Terrordåden i Frankrike duggar tätt. Bara någon vecka efter att en lärare halshuggits efter att i undervisningssyfte ha visat en teckning av profeten Muhammed (med erbjudandet att muslimer kunde slippa detta moment) slog terroristerna till igen. Denna gång var det tre personer inne i kyrkan Notre Dame de Nice som fick sätta livet till.
Det finns något särskilt gräsligt i att ge sig på människor som sitter och ber, helt försvarslösa, i en kyrka. Men islamismen och terrorismen tar naturligtvis inga sådana hänsyn.
Svenska Dagbladets Ivar Arpi har myntat begreppen skuggkalifat och ett mentalt kalifat som jag tycker fångar vår samtid förskräckande väl. Det brukar sägas att terrorns syfte är att skrämmas, men i grunden handlar det om mer än att bara göra oss rädda. Det handlar om underkastelse.
Sådan kan se ut på olika sätt. Vi kommer sannolikt inte få se några europeiska ledare deklarera att de kapitulerar för den islamistiska terrorismen eller wahabismen. Däremot är handlingar som bekant viktigare än ord, och genom en gradvis anpassning till situationen kan västvärlden sägas kapitulera. Om än ett steg i taget och aldrig uttalat.
Vi kan ta en liknelse med västs relation till Kina. Det land som sätter sig upp emot den kinesiska regimen på något sätt, må det vara genom att stänga ute kinesiska företag från den digitala infrastrukturen eller bara slå vakt om sina egna medborgares rättigheter när de kränkts av Kina, vet att det får direkta och tydliga konsekvenser. I synnerhet ekonomiska. Detta föder en tyst anpassning.
Liberalen Emmanuel Macron verkar inte ha några sådana avsikter när det kommer till islamismen. Han har tvärtom gått hårt åt det islamistiska giftet i det franska samhället, låtit stänga moskéer som sprider hat och konstaterat att Frankrike är under attack.
Problemet är att klockan redan är slagen. Frankrike har under lång tid haft en omfattande muslimsk invandring och extremistiska krafter har fått spridas fritt under toleransens paraply. Det går inte att önska bort dessa människor och idéer nu. De finns redan i landet, etablerade, redo att slå till mot det franska majoritetssamhället, mot kristna, mot alla som betraktas som ”otrogna”. Frankrike har en inre fiende att ta itu med.
Fler dåd kommer att inträffa. Fler oskyldiga kommer att slaktas i islams namn. Problemet är på inget sätt franskt. Hela Europa berörs av detta. Eller ska vi säga Väst- och Centraleuropa, ty problemet tycks av någon anledning synnerligen begränsat i Visegrad-länderna.
Muslimer i Frankrike sägs nu fråga sig om de någonsin kommer bli helt accepterade. Förutsättningen för detta är att de först och främst accepterar yttrande- och tryckfriheten i landet de bor i, som ger en tidning som Charlie Hebdo rätten att driva med både religioner, dess symboler och ledare. Om de inte accepterar detta, om de drar ut i ett krig mot dessa fundamentala rättigheter, är Frankrike helt enkelt inte rätt land för dem. Det finns stater utan vare sig demokrati eller yttrandefrihet om det passar dem bättre.
Tillbaka till den tysta acceptansen. Reaktionerna från det officiella Sverige på de fasansfulla dåden i Frankrike har varit få och knapphändiga. Stefan Löfven gjorde en trött uppdatering på Facebook. Men diskussionen om islams kompatibilitet med västvärldens demokratisyn har förstås förts livligt ändå.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö twittrar att ”Sverige är en demokrati baserad på individuella rättigheter där ingen kultur ”bestämmer” över någon annan.” Det är ett uttalande som både känns väldigt typiskt för den form av kulturrelativism som präglat svensk politik under lång tid.
Samtidigt är det ett heltossigt påstående av statsvetaren. Menar han att kultur som företeelse är något skilt från ett lands lagstiftning? Att kultur endast har med traditioner och sedvänjor att göra?
Nej, han menar att rättigheter är individuella, inte kollektiva. Något få ifrågasätter. Men detta simpla konstaterande löser ju inte de uppenbara konflikter som uppstår i ett mångkulturellt samhälle där majoriteten i decennier har dikterats att hymla med och nästan skämmas över sin kultur vilket lett till att minoriteter flyttat fram positioner och börjat ställa krav på majoritetens anpassning.
Det finns något samtida postmodernt över Johansson Heinös resonemang. Att det är individer och inte grupper som har rättigheter är en sak, men detta innebär ju inte att det inte finns gruppbeteenden, att alla beteenden är strikt individuella som sker utan en kontext och att det således inte går att kritisera en kultur.
Att liberalismen och värderelativismen så ofta gör armkrok kan tyckas en smula förbryllande. Men det är i ljuset av denna symbios som de återkommande ”detta ha inget med islam/religion att göra” efter varje islamistiskt terrordåd ska ses. Det är alltid individer som begår brotten, heter det.
Intressant nog brukar personer som påstår detta ofta ha strukturella förklaringar till andra fenomen. Då är individen plötsligt ointressant.
Västeuropa står inför en strid nu. Ska vi försvara de ideal på vilka våra demokratier är byggda eller ska vi ge efter för islamister? Frågan kan tyckas retorisk, men var ser ni det politiska och folkliga engagemanget för yttrande- och tryckfriheten utanför Frankrike?
Ett misslyckat polisingripande i USA ledde till stora demonstrationer i Sverige. När helt vanliga människor får halsen avskuren av islamister på betydligt närmre håll sägs inte ett knyst. Tro inte att någon svensk tidning skulle våga stå upp för yttrandefriheten genom att publicera Muhammedkarikatyrer i detta läge.
Detta är också ett tecken på anpassning, på ett mentalt kalifat.
Jag tror att det kommer att bli ett lågintensivt inbördeskrig i Europa. Inte heller skulle jag bli förvånad över om vi får se olika former av etniska rensningar inom Europa.
Det är nog en del som tror att jag överdriver men finns det något som talar för att utvecklingen går åt rätt håll? Hade någon skrivit om Sverige för 30 år sedan och hur det skulle vara år 2020 hade den personen blivit klassad som dåre.
Är vi inte redan där sedan en bra tid tillbaka?
Inte riktigt än men visst, folk segregerar sig. Jag tror inte journalisterna på Södermalm vill bo i Rinkeby eller Tensta.
@Fd moderat
Att Sverigestan befinner sig i ett lågintensivt krig sedan länge är ju häpnadsväckande att det kan gå dig förbi. Vi har våldtäkter on mass, mord, skjutningar, sprängningar, bränder (bilar, skolor, kyrkor m m) listan kan göras lång. Stora delar av landets förorter befinner sig i praktiken under klanstyre. Barn (SVENSKA) förnedringsrånas i en skara som måste vara globalt historisk. etc etc etc.
Att påstå inte riktigt än så vet jag inte vad du i så fall definerar som ett lågintensivt krig.
Islam är en komplett sinnesjuk idé som skall utrotas och förbjudas, total okompatibel med ett modernt västerlänskt samhälle.
Finns inte ett islamsk land på denna planet som kan anses lämpligt att bo i. Magic Dirt så att säga, låt muslimer bo där de kommer ifrån så får de ta ansvar för sin sinnesjuka hängivelse åt en befängd idé och skörda sådden av den.
Brukspatronen,’
jag säger inte emot dig. Efter gårdagens attack i Wien visar att det redan har startat.
”Skönt!
Äntligen fått det utrett för mig.
Inte ens islamister är egentligen islamister.
Det är de radikala islamisterna som är extremister.
Och de är bara några få.Väldigt få.
De flesta muslimerna, som är fler än så, vill inte
få sin tro kidnappad av så få som möjligt.I Sverige
är de flesta dessutom satta i sysselsättning.
Det är en ren vinst.
För Sverige.
Rektor Hamid och Imamen Salahuddin Barakat
är extrema exempel.I varje fall numera.
Precis som ett gäng center-och-miljöpartister.
Och sossar.
Och moderater.
