Det finns något genuint osympatiskt i en människa som misslyckas med det hon företar sig men skryter om hur lyckad hon är och samtidigt vältrar sig i andras påstådda misslyckanden. En sådan politiker är Morgan Johansson.

Han är den mest meriterade ministern i Stefan Löfvens regering och därmed de facto vice statsminister. Han han kort sagt varit med väldigt länge. I stället för att låta denna erfarenhet göra honom till en mer ödmjuk människa, medveten om såväl livets som politikens komplexa verklighet, har den fått rakt motsatt effekt.

Som hos så många makthavare har åren i ledande befattningar gjort Morgan Johansson mer maktfullkomlig och skamlös. Han har kort sagt inte lärt sig någonting av sin politiska karriär annat än att det fungerar att lova saker som aldrig hålls och sedan skylla allt på de politiska motståndarna.

2002 lovade Johansson, då som hälsominister, att landet skulle vara narkotikafritt inom tio år. Hur det gick med det löftet är rätt uppenbart. Faktum är att Sverige har fortsatt stora problem med hög dödlighet bland narkomaner. Den räknas till en av de högsta i EU. I dag är Morgan Johansson justitieminister och tycker att narkotikapolitiken fungerar så bra att han inte vill utreda några alternativ. Kanske är det en prestigefråga, men i så fall kostar ministerns prestige liv.

Tio år senare, 2012, lovade Johansson att vid en socialdemokratisk valseger 2014 skulle både poliser och politiker söka sig till Sverige för att studera den framgångsrika brottsbekämpningen. 2020 skulle Sverige ha Europas bästa polis.

Detta löfte kan tyckas rent skrattretande i dag när vi har i genomsnitt en skjutning om dagen och ökningen bara fortsatte under 2020. Men detta bekommer sannolikt inte justitieministern ett dugg.

Vid sidan om att lova guld och gröna skogar har Morgan Johansson konsekvent tagit åt sig äran för förslag som egentligen är oppositionens. Det senaste exemplet är skärpningen av förbudet mot månggifte. ”Regeringen föreslår skärpt lag mot månggifte”, rapporterade SR.

I själva verket tillkom detta förslag genom ett så kallat tillkännagivande, det vill säga att en riksdagsmajoritet tvingade regeringen att agera. Det är långt ifrån enda gången och varje gång det sker kan vi räkna med att Morgan Johansson står i medias blickfång och förnekar detta faktum. Hur många väljare har koll på alla tillkännagivanden ändå?

Vilket som blir minister Johanssons nästa storslagna löfte kan vi bara sia om. Men vilket det än blir vet vi att när det inte hålls, kommer landets justitieminister att skylla på tidigare alliansregeringar och med emfas upprepa att ingen svensk regering någonsin har gjort så mycket som denna. I en sådan verklighet måste det kännas otacksamt att endast 14 procent enligt Novus har förtroende för Morgan Johansson.

Thomas Bodström. Beatrice Ask. Och nu Morgan Johansson. Det tycks stört omöjligt att få på plats en rimlig justitieminister i det här landet.

Läs även:
Bulletin