jan viste. Sån är han.
Vad ska man säga?
Vad kan man säga?
tror att vi får reda på Anderssons egentliga motiv.
Eftersom Centern inte längre har något mandat för sin politik (som ingen förstår vad det är) så borde de i den bästa av världar ta konsekvensen av det och slänga in handduken. Fast det gör de inte så länge det finns ekonomiska egenintressen av att driva politik i partitoppen.
I grunden är Centern den politiska grenen av LRF. Ett landsbygdsparti för självägande lantbrukare. Något de tycks ha glömt på vägen. Däri ligger dock dess värde. Ingen annanstans.
Kamrat Jan gör som sossar alltid gör och skriver en egen version av det redan skrivna. Först då blir det rätt och sossigt.
Ingen blir gladare än jag om centern åker ur riksdagen.
De har inte gjort något gott sen Fälldin satt vid rodret.
Samma sak med folkpartiet.
Att Mp får så pass höga siffror är obegripligt.
Inte förrän vi återinför tjänstemannaansvar och kräver att riksdagsledamöter
minst har arbetat i tio år innan de kan komma i anspråk att väljas kommer
Sverige ha en chans till förbättring.
Vi har lidit allt för länge av vådan av politiska broilers.
Min gamle far sa för tjugo år sen att det bästa för Sverige vore en
koalition mellan S&M….
Då frågade jag honom om han visste vad S&M egentligen betyder…..
Sossarna är ett maktparti.
Centern är ett lysande exempel på hur det fungerar.
Välkomna i regeringen,sen blir de nedtryckta under betongröven.
Demirok blev bortkollrad av sossarna och får kliva av sen han nästan kört
sitt parti i botten…..
Jag är inte bitter.
Det finns en framtid för Sverige om vi spelar våra kort rätt .
Annie Lööv pluggade juridik och praktiserade
ett år på advokatfirma.
Sen tog hon klivet in i politiken.
Muharrem Demirok jobbade som städare
innan han började plugga statsvetenskap.
Två år på New Zealand….
Sen klev han in i politiken…..
Det borde vara ett krav för riksdagsledamöter
att de åtminstone jobbat i tio år.
Detta gäller ju inte bara centern.
Alla politiska partierna är likadana.
Yrkespolitiker och ansvarsbefriade tjänstemän
är inte bra för Sverige.
Jag sörjer inte centerns krympande valresultat
de har bäddat för det själva.
Var tanken att sno muslimska röster från sossarna?
Då misslyckades de kapitalt.
Politik är som MMA.
Det gäller att knocka sin motståndare.
Väldigt många inom SD har jobbat inom nåt yrke en stor del av livet. Detta är mycket bra och vi kan diskutera olika frågor där folk med egen erfarenhet av hur det fungerar ingår.
Jonna berömmer alla utom Ulf Kristersson som inte tar ställning mot Trumps nyfascism.
Ja, och sedan är det för lite bistånd. Och sedan tog Jonna lång-lunch.
Tänk vad folk som inte vill berätta vad de heter kan ha åsikter om. Det mesta i denna tråd är ju inte kontroversiellt egentligen. Olika åsikter. Vilket alla måste få ha. Inom politiken vet vi alltid vad alla heter, vi vet vilket parti de företräder och har man varit med ett tag så vet vi vilka som har bra idéer, oavsett vilket parti de tillhör. De flesta svenskar är inte aktiva i ett parti, de vet inte hur det fungerar helt enkelt. Det är så lätt att ha åsikter om att politiker borde göra det ena och det andra. Många idéer är bra men mycket är het orealistiskt i en västlig demokrati.
Som jag hellre bor och verkar i än i en diktatur.
Vad du heter vet vi, men vad du tycker exakt vet vi inte. Eller vad det är exakt du gör. Men våra röster vill du ha. Är det bäst så tycker du?
Jag blir knappast förvånad över att Arne inte har en susning om att rätten att uttrycka sin åsikt anonymt är en av grundpelarna till lagen om yttrandefrihet. Därmed är faktiskt ven det s k ”maskeringsförbudet” vid demonstrationer grundlagsvidrigt.
”Men du står ju inte för dina åsikter!” gläfser den ignorante.
Det är just det som är själva POÄNGEN med yttrandefrihet, man SKA INTE BEHÖVA STÅ FÖR SINA ÅSIKTER- helt enkelt för att undvika repressalier. Vad är det som är så himla svårt att fatta?
Så vilken Arne Nilsson är du då egentligen?
Eller har du fått kalla fötter efter reaktionerna?
Det kanske kan finnas någon med kontakter in i SD:s allra heligaste?
Lite intressant att följa bloggen är det ju. Det vanliga är att S, M och Mp bashas hårt och enhälligt. Men nu tillkommer en ny dimension. SD får sin beskärda del av kakan. En frän och hård kritik.