Sen är jag väl inte helt hundra
på om de bara är antisemiter
islamister
extrema islamister
radikaliserade muslimer
eller inte helt integrerade liberaler.
Men jag är HELT övertygad
om att en journalist
en politiker
en präst
snart berättar det för mig.”
”men var ser ni det politiska och folkliga engagemanget för yttrande- och tryckfriheten utanför Frankrike?”
Jag ser en tydlig avveckling av yttrandefriheten i hela Västeuropa. T.ex kommer nu helt drakonisk lagstiftning i Skottland:
”Scotland’s new odious hate crime bill would go so far as to criminalize dinner table conversations if their ‘offensive’ content is reported to police.
“Conversations over the dinner table that incite hatred must be prosecuted under Scotland’s hate crime law,” reports the Times.
Such conversations were previously protected under the Public Order Act 1986, which includes a “dwelling defense” that shields conversations that take place in private homes from being prosecuted, however that would be removed under the new law.”
https://summit.news/2020/10/28/scottish-hate-crime-bill-would-criminalize-offensive-dinner-table-conversations/
Förutom skärpt lagstiftning, ser man även att polisen i många länder aktivt trakasserar folk som öppet vågar tala om ”kontroversiella” ämnen, även om deras utsagor inte är uppenbart olagliga. Den halshuggna läraren i Frankrike drabbades också av detta, polisen kallade in honom till förhör kort innan han mördades.
Vi får väl se vem som vinner valet i USA nästa vecka. Om det blir Biden, kan vi kallt räkna med ”Hate speech” lagar i det landet också inom kort. Kanada är redan minst lika repressivt som Sverige.
Troligen finns det i praktiken inte mycket till val, om vi nu ska ha ”mångkultur”. Det går helt enkelt inte att kombinera med yttrandefrihet.
Kanske var det just det som var slutmålet med masstransplantationen?
@ Anonym,
”Kanske var det just det som var slutmålet med masstransplantationen?”
Visst, kanske det. Men slutmålet för vem? David Schwartz?
Ungefär samma händer också i alla Västländer. Fanns det någon grupp som för 50-60 år sen hade en plan att genomföra allt det vi ser nu? Många i USA argumenterar för att det är så och att den gruppen är judarna-storkapitalet.
Jag ser det inte så, utan tror mer att det vi ser primärt är ett långsiktigt resultat av upplösta könsroller. Men det finns väl utrymmer för många teorier.
”Feminism, Cultural Marxism, modern consumer credit, international vulture fund capitalism, transgenderism and the concept of fluid sexual identities, Whiteness Studies, cosmopolitan pluralism, and open borders philosophies are simply stunning in the uniformity of their Jewish origins. ”
https://www.unz.com/article/jews-in-the-cathedral-a-response-to-curtis-yarvin/
Men, å andra sidan….
Att ett västerländskt samhälle vill mena sig vara s.k. progressivt, s.k. upplyst, utvecklat, intelligent och sofistikerat, och fritt, med sina s.k.frihetslagar, samt även då kanske sina s.k. yttrandefrihetslagar, och mena sig genom dessa yttrandefrihetslagar ha rättighet att tillverka anskrämlig konst, samt burlesk fulhet, elaka förvridande teaterkonst, obcenitet och förvridenhet av alla de slag och inom alla s.k. konstarter, är då frågan om dessa s.k. fria (laglösa?)konstnärliga uttryck verkligen är främjande för den egna (västerländska) överlevnaden.
Att vilja försvara fulheter, nedrigheter, vulgariteter, elakheter, obceniteter, abnormiteter av alla de slag inom alla slag av konst, även litteratur, film, teater, reklam, ståupp-komedi, musik osv., är kanske inte så överlevnadsfrämjande i längden.
Det skulle då kunna sägas vara ett slags typiskt västerländskt lagsystem eller s.k. frihetssystem, som egentligen inte alls är till försvar för en egen överlevnadsförmåga.
Friheterslag och de s.k. yttrandefrihetslag, som kanske då istället till döds, vill försvara en destruktionslust, eller som till döds vill försvara en förstörelselust, av just det västerländska samhället.
Att i en förlängning förmå gräva sin egen grav, verkar det västerländska samhället onekligen ha varit inriktad på. Och har varit så ganska så länge utan att dess befolkningar har kunnat ana några – ugglor i mossen – .
Invandringspolitiken är då kanske främst ett s.k. utmärkt – verktyg – för att kunna påskynda just den (beredvilliga, självuppoffrande och självutplånande) inriktningen.
Alla självbevarandesystem och alla själv-aktnings- system och alla självförsvarssystem är nedmonterade sedan långa tider tillbaka med hjälp av en förfulande och en förlöjligande, hånfull och föraktfull, propaganda, uttryckt i just en – helig – yttrandefrihets namn.
Hej, Educaremm.
Jag räknade och fann att du bara skrev ”s.k” vid nio tillfällen i ditt inlägg.
Jag tycker att det är alldeles för lite och att det hade varit mycket bättre om du hade skrivit ”s.k.” även framför ordet ”självbevarandesystem”.
Då hade det blivit tio gånger och tio är en mycket jämnare s.k. siffra än nio.
Korr:
S.k. självbevarandesystem.
Tack 🙂
Varsågod.
Ja faktiskt att beskriva en annan synvinkel med
precisa träffsäkra ord..texten förtydligar och så ser vi med andra glasögon..att aningslöst gräva sin egen grav t.ex..känns oroväckande
@Utlandssvensk
Japp. ”Justice Secretary” Humza Yousaf i Skottland, vill strypa fria ordet även i hemmet, vid matbordet.
Jag trodde det var ett skämt. Men nej det är verklighet. Snacka om islamism. Snacka om fräckhet och idioti.
Det finns en sak med islam som jag ser som en svår låsning. Ja, egentligen flera men apostofi, att lämna religionen islam ger dödsstraff enligt Hadithrerna/Sharialag. Apostofi-dödsstraffet finns i flertalet muslimska länder men har också procentuellt märkbart stöd bland muslimer i Europa. I många muslimska länder där apostofi-dödsstraffet inte utförs är verkligheten ändå utfrysning eller att klanhedern ska upprätthållas genom hot, våld eller hedersmord. Du kan helt klart i n t e lämna islam och bli ex kristen eller buddhist.
I Bibeln finns inget stöd för dödsstraff vid lämnande av tron. Hur mycket katolska kyrkan än har behandlat avfällingar. Lika lite som stening av äktenskapsbrytare är tillåtet i Bibeln.
Det finns klara skillnader i Bibeln och Koranen kring det som avser det fria ordet. Egentligen är det som natt och dag. Där skiljer sig Europa åt jämfört med islamska länder. Religiöst, kulturellt och hur folk/nationer gjort val och utvecklats är mycket olika.
Jämför Saudiarabien med Skottland (åtminstone t o m 2019/20 hick!)
I Bibeln beskrivs den kristna missionen utförd genom fria ordet men där en del miste livet då de ansågs häda makten eller annan religion.
Islams spridning skedde med predikan men också med svärdet och hot om död vid lämnande av islam. Dödsstraff förespråkas ännu. Atr ”häda” ska du akta dig för.
Vi står vid ett val om vi ska godkänna idiotiska lagar som förbjuder fritt meningsutbyte allt för s k mångkultur, påhejat av oftast röda politiker.
Till och med vid matbordet blir samtalet nu reglerat. Det som är bra är att det börjar bli tydligt med vart det bär. Det går motsätta sig idioti, mångkultur.
Titta på namnet på politikern , en trojansk häst som är bakom detta lagförslag. Han är ”skotte”, men, ni vet , den där nya typen av skotte med ett namn som inte hör hemma i Skottland.
@ Lars*** & Qas,
”Titta på namnet på politikern , en trojansk häst som är bakom detta lagförslag. ”
Ja, så är det. Under lång tid har nästan alla organisationer i Väst, mer eller mindre öppet, sysslat med inkvotering. Alla företag och myndigheter i USA vill ha en del svarta anställda och i Europa vill alla ha en del MENA folk. Alla stora partier vill också ha en andel minoriteter på sina listor.
