Tecknen på att det ryska anfallskriget mot Ukraina kommer att fortsätta i flera år framöver blir allt fler. För detta talar framför allt beslutsamheten på båda sidor. Det vi nu bevittnar i Ukraina är således ett fullskaligt krig som inte verkar vara i närheten av att ta slut. När vapnen väl tystnar lär vi få en frusen konflikt, knappast ett hållbart fredsavtal.
Den ukrainska motoffensiven har nu pågått i ungefär en månad, exklusive lång tid av förbekämpning. Men än är den inte fullskalig. Ukrainarna verkar fortfarande vara i ett skede där de känner sig fram med begränsade framstötar. Efter att ha gått rakt in i en vägg övergick ukrainarna till att peta på fienden för att se var eventuella svaga punkter framträder. Samtidigt angriper de telekrigsystem, artillerisystem, knutpunkter, ammunitionslager, bränsledepåer och annat i de bakre linjerna. Detta kan tänkas pågå länge än.
Somliga med ryska ögon har velat tolka detta som att den ukrainska offensiven har misslyckats eller kört fast. Så är inte nödvändigtvis fallet. Men att den inte gått som planerat är ganska uppenbart. Det är en monumental uppgift för den ukrainska armén att tränga igenom väl förberedda ryska försvarslinjer, i synnerhet när de inte behärskar luftrummet. Detta leder till stora ukrainska förluster och små framgångar på slagfältet. Kanske var det så att ukrainarna kände pressen från Väst att sätta igång offensiven.
Det är lätt att tänka att om Ukraina bara hade fått allt de pekat på när Zelenskyj begärde det under krigets första veckor, hade situationen sett annorlunda ut. Då hade motoffensiven kunnat börja tidigare och sannolikt haft större effekt. Traditionellt ska anfall ske först när den anfallande parten kontrollerar luftrummet. Men Ukraina hade aldrig detta val. De var tvungna att anfalla med det de hade. I realiteten har det emellertid resulterat i ytterst blygsamma framgångar.
Allt pekar således mot ett långt krig. Grundförutsättningarna tillåter just nu inget annat scenario. Ukrainarna kommer inte ge upp i närtid. Minns bilderna av hur vanligt folk, gammal som ung, vid den fullskaliga invasionens början satt och tillverkade såväl molotov cocktails som stridsvagnshinder i Kyiv, allt för att försöka hindra fiendens framfart.
Motståndet finns där, och det går att förstå varför. När armén hittar tortyrcentraler på befriad mark stärks bara motståndsviljan ytterligare. Ur ett ryskt perspektiv är det således minst sagt kontraproduktivt att bete sig som svin mot civila och tillfångatagna.
I händelse av att det militära stödet från Väst upphör skulle Ukraina enligt den ukrainska försvarsministern välja ett lågintensivt motstånd. Tänk gerillakrigföring, småskaliga anfall och partisanangrepp mot ockupationsmakten. Nu verkar det inte troligt. Ukraina står närmare Nato i dag än när Vladimir Putin fattade beslutet att invadera, och regeringen har kommit överens med Rheinmetall om att bygga en stridsvagnsfabrik i västra Ukraina.
Det är inte osannolikt att det amerikanska stödet kommer avta, i synnerhet om det blir vaktbyte i Vita huset. Men lyckligtvis för Ukraina får de stöd från fler länder och ju mer landet integreras med Nato rent militärt, desto svårare för Donald Trump att dra undan mattan fullständigt.
Däremot är frågan hur mycket mer av sitt territorium som Ukraina kan återta. Ukraina förefaller anfalla på tre fronter samtidigt men har endast återtagit åtta av närmare hundra kilometer på den södra fronten till, som det verkar, svåra förluster. Ryssarna har anpassat sin taktik och skyddar sig bakom välbyggda befästningar.
Inte heller en stor militärmakt som Ryssland har oändligt med resurser, vilket användningen av riktigt gamla stridsvagnar visar. Däremot måste vi komma ihåg att detta alltjämt är Davids kamp mot Goliat. Det var lätt att bländas av ukrainarnas initiala framgångar. Inte bara den heroiska kampen om Mariupol utan hur de drev ut ryssarna från Kyiv, återtog Kharkiv och sedan också Kherson. Lägg därtill den ryska taffligheten. Men faktum kvarstår att ryssarna är jätten i denna kamp.
Detta krig är en tragedi för både Ryssland och Ukraina. Men mest för Ukraina vars befolkning dagligen är offer för Putins imperieambitioner. Jag håller inte med John Mearsheimer i mycket om konflikten i Ukraina, i synnerhet inte om orsakerna till den. Jag anser att han är extremt ensidig. Men jag tror att han har rätt i att Rysslands mål just nu är att hålla det de kan tills ukrainarna stångat sig blodiga. Därefter lär de försöka ta hela kusten fram till Odessa med målet att sätta en dolk i den ukrainska ekonomin.