Som bemöts av en duckande proffspolitiker i mästrande ordalag. Intressant, eftersom det indikerar att SD eventuellt hamnat på kurs mot delar av sina väljare. Eftergifterna i Tidö-samarbetet och framväxten av en tjänstemannakår som har mycket att vinna på just detta samarbete sticker i ögonen på väljare som inte förstår det politiska hantverket. Högt ställda förväntningar grusas.Tålamodet börjar ta slut bland de tålmodiga.
Frågan är hur många de kan tänkas vara?
Är det framtida soffliggare vi talar eller går de till andra partier om de känner sig svikna?
Hitintills har SD mest vuxit från år till år men en svekdebatt kan kosta skjortan också för en ikon som Jimmie Åkesson och ett parti som SD.
Svårt att veta. Frågan är dock var missnöjda SD väljare ska lägga sina röster? AfS kommer ju inte in i Riksdagen vilket inte heller andra lite udda partier gör. Alla förstår inte det utan lägger sin röst på nåt fjuttparti vilken då är bortkastad. Vill man istället lägga sin röst på nåt av de etablerade partierna så är ju frågan? S, V, MP eller C? Jag har inget svar. Kanske kan de missnöjda svara här. Lite nyfiken är jag förstås.
Arne, du förstår bara inte liksom. Här får du info/råd (kalla det vad du vill) och bara kan inte ta till dig den. Förstår inte eller bara VILL INTE.
Så snuttefilten blir att dom där saknar alternativ. Rösten blir bortkastad…ungefär som gammelpartierna resonerade innan SD kom in i riksdagen eller hur? Som tröst för en etablerad SD:are, som du ju påstår att du är, så har väljarna inget alternativ förutom just detta SD. Dom måste bara rösta på mig och mitt parti tänker Arne. Men det är 2 år kvar Arne. 2 år. Och bara dig och mig emellan Arne så finns möjligheten att skita i alltihop och lägga sig på sofflocket.
Sånt händer om man blir förrådd. Man vägrar delta i charaden.
Jag har röstat på SD vid två val, dock inte det senaste vilket visade sig vara ett klokt beslut. Vid kommande val så finns det inget riksdagsparti att rösta på, ty samtliga åtta är precis lika usla, så de förtjänar verkligen ingen röst. Saken är nämligen den att det i praktiken inte spelar någon roll vilken regering vi har, politiken blir i stort sett densamma d.v.s. lika usel.
Märklig inställning. Men jag förstår att den som inte lever i verkligheten utan sitter vid datorn eller telefonen och läser vad som händer kan bli uppgiven. Är man dessutom pessimistiskt lagd så känns det mesta bedrövligt. Jag lever i verkligheten, jag har kul hobbies, jag har mängder av kompisar samt en bra familj. Jag mår bra. jag har kul och jag förstår inte de som inte tar vara på livet.
Sverige är ett fantastiskt land. Vi kan leva bra, vi kan äta gott, vi kan ha kul. Sen röstar man på de man tror på. Att inte allt de lovar kommer att genomföras det vet man. Men man blir inte ledsen eller sur för det.
Så tompas11, gaska upp dig, lev livet, njut av tillvaron. Detta gäller även övriga surpuppor som skriver här.
Proffspolitikern Arne Nilsson klarar att berätta om sin rika fritid. Men inte om sitt arbetsliv av någon anledning.
De som möjliggör allt det är väljare som betalar hans lön och belönas med hans förakt.
Det är så att man kan bli sosse på kuppen.
Arne Nilssons berömda debatt-teknik skördar nya segrar. Någon med lämpliga kontakter i SD-lägret borde upplysa ledningen om hans framgångar efter att det utretts vilken Arne Nilsson Arne egentligen är. Om inte annat är kanske väljare på Nilssons hemmaplan intresserade? Arnes personliga munterhet kan nämligen vara huvudingridiensen i ett nytt muntert och glatt SD utan eget snabbt framväxande pampvälde?
Det vore väl något att se fram emot i solskenet!
X:a in Arne Nilsson!!
Bäste Arne, det jag beskriver om det politiska livet är verkligheten, antingen du vill det eller ej. Jag har många intressen och är alltid nyfiken på att lära mig nytt. Under 30 års tid var jag en hängiven flugfiskare och for land och rike runt för att flugfiska i olika strömmande vatten. Har även skrivit om och kring flugfiske och fått mina alster publicerade i fackpress. Men andra intressen tog så småningom över, vilket innebar inköp av svarv och fräs för att kunna tillverka nyttiga saker och verktyg av olika metaller. Har också sysslat med elektronik under 40 års tid och då både inom att bygga nytt samt reparera trasig elektronisk utrustning. Har även en egen YT-kanal sedan 10 år tillbaka. Har också jobbat med fordon professionellt under 32 år både som fordonstekniker och behörig gymnasielärare med mera, med mera…
Se där tompas11. Du har ju fritidsintressen. Riktigt bra såna dessutom. Varför du inte röstade på SD i senaste valet vet du bäst själv.
har Arne ”lånat” av sossarnas Anders Lindberg.