Högsta vinsten är om man hittar kvinnor från minoritetsgrupper. Dessa har bokstavligen kunnat segla genom massor av organisationer och många har nu nått toppen, som t.ex Sabuni i Sverige. I USA ser man en nästan förbluffande andel svarta kvinnor som polischefer. Så otroligt fiiiiint. Men sen blir det som det blir………….
Jämförelsen skaver en aning.
Det Tyskland som ville bekämpas var nationellt självhyllande och hade emot sig både en globalt orienterad kommunism såväl som en globalt och multikulturellt, multinationellt, orienterad USA, tillsammans med dåvande (innan kriget) det stora och mäktiga multinationella och internationellt verkande The Great Britain, med en krigsivrig Churchill som inte ville ha någon nation i Europa som försökte sticka upp och konkurrera om den dominansen i världen, och mot en deras makt och inflytande.
Tyskland ville framhäva just Tyskland, inklusive alla duktiga, blonda, långa och arbetsamma tyskar, inklusive då det tyska språket och övrig tysk identitet, som ville renodlas och motstå dåtidens internationellt verkande maktsfärer.
Kriget vanns ju av de globaliserade segrarmakterna och Tyskland bekämpades totalt, och förlorade.
Därefter ses alla former av nationella självständighetsträvanden såsom omoraliska och automatiskt onda till själva sin natur. Alla måste istället bli ungefär som USA för att kunna ses som någorlunda goda, (och inte onda), och inom en inte alltför snar framtid kommer nog t ex det officella språket i Sverige inte längre att vara svenska utan istället engelska/amerikanska.
Det som nu sker, med en massinvandring till nationerna i Europa det är att en islam av alla ledare och politiker, samt av alla aktivister och påverkansagenter, försöker att användas såsom ytterligare möjligheter till nationella nedmonteringar.
Islam är verktyget, (till att kunna förmå skapa inre motsättningar i nationerna).
Man önskar och vill försöka att förmå nationerna i Europa, inklusive nationerna i Skandinavien, att ytterligare avsäga sig bundenhet eller tillgivenhet till sina egna nationer, inklusive sina egna språk.
Alla menas behöva prepareras att vilja ingå i en större statsbildning, ett USE, såsom en deletapp till en önskad Ny Världsordning för att senare ytterligare kunna ta steg till en helt Ny Världsregering.
Om en helig yttrandefrihet vill respekteras, utan att själv vilja respektera vare sig medborgares integritet eller andra religioners heliga och helande trosföreställningar, så riskerar en yttrandefrihet att själv missbruka sin frihet, och borde då istället backa lite och vara mer respektfull och varsam.
Det hela behöver inte ses som att backa i politisk mening, utan mer att se det som att ta sitt förnuft tillfånga?
Det är att sluta att vilja propagera för fulhet, för groteskhet, för bespottelse, för förolämpningar och för obceniteter av andras heliga attribut, och istället sträva efter sans, vett och balans.
Samt även då sträva efter vackra konstnärliga uttryck, både inom en musikkultur, en teaterkultur, en filmkultur, en klädkultur, en arkitektur och alla övriga kulturella uttryck, inte minst då också målningar och skulpturer, (särskilt om de vill påstå att de är några slags porträtt av några, som för några då är heliga osv.).
Detta är nog efterlängtade uttryck i en förfulad västvärld, med en dyrkan av fulhet, fräckhet, obcenitet, groteskhet, oanständighet, kriminalitet, våld, hyllande av brottslighet, kriminalitet och respektlöshet.
Värnande om skönhet, respektfullhet, omtänksamhet och artighet, i det offentliga rummets alla konstnärliga uttryck av alla de slag, skulle då säkert inte skada, utan kunna underlätta möjligheter till ökad ömsesidig respektfullhet istället för att öka risker för inbördeskrigiska scenarier, (vilket är onödigt att göra).
@ educaremm,
”Jämförelsen skaver en aning.”
Vilken jämförelse?
”Det Tyskland som ville bekämpas var nationellt självhyllande och hade emot sig både en globalt orienterad kommunism såväl som en globalt och multikulturellt, multinationellt, orienterad USA, ”
USA var verkligen inte inriktat på mångkultur, som termen nu används, innan WW2. Landet var väldigt öppet rasistiskt på många sätt och fortsatte att vara det ett tag efter kriget.
”Om en helig yttrandefrihet vill respekteras, utan att själv vilja respektera vare sig medborgares integritet eller andra religioners heliga och helande trosföreställningar, så riskerar en yttrandefrihet att själv missbruka sin frihet, och borde då istället backa lite och vara mer respektfull och varsam.”
Problemet är att det finns medborgare med helt andra trosföreställningar, vilket gör yttrandefrihet praktiskt omöjligt i en mångkultur.
På samma sätt kan man säga att det mesta som ganska friktionsfritt fungerade i ett homogent Sverige, nu inte längre är praktiskt möjligt. Bidragssystem, skolan, polisen, straffsatserna, etc, etc. Inget fungerar längre som det gjorde förr.
Många drar då slutsatsen att alla dessa system måste modifieras. Min inställning är istället att varje sådan ändring enbart är ytterligare ett bevis på mångkulturens misslyckande.
Det som behöver ändras, är demografin.
(Jag förstår inte riktigt själv varför mina kommentarer blir så långa….märkligt. Jag försöker hela tiden korta ned dem!)
Ja, en att det verkar finnas en hatande jämförelse med före och efter kriget 2, som tenderar att vilja förbise att kriget, som bekämpade en nationalism, just vanns av en globalistisk kommunism, ett Sovjetunionen, tillsammans då med ett globalistiskt USA, (- The Great Melting Pot – (kanske praktiserandes segration, men inte ett uttalat s.k. rasistiskt, såsom i Tyskland?), tillsammans då med ett globalt verkande och mäktigt mångnationellt Storbritannien. Alla dessa mäktiga, segrande, (anti-nationella) viljor, var de som kunde diktera efter kriget, för i princip hela Europa och även då också för Skandinavien.
En uttalad anti-nationalism tog alltså vid, som då automatiskt ville anse och se på alla former av nationella tendenser som en ondska. Där även då alla nationellt intresserade människor också automatiskt kunde identifieras såsom onda, vare sig de verkligen var onda eller inte.
(Kanske fanns det också bland en del nationella rörelser, vilka jag inte alls känner närmare till, s.k. rasistiska rörelser, både i Europa och i Skandinavien, som inom sig har inflytelseagenter, eller uppviglingsagenter?
De som då uppmanade till dumma, kriminella eller saboterande handlingar, för att regeringar då skulle kunna peka ut dem och säga: – Titta så dumma och farliga de där är, rösta på oss (goda) istället!
Ungefär …
(Jag läste faktiskt någonstans att det i USA förekom en person med judisk bakgrund, som var ledare för någon slags nazistisk och rasistisk organisation där.
Människor kan alltså inte vara säkra vilka som egentligen är aktiva på den ena eller den andra sidan.
Mannen som utgav sig för att vara arier, och tydligen var blond, med judisk bakgrund, var en ledare för hatuppvigling mot judendom och judar i organisationen. När vederbörande avslöjades begick denne självmord.
Detta visar att aktivister och agenter kan finnas på båda sidor, och kan vara några helt andra än de utger sig för att vara.
De kan vara aktivister med en indirekt agenda eller mrd en direkt agenda.
Detta förfarandet kan ses som riskabelt för alla partier och organisationer av olika slag, såväl som för hela nationer osv., vilket ju historien har visat prov på).
När 80% svenskar röstar för en folk- och kultur-blandningspolitik, som i en förlängning då röstar för en upplösning av en svensk nation för det svenska språket och för svenska människor, för att dessa väljare då vill kunna känna sig som – goda människor – , och inte behöva känna sig såsom – onda människor -, så är det en konsekvens av kriget som påverkar och styr dagens politik.
Jag menar att detta kan halta lite vid jämförelser kring just hur det nuvarande politiska (och kulturella)samhällsläget i Europa, t ex då kanske både i Frankrike och i Tyskland, och också då i Sverige, har tvingats att växa fram.