Resultatet blir ett Ukraina som fortsätter lida ekonomiskt och en frusen konflikt, inte ett hållbart fredsavtal.
Tyvärr så tycks denna strategiska analys grunda sig inte på fakta men på frånvaro av information, gamla förväntningar samt kanske till ock med lite rysk propaganda.
Det som har förändrats är att västs rekommenderade strategi för att hantera ryssarnas massiva minfält tillsammans med västutrustningen inte fungerade. Så Ukraina har fått gått tillbaka till östtaktik.
Men vad som ser ut som stillestånd är långt från samma sak som att Ukraina inte gör rejäla framsteg.
Anfallet på kjertbron idag är ett exempel.
Jag är kanske lite pessimistisk för tillfället. That’s all. Ukraina gör framsteg, men de är ju långt ifrån rejäla.
Ukraina kommer med västvärldens stöd att krossa Ryssland militärt. Som Hans skriver, Ryssland har inte obegränsat med materiel. De har dessutom förlorat sina ”bästa” stridskrafter. Hur lång tid kommer det att ta? Tja, om ett halvår kommer vi att se att de tar tillbaka mer och mer mark.
andra skribenter ställer jag mig tveksam till samtliga sidors godhet.
I vilken fantasivärld lever du i? Beskriv gärna!
andra skribenter på planeten Jorden.
Läs gärna amerikanska media som t ex New York Times och Washington Post om ur ”framgångrik” offensiven är. I tyska media tala man om Patt vilket betyder dödläge.
Hur slutade Koreakriget? Har det slutat?
Tyvärr kommer det att sluta med den siste ukrainaren i detta USA:s proxykrig för att försöka försvaga Ryssland. Under tiden omformas hela den geopolitiska situationen.
Fukuyamas enpolära värld blir Huntingtons multipolära värld.
Koreakriget har slutat. Det slutade för runt 70 år sedan. Du kanske inte har nån vidare koll när du skriver trams. Ukrainakriget det fortgår. Ukraina avslutar kriget när den siste ryssen är utkastad eller död.
Det han menar är väl att det inte blev någon egentlig fred.
Nja. Däremot var det ungefär så den amerikanska dockregimen startade kriget. Ukrainas röst är som bekant tystad. Medier och partier som inte stödjer kokainisten och hans profitabla landsförräderi har förbjudits sedan länge.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina är inte något proxykrig, dvs inte något krig via ombud. Att västvärlden stödjer Ukraina ekonomiskt och materiellt är en annan sak, ett stöd som först gradvis ökade i omfattning när månaderna gick efter invasionen.
Precis. Och Ryssland får stöd av olika slag från Iran, Nordkorea och Kina, så då är det i så fall ett proxykrig även ur ryskt hänseende.
Kan putin avgå som president utan att ha ett krig att ”skylla på”? Vad jag kan förstå, så finns det en lång kö med personer (diverse oligarker, exempelvis) som vill ta putin av daga. Nu har även ukrainarna anslutit sig till kön. Så länge som putin är president har han skydd av diverse myndigheter, men efter det att putin har avgått ser det betydligt mer riskfullt ut.
En sak är påfallande och det är hur lite vi vet om sanningen och verkligheten i detta krig. Även vi som är intresserade av internationell politik inklusive delämnet geopolitik får ju i princip bara gissa i nutid. Vad vi tror får vi veta om kanske två månader. De som givetvis vet på riktigt är president Putin och hans närmaste politiker och militärer. Motsvarande för ukrainarna. Vidare vet ju också Pentagon och kinas säkerhetsinstitutioner. Men dessa delar inte med sig till populasen av självklara skäl. Propagandainstitutionerna på sidor ljuger, också av självklara skäl. Det ingår.
En sak är dock klar, ryssarna har på ett mycket professionellt sätt och ad modum WW1 ochWW2 byggt upp en försvarslinje med fortikationer och skyttegravar med mineringar, diken och betonghinder i anslutning. Jag hittade nedanstående länk från BBC där man sammanställt över 100 satellitbilder över ryssarnas befästningar. Såvitt jag begriper är det för narvande inte möjligt för ukrainarna med en fullskalig genombrytning, möjligtvis småskaliga där försvarskedjan kan uppvisa svagheter. Man talar nu om klusterbombber från USA. Jag undrar om det är tänkt att bomba minfältet framför skyttegravarna, förmodligen ett ganska effektivt sätt att få minorna att brisera.
Länk:
https://www.bbc.com/news/world-europe-65615184
I detta krig finns ingen vinnare utan förhandlingar väntar,…tills när? Dessa kommer ju att dra ut i all oändligt och det gynnar Ryssland som under tiden bygger upp igen. Väst vet ju detta och kanske i sådant läge förbereder de sig för att ta in Ukraina i NATO, då kanske man ångrar sig att man gick med som svensk. Jag är mycket ambivalent till vårt medlemskap men lägger min röst för NATO.