När det begav sig var alla som inte var sossar eller lite vänster Dysterkvistar. Sen förlorade sossarna valet och Lindberg blev snabbt en surpuppa..
Arne är i alla fall intelligent nog (!) att inse att Dysterkvistare vore för iögonfallande. Så det får bli surpuppa istället. Så kan han återanvända kontraindikatorn Lindbergs lilla tricks.
Det är kanske inte det enda han kan tänka sig..
@Popeye
Som Markus Allard påpekat, hur tror du det hade sett ut om det var MP som hade mandat från över 20 procent av väljarna och satt i den sitsen som Sverigedemokraterna nu gör? Tror du det hade varit samma tisslande och tasslande, samma tjat om ”utredningar som kan tänkas bli färdiga tidigast…”
Eller tror du de hade försökt tvinga igenom nån slags Grön Revolution? Visst, MP är en fanatisk sekt, men det är det enda som kan rädda landet nu: dvs en revolution fast en nationalistisk sådan.
Då jävlar hade det blivit åka av!
MP har ju suttit vid makten under några år. Visserligen delad med S eller M men ändå. Vad har de åstadkommit? Nerlagd kärnkraft, höjda bränslepriser, inskränkningar för skogsägare m.m. Den som vill leva som vi gjorde för länge sedan kan göra det. Bara flytta ut i ett litet torp på landet. Men tvinga inte oss andra.
Du verkar lite trög Arne, det är ju precis min poäng: att MP har uträttat en hel del (väldigt dålig) politik och t o m haft höga ministerposter, trots att de som mest haft kanske hälften av Sverigedemokraternas väljarstöd. Det är dags att SD visar lite stake och det är fan bråttom, för annars kan vi som röstade fram dem till näst största parti dra tillbaka vårt stöd så de rasar ner till spärren igen.
Jens Ganman håller med om att SD borde fälla regeringen. Kolla kommentarsfältet så får du se att vi är rätt många som delar den uppfattningen.
https://www.youtube.com/watch?v=VNpSns1l4DM
Vilket förstås osökt ger Arne chansen att redogöra för vad hans parti åstadkommit..
Nu tackas det nej till att leda C. Hmmm, vad säger det?
Att man avvaktar tills valet ska ske i maj.
Kanske tillsätta en parlamentarisk utredning. Som redovisas efter valet. Här gäller att inte ha bråttom. Bråttom ska man inte ha. Det får ta den tid det tar. SD-Arne har inte bråttom. Men politik förstår han sig på.
SD-Arne har inga röda linjer. Han har ingen linje alls. Han sysslar inte med sånt. Det känns tryggt.
Lite fascinerande att när jag som SD:are i en tråd om Centerpartiet framträder under eget namn så blir jag angripen av anonyma och missnöjda människor. Nu är jag ju en SD:are så jag har fått utstå mycket hat och påhopp, både verbala och fysiska, så jag är härdad. De som hoppat på mig förut tillhör antingen folk från Afrika eller vänsterfolk. Vilka av dessa grupper de anonyma här tillhör vet de väl själva. SD:are kan de inte vara eftersom de är hövliga, trevliga och hoppar inte på andra SD:are.
Jag reagerade för samma sak. Det finns en otrevlig tendens i kommentarsfältet ibland där flera går ihop mot en och ägnar sig åt personangrepp (jag har försökt att inte släppa igenom sådant).
Bättre kan vi!
Absolut. Men jag är van. Jag har träffat på människor som vill leva ut sin frustration. Istället för att göra nåt konstruktivt låter de ilskan gå ut över nån. Jag är glad att du har högt i tak här. Kanske lär de sig. Eller inte.
Flera? Du vet säkert vem vi talar om. Samma troll. Olika signaturer. Nu har han hittat någon ny att trakassera. Så länge du låter honom hållas så lär han fortsätta. Ingen, förutom jag, och nu Arne, vågar säga ifrån.
Så nu har vi två hjältar. Från helt olika lag dessutom.
Vad ska man säga?
Vad kan man säga?
Eller så kunde man kanske tänka sig att SD:aren Arne Nilsson tog tillfället i akt och besvarade sina väljares oroliga frågor efter sina utspel?
Det hade också kunnat vara en variant!
Afrikaner, vänsterfolk, surpuppor och missnöjda anonyma väljare som inte kan tänka. Jamen det låter väl ändå rätt OK på en skala?
Men inte partiaktiva som inte kan/vill svara på frågor..
Ska vi ta lite om centerpartiet också och inte bara SDs kluvna inställning?