Bristen på tilltro och missnöje, samt en förlorad respekt för det nuvarande samhället, måste först öka, för att en majoritet medborgare skall vilja rösta för en ny statsbildning.
”kanske praktiserandes segration, men inte ett uttalat s.k. rasistiskt, såsom i Tyskland”
USA var minst lika rasistiskt som Tyskland innan WW2. Det fanns massor av öppet rasistiska lagar, t.ex förbud mot att gifta sig över rasgränser. Dessa fanns kvar i många delstater in på 1960-talet.
”Jag läste faktiskt någonstans att det i USA förekom en person med judisk bakgrund, som var ledare för någon slags nazistisk och rasistisk organisation där”
Du tänker troligen på Daniel Burros.
Det enda man kan göra, förutom att rösta på AfS, det är att sluta betala skatt. Lämna Sverige. Eller möjligen, lämna privat anställning och sälla sig till de tärande i stat och kommun, kanske det allra bästa man kan göra för att skynda på den förestående kollapsen är att bli hållbarhets eller genusansvarig i kommunen, dels försvinner skatteintäkten till staten, dels så är ens lön betald av skatten. Så står man ut så är väl det optimalt.
Så sant ta bort födkroken till regimen så faller allt snabbt. Problemet är tyvärr att över 50% lever som parasiter och de ledande storföretagen leds av ryggradslösa egoister, kvar blir en överbelånad medelklass som har allt annat än ryggrad och böjer sig som ett rö för vinden, undergången väntar runt hörnet.
AFS absolut men då 0,3% hade sinnesnärvaron sist ser det minst sagt mörkt ut…..
Simone Barretto Silva
Nadine Devillers (50)
Vincent Loquès (55)
Simone Barreto Silva (44)
Det har uppstått ett underligt rykte att dådet egentligen påbörjats i en snabbmatkö utanför kyrkan, och att de angripna då tagit sin tillflykt in i kyrkan, men blivit upphunna och nedmejade. Ingenting kan vara mer felaktigt. Vincent Loquès var kyrkvaktmästare och i full färd med att tända stearinljusen inför den stundande mässan, och Simone Barreto Silva och Nadine Devillers satt båda och bad och förberedde sig för gudstjänst. Båda kvinnorna dödades när de försökte fly, Nadine Devillers fick halsen avskuren. Vincent Loquès rusade till för att försöka avstyra mördandet, och blev då själv angripen och dödad.
Om man varje år importerar 50.000 satanister så bör man inte bli förvånad om det bränns en och annan kyrka efter några år.
Och om man ”inte såg det komma” har man inte varit ”naiv” – man har varit dum i huvudet.
@ Weasel
Man har medvetet skapat detta. Det är värt priset för att få en gloria över sitt huvud en stund. Vad som händer om ett eller två år finns inte med i beräkningen. Det är nuet som har betydelse. Därför Väst är så instabilt. Framtidsplanering finns inte, förutom i klimatfrågan, där man planerar för år 2050.
Hälften av dom vill ha en gloria – och den andra hälften vill ha tillväxt.
Och resultatet blir Akilov. 🙄
@ Weasel
Jo, men BNP per capita ökar inte. Att invasionen skapar tillväxt är inte sant. Den skapar proletariat. Men så vill Centerpartiet ha det.
Gloriaargumentet är mitt stalltips.
@ FA
Invasionen skapar proletariat OCH tillväxt.
10 miljoner människor konsumerar mer än 8 miljoner människor.
Och naturligtvis ökar inte BNP per capita, men i en Kalle Anka ekonomi räcker det ju bra om den totala tillväxten ökar.
Det funkar ju i alla fall ett tag…
Johan Karlson,
Sveriges största brottsmålsrättegång handlar om fusket med assistansersättningar i Södertälje. Södertäljenätverket består av syrianer. Syrianer kom till Sverige för i runda slängar 50 år sedan. Så mycket svenska har dom alltså blivit på 50 år.
Tro inte att det kommer att bli någon skillnad de kommande 50 åren. Dom flesta bor dessutom segregerat i Södertälje och Botkyrka.
@ Weasel
Vi ser tillväxten komma upp en bit. Snart har Sverige en stor drös Uber eats i hela Stockholm. De från Pakistan & Bangladesh kommer hit och kör ut maten. Indiska rätter, pakistansk köttsoppa m.m.
Snart finns det 400k mopeder & cyklister som kör ut Uber eats maten. En på varje gata. Målet är att ha en i varje trappuppgång som kör ut maten. Det bygger ekonomin. Dessutom mättar det många magar. De som kör ut maten kan ta sig en matbit emellan passen.
Reklamutdelare från Afrika delar ut reklam för 20 kr i timmen. Du kan se i reklambladen vilken pakistansk köttsoppa du vill äta framför Idol på fredagskvällen. Svensson är då oftast redligt full och kan med telefonen sluddra till den pakistanske Uber eats försäljaren som står i trapphuset och är framme på en minut med den goda pakistanska köttsoppan.
Det kallar jag tillväxt och en hejdundrande välbeställd medelklass.
Hittills har det ju vart en bra utväxling ändå för invandrare som kommit in i landet under sedan femtiotalet och framåt. Jag vet inte riktigt om jag skulle beskriva det som Yohan Karlzon gör. Men visst, hittills har det ändå fungerat rätt bra.
Dussintals utsatta områden, med alla problem behäftade med dessa, talar emot detta.
@ Johan Karlson
Precis så Johan!
Jag och du har ungefär samma uppfattningar.
Det finns små justeringar att göra i vissa politiska områden. Överlag behövs inga justeringar.
Folket får köra sin morfar till tandläkaren, handla alkohol på systemet, tanka bilen på macken & beställa mat från Uber eats.
@Johan Karlson
Välkommen tillbaka.
Var vara du länge?
Upptagen lite?
Filat på nån känsla?
Bara bra här, tack!
Yohan Karlzon: Alltså det finns enormt mycket att göra. Men vi ville ha den här inflyttningen, har fått det och nu tar regeringen migrationspolitiken vidare. Gott så.
Just det Johan, ni ville ju det.Det var verkligen det ni ville.Trots SOM-institutet och gjorda erfarenheter.
En avslutande fråga är om det verkligen är din regering fortfarande och om du är alldeles säker på det?
@ Johan Karlson
Det finns inte mycket att göra Johan. Både du och jag kan hämta morfar från tandläkaren, köpa rött vin från Systembolaget, äta mat från Uber eats. Det samhälle som nu tagit form med Centerpartiets politik med Socialdemokraterna är drömsamhället.
Både du och jag Johan har det gott. Visst kan man tillåta sexköp som vi i Centerpartiet håller på med mycket. Men det är svårt att få igenom.
Hur ska vi ha det framöver? Migrationen kan öka mer. Såklart. Det vill vi ju. Vi gör så gott vi kan. Jag hoppas och tror att vi snart kan ha fri invandrig till Sverige. Om vi kan öka folkmängden till 25 miljoner inom 5 år så blir tillväxten enorm. Uber eats i varje hörn i stan. Små thaibordeller som ger en skön upplevelse i varje gathörn. Vi kommer bli tillfredsställda både matmässigt och sexuellt. Inga fler kvällar då man är hungrig och inte fått sina sexuella behov tillfredsställda.
Kriminaliteten Hans påpekar är ett smärre bekymmer. Han är såklart alarmist och ser inte det goda i vårt Centerpartistiska drömsamhälle.
Jag håller med Johan.Nu får forket verkligen vad dom förtjänar.Covid, arbetslöshet och islamister.
Så kan det gå när man röstar på mytomanerna.
@ Johan Karlsson
”Men visst, hittills har det ändå fungerat rätt bra.”
Om man bortser ifrån att sverige har flest våldtäkter , bilbränder , utsatta områden och gängskjutningar i Europa så har det ju faktiskt fungerat rätt bra.
Och eftersom det har fungerat rätt bra så kan väl ni centersocialister sluta tjata om att LAS måste reformeras för att de som fungerar rätt bra ska lyckas komma in på arbetsmarknaden..?