Att minera och gräva skyttegravar funkar ju inte om Ukraina slår hål på några ställen. Ryssarna kan ju inte ha minerat hela sitt ockuperade område. Så vänta och se. När Ukraina är igenom så kan de ju ta ryssen i ryggen. Eller omringa dem. Ryssarna är kraftigt försvagade. De håller inte ut särskilt länge till.
Har jag rätt?
Avvakta ett halvår med omdömet.
De har inte ett halvår av oupphörliga strider framför sig. Antingen bryter de igenom nu i sommar eller så får de vänta tills marken har frusit efter höstregnen. Vilket ger ryssarna ännu mer tid att förstärka.
Oaktat skälen o orsakerna till kriget så behövs kartorna ritas om i Europa.
Polen/Ungern har fullt legitima anspråk på delar av Ukraina, Tyskland bör återfå schlesien av Polen,sudeterna av Tjeckien och Ostpreussen i Litauen. Det finns fler exempel på historiska orättvisor som bör rättas till, en uppgift för EU som bör utföras skyndsamt till skillnad mot importen av afrikaner.
Det låter som en spikrak väg till ett nytt världskrig.
Tyskland borde kräva tillbaka Danzig!
Både westfaliska freden 1648 o wienkongressen 1815 visar att det är fullt möjligt att komma överens i Europa om gränsdragningar och att Danzig därmed mycket väl kan återgå till att vara den tyska stad Danzig alltid varit. Varför ska Transsylvanien ligga under Rumänien när det i själva tillhört Ungern historiskt?
Allt du säger är väldigt logiskt. Men verkligheten, och i synnerhet inte realpolitiken, är inte logisk.
Finland o Norge för vår del vore kanske för mycket begärt?
Jooo , och Danmark bör i rättvisans namn återfå Skåne. 🙄
Exakt, det finns inget ”rätt” eller ”fel” inom geopolitik. Kalla det cyniskt den som vill, men man måste besitta viss cynism och det betyder inte att man är en cynisk person, när man annalkar sig ämnet. Varför existerar Israel? För att ”Gud” enligt gamla testamentet gav dem det landet? Eller för att bägge supermakterna efter WW2- USA OCH Sovjetunionen- gav dem (judarna) sitt stöd? Might is right eller rättare sagt, might _makes_ right. Ingen nation skulle existera om inte dess ”rätt” att existera skyddades av militär slagstyrka. Så om de nordiska länderna haft detta i åtanke efter första världskrigets slut och arbetat för en effektiv gemensam försvarsallians, istället för att se efter sina egna- såhär i efterhand- futtiga lokala intressen, kanske historien sett mycket annorlunda ut. Kanske den sovjetiska invasionen av Finland därmed blivit omöjlig. Alldeles för många ”kanske”. The Powers That Be påstår sig alltid se långt framöver i framtiden, mycket längre än vi vanliga dödliga som inte tillhör deras upplysta skara, men hur långt har de skådat efter ukrainakriget kan man ju fråga sig.
Det där med människor, eller psykologi, är ju inte din starka sida. Det andra världskrigen var en direkt fortsättning av det första världskriget (revansch), fortfarande är en stor del av den kinesiska befolkningen mycket negativ, hatisk, till japaner och Japan, etc. Verkligheten är betydligt mer komplicerad än dina enkla modeller, eller vad vi skall kalla dem.
Min enkla modeller, tack för den!
Lite humor är alltid en krydda i vardagen.
Sedan har jag väl aldrig påstått att psykologi (vad nu det har med saken att göra) är min starka sida men geopolitik däremot är någonting som jag intresserat mig för i över trettio år eller nåt sånt. Det du… 🙂
En s k frusen konflikt är väl neocons våta dröm just nu, annars finns det ju ”risk” för att fredsförhandlingar blir aktuella på nytt, för första gången sedan den saboterade första given i Turkiet för över ett år sedan nu…
”Varför kämpa för ett land där du inte accepteras?”
”Det handlar inte bara om att diktatorer i våra hemländer har sabbat vårt förtroendet för myndigheter som försvaret. I Sverige har inte tilliten skapats för att vi ska känna att landet är värt att försvara.
Många, likt mig, önskar nog att det var lätt att sjunga ”ja jag vill leva jag vill dö i norden”. Men just nu klingar det rätt falskt.”
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/kELvW6/manga-vill-nog-inte-forsvara-sverige
att sommarvikarien för Lindberg och hans flickor går full Arnstad. Allt tjat om faran med polariseringen dog ju ut på order från den högsta nivån när sossarna förlorade valet. Men det bästa, sparat till sist, är att Lindberg blir inringd under semestern för att krishantera.
PS. Samma semestervikarie bekrigade mjölken ur en sharia-sosses perspektiv för några dagar sedan.
Biståndsutställningen ”Rebuild Ukraine” hålls i Warszawa i november i år och har deltagare från många europeiska länder varav 30 är svenska.