@ Johan 16:45, Jag känner och tycker att utväxlingen av etniska svenskar mot invandrare sedan 50-talet är mycket dålig. Varför får jag en sådan känsla, du som är detta kommentatorsfälts känsloexpert inom migrationspolitiken? Är det något fel på mig? Vi får försöka hålla rent i denna kommentatorstråd från konsekvensanalytikerna och deras svans faktatroll, när du och jag, Johan, spelar på känslosträngarna. RiksRevisionen har ju slagit fast att beslut på det migrationspolitiska området fattas i Riksdagen utan konsekvensanalys.
@FA
”Vad som händer om ett eller två år finns inte med i beräkningen.”
Just som Weasel milt uttrycker det ”– man har varit dum i huvudet.”
De styrande hatar den svenska befolkningen och ser bara till sig själva men att de själva kommer stryka med på kuppen förstår de inte ju pga av att det är så till den milda grad stubbdumma.
Det franska En Marche! snart här på svenska.Alla kommer väl ihåg att tacka C för det?
Hej.
Det finns olika sätt att definiera makt, och det finns olika former av makt (formen och definitionen bildar alltid en tautologi).
Det finns också en absolut definition, som inte är tautologisk och som kan sammanfattas ungefär så här: ”Viljan och förmågan att tvinga andra att agera som man vill, samtidigt som de inte kan undvika det eller göra sammalunda”.
Eller på enklast möjliga sätt: ”Lyd, eller dö”.
Detta går igen i alla relationer, och i alla kulturer, och alla tider. Alla raser, alla kön, alla läggningar och så vidare: allt kan benas ner till ”Lyd, eller dö”. Om barnet inte lyder inför föräldern sanktioner, oavsett vilka stämmer det med ”Lyd, eller dö”, det är bara det att ”dö” ligger så långt att det hos vita folk endast sker hos psykiskt sjuka individer. Om du stoppas av polis, hur oskyldig du än är, och inte lyder kan du dödas. Om du grips och åtalas och döms och fängslas även som oskyldig kommer våld användas för att tvinga dig att lyda, oavsett faktiskt skuld.
Därför att det är maktens innersta definitiva väsen: ”Lyd, eller dö”.
Och vad är det araber och andra muslimer säger?
Och vad är den enda metoden som garanterar frihet och oberoende?
Don egen vilja och förmåga att med våld slippa lyda andras vilja och i därmed påtvinga dem din egen.
Ingen tredje väg existerar, endast grader av våld och tvång, och den som vann hade rätt.
Du som liksom jag läser Hans tankar och snyltar på hans gästfrihet på en blogg som är för mig (oss?) vad vaken är för sälen; fundera på detta:
Har du någonsin, medvetet och kalkylerat, använt våld mot någon annan? I självförsvar (även förebyggande), i tjänsten, eller i annat syfte? Om du inte har det, är oddsen tyvärr väldigt höga för att du i en situation där det gäller din frihet och din familjs eller ditt folks själva existens kommer att underkasta dig och lyda för att inte riskera att dö.
Vad har frågan med bloggposten att göra?
Ja, kamrat, varför tror du muslimer som ännu är en minoritet i Europa kan besegra majoriteten? Det beror inte på regeringars och deras lakejers tysta medgivande eller vantro på utopiska ideal.
Det beror på att européerna väljer att lyda och foga sig, istället för att ge muslimerna valet ”Lyd, eller dö”.
Och då måste envar vara beredd att hålla i svärdet – inte leja det på entreprenad eller tänka att nånannan fixar det eller att det är statens jobb.
Det är ditt jobb. Det är mitt jobb. Det är vårt jobb.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard,
islam innebär underkastelse. Islamisterna kommer inte att nöja sig förrän de har fått igenom sharia. Det jag undrar över är varför de vill bo i väst när det finns länder där de kan få leva som de önskar.
Jag irriterar mig på folk som säger att alla religioner är lika. Det är hitte-på. Det är som att säga att alla politiska ideologier är samma sak.
PS. Alltid så trevligt att du börjar med hej. DS
Islam menar sig nog vilja mana till – underkastelse under Guden (under Allah – ), (och det som då vill ses som en – helig – Gudalag), vilket också även en kristendom vill mana kristna att underordna sig själv till, samt även då också en judendom.
I en kristendom formuleras denna – underkastelse under Guden – , såsom att det i en framtid, – alla människors hjärtan, sinnen och förstånd – , kommer att vara uppfyllda av Guden Själv, och då själva vilja – böja sina knän – inför Guden (i alla), osv.
Inom en judendom önskas det införa s.k. – Noahide Laws – , – Noas Lagar – , för hela mänskligheten att följa.
De lagar som är sammanlänkade med Noa, och som bjuder alla att följa den lag-författning som finns i GT (i princip de tio budorden).
Sharialag vill också då mana till – underkastelse under Guden – , som då är liknande lagförfattning som i GT samt även NT, och även en kristendoms tio Guds bud, (tillsammans med att i muslimska länder så behöver då inte icketroende och – ickemuslimer – delta i krig, utan betalar då en (krigs-) – skatt istället. (”Det finns inget tvång att tro, (på Gud).”
Dessa lagar är påverkade av både en judendom och en kristendom.
En islam menar sig vara en slags (teologisk) – fredförmedlare – , eller en slags (teologisk) förenande förening, en slags (teologisk) försoningslära, eller fredslära, (eller teologisk överbyggnad), mellan de (teologiska) motsättningar som fanns mellan en kristendom och en judendom.
(Alltså den (teologiska motsättning), mellan en judendom och en kristendom, som hade orsakat så många svårigheter för just en judendom alltsedan början av en kristendom. Som hade fortsatt alltmer, genom hela det Romerska rikets alltmer kristna maktutövning och lag om att just (endast) den Kristna Läran skulle vara den dominerande korrekta läran (och grund för lag) i Romarriket).
Alla dessa (teologiska visionära tänk), både inom en judendom, en kristendom och en islam, de berör och påverkas av, och påverkar, (teologiskt) varandra.
Utlandssvensk,
västvärlden håller långsamt på att begå någon form av självmord påhejade av socialister och liberaler som ser det mångkulturella samhället som det högsta av allt. De kommer nog att bli förvånade när de för sent inser att islam inte accepterar multikulti utan vill ha ett enhetssamhälle. Fast jag skulle inte bli förvånad om liberaler och vänster likväl kommer att ställa sig på islamisternas sida.
@ Fd moderat,
”västvärlden håller långsamt på att begå någon form av självmord”
Instämmer.
”påhejade av socialister och liberaler som ser det mångkulturella samhället som det högsta av allt.”
Som jag ser det, är det nästan alla västerlänningar som, mer eller mindre, hejar på. En stor majoritet av politiska, religiösa och kulturella organisationer har anpassat sig för att passa in de rådande dogmerna i sina ideologier.
Sossar, liberaler, konservativa, kristna, osv, var alla ganska självklart nationalistiska överallt upp till för cirka 50 år sen. Sen har de tryckt in de logiska konsekvenserna av anti-rasism i sina program.
Vänsterrörelser har typiskt då betonat ett solidaritets-medmänskligt perspektiv och högerrörelser ett ekonomiskt. Man har helt enkelt tryckt in mångkulturen där den har passat bäst, men likväl har den helt klart tryckts in. Det har varit en anpassning till närmast tvingande normer.
Men man måste också erkänna att en stor majoritet av vita västerlänningar vill ha det så här. De vill att någon ska ge dem ett alibi för deras extrema hyckleri. Nästan alla vill desperat vara helsegregerade anti-rasister och det är rimligen då inte helt lätt att leva med sig själv. Så man vill väldigt gärna lyssna på de som kan dra ett ideologiskt skynke över hyckleriet. Om de man lyssnar på lovar att lösa problemen med fritidsgårdar eller fängelser spelar mindre roll. Det är illusionen man vill ha.
Hellre döden än sanningen…………..
När diskussionen gick som hetast här på redaktionen argumenterade jag och många med mig för att vi aldrig skulle publicera sådant som etnicitet och religion.Det finns helt inget inget värde i det, det saknar betydelse argumenterade vi.Folk vet ändå och det kommer driva läsarna till internets soptunnor hävdade de andra.
Skitsamma, sa vi, vi är journalister och har rätt att skriva vad vi vill.Don’t do it!
I slutändan enades vi i en helyllesvensk kompromiss.
Spalterna fylldes av svenskar, svenska medborgare, stockholmare och malmöbor som råkat ut för eller varit inblandade i både det ena och det andra.Vi varnade och vi varnade.Ni kommer att få ångra er, sa vi,Lag & Ordning och en restriktivare invandring kommer att komma på modet igen.Sa vi.
Men vad hjälpte det? Extremisterna blev fler och fler och vi fick böja oss för nederlaget.Nu sätts både namn, etnicitet, religion och Allahu Akbar ut.Och se, vad var det vi sa? Vilka frågor är moderna nu? Vilka gynnas av det?
Journalistiken tvingas återigen flytta sig i en helyllesvensk kompromiss.Det är inte alla det handlar om, bara några få radikaliserade.De allra flesta är helt vanliga människor precis som vi förutom att de bor i förorten.Här kommer så den sista spiken i foten.Vad händer när svensken Paludan kommer hem för att elda Koranen i protest mot islamisterna? När förortens alla islamister börjar elda bilar och spränga bomber uppretade som de blir?
Det är ju inte hets mot folkgrupp eftersom islamisterna bara är några få.Det är heller inte att missakta religionen eftersom islamism inte är Islam.Paludan är dessutom svensk enligt uppgift och vi har skrivit på konventioner som säger att vi inte får neka vare sig egna eller andras medborgare inresetillstånd.Vilken röra! Vilken soppa!
Ni kommer att få ångra er, sa vi.Hade vi rätt eller hade vi rätt? Nu måste journalistiken återgå till att tillämpa journalistiska principer igen.Vi skriver vad vi vill och vi avgör vad som är sant.Vi är faktiskt utbildade för det.Annars kommmer vi att få ångra oss.Det är då ett som är säkert!
Nu måste jag återgå till att skriva något om Trump så jag rundar av med ett: VAD VAR DET JAG SA?
”Ge mig luktsaltet, som det hade låtit i romaner riktade mot en kvinnlig publik i slutet av förrförra seklet. All nyhetsrapportering styrs av åsikter. Exempelvis av vad som är viktigt. Av vad som är relevant. Av vad andra medier anser vara viktigt och gör stort. Den som inte fattar det har inte fattat någonting.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/gWWWgB/man-ska-kalla-saker-vid-dess-ratta-namn
Samtidigt på Expressen
https://www.expressen.se/kronikorer/magnus-alselind/svenska-medier-maste-skaffa-sig-fler-perspektiv/
Det är bara att konstatera att muslimer inte kan samexistera i samhällen med andra människor på jorden.
Några få individer går så klart, men inte när individer växer sig till grupper.
Muslimer vill aldrig acceptera gemensamma regler och traditioner i omvärlden.
Detta bekräftas dagligen i både smått och stort.
Visst finns det hyggliga individer bland muslimer, när de är själva.
Men i moskéerna så pressas de till avståndstagande från andra folk och kulturer.
Det ironiska är att de är väldigt glada för västvärldens möjligheter och teknik och använder det så mycket som bara möjligt, emedan de samtidigt vill tvinga bort västvärldens folk.
Tyvärr kommer ett tredje världskrig inom några decennier, och det kommer att stå mellan muslimer och resten av världen.
För eftersom muslimerna hela tiden pressar fram sina positioner (framför allt västvärlden, i begreppet Europa, Nordamerika, Australien), och allt oftare i form av både retorik och terrordåd, så kommer det att bli en motreaktion från västvärlden.
Det kommer givetvis att göras ”mjukt” genom att man drar in bidrag, stänger helt för invandring för muslimer.
Detta kommer i sin tur att höja retoriken hos muslimerna, och våldsdåd från dessa ökar.
Det kommer att bli allt vanligare med attacker liknande den i Nice, slå mot vanliga människor inkl barn.
Motreaktionen från västvärlden blir då att man stänger alla moskéer.
Västvärlden börjar då det enorma arbetet med att söka upp och repatriera så många muslimer som man kan, alla som uppehåller sig med tveksamma grunder.
Sedan försöker man bryta upp alla medborgarskap som kan anses getts på felaktiga grunder, för att även kunna repatriera dessa.
Problemet här är att det vid denna tidpunkt har blivit en öppen stridsförklaring från muslimerna i västvärldens samhällen, och det det blir till att börja med lågmälda inbördeskrig.
Och i denna stund så står inte längre muslimska länder och bara tittar på, och ergo, världskriget är igång.
Alternativet är att undfalla och hela tiden bit för bit ge vika för muslimerna, vilket kommer att föra med sig en massa våld det med, tro inget annat.
Vilket i sin tur ger ett totalt övertagande av islam.
Man kan skonas genom att konvertera, men det är knappast realistiskt det heller, eller hur?
Och allt detta för islams ovilja att samexistera med andra religioner och kulturer.
Islam är en helt oförlåtande kultur.
Individer i liten mängd kan fungera sida vid andra, men inte som grupp.
Däremot ser vi ju hur alla andra religioner kan samexistera, kristna, buddister, judar, hinduer, etc, kan leva tillsammans utan att gå i kamp för att tvinga bort varandra.
Lokala schismer kan så klart finnas runt landsgränser, men de är inga världsomspännande kamper utan handlar om geografiska gränser för bosättningar.
Och sedan börjar det hela om igen, vänstern kommer förklara islams nederlag med att det inte var riktig Islam, multikulti inte var den riktiga Multikulti, globalismen inte den riktiga Globalismen o.s.v.
Hjulet är runt och lögnen alltid sann om den bara upprepas.
Varje tid har sitt krig mellan de som bygger upp och de som river ner.
Ondskan, avundsjukan och skadeglädjen i att riva ner är lika starka drivkrafter för överlevnad som byggandet är, det är bara en resursfråga, finns inget att stjäla, riva ner återstår inget annat än att bygga.
Vänstern, tjuvarna, tvingas för en kort stund hålla igen sin drift, tills nya resurser skapats, sedan börjar det hela om igen, har så gjort sedan människans ursprung och kommer fortsätta så.
Islam är i grunden vänster, andra ska försörja de troende, de troende som i sin heliga bok ges rätten och skyldigheten förslava världen.
Expessen : ”Världens muslimer behövs i kampen mot extremismen”.
Frågan man ställer sig är:
Hur vet vi vilka extremisterna/islamisterna är och vilka som är muslimer som (antas) förfasa sig över knivmord i kyrkor?
Sanningen är, tror jag, att vi inte vet.
Den ännu värre sanningen är att det nog rör sig om Islams in-kompabilitet med demokratierna i väst.
Ett citat som jag såg för några år sedan och som är väl värt att begrunda och ta intryck av:
” Who is pushing the Islamisation of our countries? They didn’t let themselves in.”
MSM, politiker, journalister och andra opinionsbildare framhärdar alltid i att bräka om att de fanatiska och våldsamma muslimerna är ”en liten minoritet” när det i själva verket är tvärtom.
Jag gissar att kanske 1-5 % av muslimerna som lever i västvärlden är helt och hållet ”Väst-kompatibla”. Även om de flesta av de övriga 99-95 procenten kanske inte själva tar till kniven (eller annat vapen) så står de bakom och hejar på samt driver på för separata badtider, hijab, böneutrop, djurplågeri genom halalslakt etc. i all oändlighet.
Efter halshuggningen av Samuel Paty var de tiotusentals ”pappersfransoser” som jublade på sociala medier, liksom det varit vid alla tidigare terrordåd och ”fallet Mila” (en 17-åring som mord- och våldtäktshotats efter att ha kritiserat islam och nu lever på internat under polisbeskydd).
Islam måste ut ur Europa (och övriga Västvärlden) och det enda sättet att tillse det är att inga muslimer tillåts bo här. Som med alla andra religioner är det utövarna, dvs prästerskapet samt de troende, som gör religionen till vad den är, alltså kan man inte skilja mellan muslimer och islam och inte heller mellan kristna och Bibeln. Själva skriften – oaktat om det är Bibeln, koranen eller något annat – vore bara en bok bland andra böcker om det inte vore för de troende och vad de gör av respektive skrift/”helig bok”.
Ifall exempelvis judar skulle börja begå terror i stor skala i Sverige eller andra länder i Väst tror jag att samtliga judar, från nyfödda till nittioåringar, mkt snart skulle deporteras till Israel…i detta sista stycke kan jag givetvis ha fel, det går inte att veta.
@Ofrivillig svenska
Hej
Här finns länkar till olika undersökningar kring muslimer och synen på samhällsfrågor, sharia, sekulära samhällen. Det ser inte så lovande ut för framtiden.
https://www.thereligionofpeace.com/pages/articles/opinion-polls.aspx
”Som med alla andra religioner är det utövarna, dvs prästerskapet samt de troende, som gör religionen till vad den är, alltså kan man inte skilja mellan muslimer och islam och inte heller mellan kristna och Bibeln.”
Just så. Jag känner mig kluven kring franske diplomatens utlägg i SVT nyligen kring muslimer och islam, terror och sharia samt hans syn på ’bara’ extrema minoriteter inom minoriteten i Frankrike. Eller kanske jag ska skriva att diplomaten verkar kluven? Som han säger, -”det finns ingen fransk lag mot hädelse”, men säger jag det finns det ju inom islam/sharia vilket många muslimer ser som överordnat allt, även fransk lag.
Här, ett kortare klipp från franske diplomatens medverkan i SVT:s Agenda 25 okt, inte från SVT Play för tror de bara ligger uppe en tid.
https://m.youtube.com/watch?v=cQKj8ZI8Hug
Här hela intervjun från SVT (så länge den finns upplagd?)
https://www.svtplay.se/video/27986587/agenda/agenda-25-okt-20-15?highlight=intervju-med-etienne-de-gonneville-frankrikes-ambassador-i-sverige-om-terrormordet-pa-lararen-samuel-paty-och-dess-efterverkningar&position=200&start=auto
”Men det är i ljuset av denna symbios som de återkommande ”detta ha inget med islam/religion att göra” efter varje islamistiskt terrordåd ska ses.”
Det finns ett träffande franskt uttryck för detta: ”Pas d’amalgame”. Stavat så används det av de som hävdar att det är skillnad på våldsbejakande islamister och vanliga fredliga muslimer, som det brukar uttryckas. Skriver man istället ”padamalgame” markerar man att uttrycket är hyckleri, d.v.s att islam, islamister och vanliga fredliga muslimer i själva verket är ett och samma. Franska satirtecknare älskar uttrycket.
https://duckduckgo.com/?t=ffab&q=pas+d%27amalgame&atb=v120-1&iax=images&ia=images
Det är en vanlig missuppfattning att manifestationerna i Frankrike efter muslimska terrordåd organiserats i avsikt att protestera mot våldshandlingarna. Så är inte fallet, huvudbudskapet är “pas d’amalgame”. Och det i sin tur syftar till att inte ge Le Pen vatten på sin kvarn och till att fördöma islamfientlighet och rasism. Tyvärr är det så att de stora manifestationerna är organiserade av samma politiker och organisationer som förordar den muslimska invandringen. Sen kan man tillägga att majoriteten av marchdeltagarna är nyttiga idioter som är genuint upprörda, men inte förstått.
För den som lyssnar till talen och till intervjuerna i franska MSM efter marscherna, är ”pas d’amalgame”-budskapet kristallklart. Om jag inte minns fel, var det samma reaktion i Sverige efter lastbilsolyckan på Drottninggatan. Något slags artistgala arrangerades där deltagande unisont fördömde SD och rasismen bland svenskar, men glömde bort offren.
Macrons åtgärder nu mot vissa muslimska organisationer är med all sannolikhet symbolhandlingar i avsikt att lugna franska allmänheten och inte tecken på en kursomläggning.
@ Lars Mellblom,
Tack för en mycket intressant inblick i fransk politik!
Tyvärr ligger den helt också i linje med vad jag förväntar mig i Västländer. Det verkar vara liknande överallt. Kanske utgör Danmark ett undantag, men jag har blivit besviken så många gånger att jag inte riktigt vågar tro att de kommer att gå hela vägen. Vi får se.
#Utlandssvensk 1 november, 2020 på 11:31#
Länge har jag anslutet mig till konceptet om ”chees eating surrender monkeys”, men mitt deltagande i de två första månaderna av de Gula Västarnas protester ändrade något min bedömning. De som då deltog var etniska fransmän av olika politisk tillhörighet och några få europeiska invandrare, som alla tillhörde medelklassen och nedre medelklassen, boende utanför de stora städerna. Mina grannar här ute på landsbygden har åsikter som ligger nära dina och mina, när det gäller förtroendet för politiker (= alla lika djävla ruttna; största väljargruppen) och synen på islam. Med tanke på att vi utgör nästan 2/3 delar av befolkningen, är jag på sikt mindre pessimistisk för Frankrike än för Sverige. Kom ihåg att Macron kände sig så hotad av oss att en helikopter parkerad på Elyséepalatsets gård, gick startfärdig på tomgång flera dagar, för att snabbt kunna evakuera regeringen vid en stormning av presidentpalatset. En liknande situation är otänkbar i Sverige.
Vi som utlandssvenskar måste också fråga oss, har vi något gemensamt med moderna etniska svenskar. Jag har grunnat på det många år och min slutsats är, nästan ingenting. Kanske är det då mer meningsfullt att identifiera sig med någon annan europeisk etnisk grupp. Visserligen kan jag aldrig bli en äkta Normand, men jag har oändligt mer gemensamt med mina grannar än vad jag har med moderna svenskar, och de senare blir fler och fler för varje år som går.
@ Lars M,
Jag hoppas innerligt att din försiktiga optimism angående fransmännen visar sig befogad, men har svårt att riktig tro på det.
”Vi som utlandssvenskar måste också fråga oss, har vi något gemensamt med moderna etniska svenskar.”
De gamla nationerna i Västeuropa är troligen körda, kanske med enstaka undantag. Mitt hopp är att det kommer nya gemenskaper, troligen byggda kring en blandning av etnicitet och motstånd mot Islam. Exakt var dessa vita hemländer hamnar, tror jag inte spelar så stor roll.
Samtidigt får jag erkänna att det hittills inte finns vidare mycket som tyder på att det blir något, men historien visar att det kan svänga fort.
Om man råkar vara väldigt optimistisk någon dag, kan man möjligen se att vi nu har en verklig möjlighet att övervinna en massa historiskt groll inom gruppen vita och på sikt bli mer enade. Det finns helt klart tendenser åt det håller i dissidentcirklar. Engelsmän och tyskar verkar t.ex inte längre bråka, utan inser att de behöver stå tillsammans. Många vita amerikaner identifierar sig starkt med oss i Europa. Osv.
Den som lever får se….
De som röstat på sjuklövern får skylla sig själva. Tråkigt nog drabbar deras vanvettiga invandringsexperiment oss andra också.
Blir muslimer någonsin accepterade? Beror väl mest på dem själva. Silence is violence, d.v.s medhåll, gäller väl nu också? Och tystnaden är rätt kompakt från muslimskt håll iaf när det gäller att ta avstånd från dåden i Frankrike. Eller uppträd civiliserat, även om islam kritiseras på olika sätt. Så börja t.ex. gärna i den änden, så kanske acceptansen kommer. I tystnaden har man å andra sidan f.ö. gott sällskap med svenska vänsterpolitiker och vänsteraktivister, vars princip är en enda – gynnar ett ställningstagande vänstern, skrik, starta fackeltåg och upprop och prata om allas lika värde och inkludering, men annars gäller passivitet.
Prästens angripare jagas enligt media och det betyder väl precis som här hemma att man sitter på kontoret och funderar på vilka som inte får vara skyldiga.
Låt oss hoppas på en omfattande ”intifada” i Frankrike. Den franska polisen och militären är stark och klarar ett inbördeskrig. Ett sådant är nog enda möjligheten till en politisk kursomläggning med invandringsstopp och omfattande repatrieringar. Alternativet är en alltmer repressiv stat som kontrollerar varje individs rörelse i detalj. Det är ju det som politikerna har att ta till för att försöka förhindra terrordåd.
”….problemet tycks av någon anledning synnerligen begränsat i Visegrad-länderna”
Jadu, undrar vilken anledningen är ?
Kanske att dessa länder har starka ledare som inser att deras roll är att se till sitt eget folks bästa, och inte att få så många godhetspoäng som möjligt av omvärlden ?
En gång i tiden hade även Sverige den typen av ledare.
Är det bara jag som ser att Johan Karlsson börjar bli trött och sliten?
Det började med en oannonserad frånvaro, lång som en barnledighet, och nu försöker han, i den store Ledarens fotspår, få det att framstå som om han och politikerskaran bara verkställt folkets enda sanna vilja.Det är allas ansvar med andra ord(har vi hört den förrut?) och ingen politiker kan ställas till svars.Folket ville det här och nu har vi, arma stackare, bara att hantera den kommande katastrofen.
Karlsson verkar trött och sliten, inte för att argumenten höll högre klass innan ledigheten direkt men nu
saknas själva känslan.Ingenting vill sig egentligen och den där extatiska frireligiösa känslan har ersatts med uppgivenhet.Får man nu också LO emot sig, förutom verkligheten, ligger katastrofen i tangentens riktning.De liberala tvillingsjälarna följs åt ner i fyraprocentspärrens brinnande Gehenna.Vad fasen ska en stackars utbränd partifunktionär göra då förutom att knäcka extra som byns enda blondin?
för tillfället. Partiet styrs som ett företag. Det svarar på efterfrågan. Och de anställda… förlåt medlemmarna är nöjda så länge ledningen levererar. C:s överlägsna känsla – och budget – för marknadsföring har nu knuffat Liberalerna åt sidan. Paradoxalt nog är en del av förklaringen till framgångarna att C inte haft någon ideologisk tradition – liberal eller annan – att ta hänsyn till. Det säger också något om politikens villkor i ett marknadsorienterat samhälle.”
https://www.gp.se/ledare/centern-styrs-som-ett-f%C3%B6retag-liberalerna-som-ett-universitet-1.36360491
RIP, tack för att du tänker på mig! Jag känner mig inte sliten, men man får ju passa på att ta emot omtanke när den kommer.
När det gäller LAS finns det ju nu en partsöverenskommelse, om än inte med LO med på vagnen. Det finns en stor majoritet i riksdagen för att lyfta upp denna till lag. S kommer se till att LO inte gör allt för stora bravader. Poängen är ju att det i sak är ett nödvändigt förslag som i själva riksdagen inte är kontroversiellt. Det kan säkert också justeras lite till, mycket utredande krävs för att få de statligt finansierade omställningsinsatserna på plats.
I övrigt tycker jag nog att januariavtalet levererar bra.
Johan Karlssons insikter i hur januaripartiernas regering egentligen fungerar sträcker inte ens till Agenda.
Du är bara för sorgligt utan skor på fötterna Johan!
Det verkar ju som om C och Annie måste omvärdera Macron snart.Karlsloken verkar inte uppskatta halshuggningar av de egna av allt att döma.Nu litar väl jag personligen lika mycket på Macron som på Kristersson men man ska inte underskatta drivkrafterna.Behöver man skruva på retoriken och lite omärkligt försöka byta sida så gör man det när den egna bekväma tillvaron står på spel.Man ska inte bli alltför förvånad om Annie snart börjar låta som Sven-Olle Olsson i Sjöbo.Naturligtvis lite trevande först men sedan allt självsäkrare på bästa Annie-maner.Passar inte galoscherna (skorna:-)) så når Annie-kulten vägs ände och hon förpassas till historiens soptipp i en palatskupp som f.d kollegan AKB.Men vi är nog rätt många som vägrar att glömma henne för det..
Nu ska vi skilja på sak och person.Enligt säkra källor räknas Johan Karlsson fortfarande till den demokratiska delen av Centerpartiet.
Svenskhet bland en s.k. oppositionell opposition, (inte nödvändigtvis Hans Li-Engnell, men kanske en del kommentatorer), genomsyras av både en mental frustration, en bitterhet, en ilska och även kanske ibland en desperation.
På det stora hela kanske dagens svenska andliga eller psykologiska och mentala tillstånd på många håll kan vara mycket lågt stående, vara mycket låga och mycket förenklade och primitiva tillstånd, med en fokus på endast främst en primitivism, vara låg och förenklad och inte ljus, positiv eller optimistisk, inte framtidstroende och inte sällan påverkad av mentala inbillningar eller föreställningar om en ond framtid runt nästa hörn.
Dessutom verkar också ett slags mörkt moln av mental enkelspårighet, råhet och kanske även på sina håll en slags kampvilja, eller vilja att förmå förändra svensk politik genom att vara både cynisk och ironisk, vilja florera.
Svenska folkets mentalitet, och särskilt då kanske den delen som befinner sig inom en opposition av någon grad, kan definieras som mörk, kanske även förbittrad, och har i det stora hela inte mycket hopp, eller heller inte någon tro och är kanske även utan kärlek.
Att avsky svenskar, svenskhet och svensk politik, särskilt då invandringspolitik samt även en s.k. vänsterpolitik med fokus på främst arbetsmarknad och arbetsvillkor för arbetare, det verkar vara vanligt att irritera sig på i olika kommentarsfält.
Dessutom förekommer inte sällan fantasifulla inbillningar om svenska flickor och kvinnor.
Svenska kvinnor tilltros både det ena och det andra, utan någon verklighetsförankring, utan sanning, och byggd främst på mental låghet.
En mental låghet framkallad av en propaganda om och kring sexualitet, som i sin tur kanske lyckats få många svenska, såväl som utländska män att tro att det som mest, först och främst intresserar svenska kvinnor och flickor är sex och endast sex, och särskilt då en sned fokus på sexperversion, i en s.k. sexualfrigjordhetens sjuka och degenererade mentala värld.
En sjuk värld som tydligen har förmågor att just kunna förblinda och förvrida sinnen som då inte förmår att tänka särskilt klart och redigt, vilket är en sorglig utveckling.
Förmodligen är det dock en oredighet, tillsammans med en förblindad och förråad mentalitet, som dock är vad just främst en överdriven sexualfokus och sexualupplysning samt sexualpropaganda, är först och mest till för, när den vill öses över medborgare, från aningslösa barnsben och uppåt till även gamla människor, som också främst skall intressera sig för sex om de vill se sig som normala. Ungefär som om sexualitet egentligen vore mat och vara någonting som människor behöver för att kunna leva, vilket är ett mycket stort bedrägeri.
Alltså att just kunna förvrida fokus och att kunna få en befolknings mentala utveckling att stanna av, och kanske regradera även, till barnstadier, utan några förmågor till långsiktigt tänkande, utan förmågor att se längre än näsan räcker och med en fokus endast till nuet.
En del kommentatorer verkar vara inspirerade av en antijihadist-hjärntvättande aktivism som vill attackera en islam före allting och allt annat, samt skapa skräck och kanske även då skapa aktivister som vill förmås att ge sig ut på galna aktivistupptåg i galna Charli-Hebdoes fotspår, och kalla det hela för försvar av yttrandefrihet.
En fulheten hyllade västvärlds yttrandefrihet som vill anses helig, men som dyrkar just fulhet och groteskhet, tillsammans med en dyrkan av perversion av alla de slag, som då förvrider och förvirrar, som förfular och som degenererar hela befolkningar.
Några verkar också vara engagerade av denna västerländska rörelse som har sitt upphov, sin ledning och sina aktivister främst från USA, (som så mycket annat, och också andra idéer och ideologier som Europa och Skandinavien ofta anammar med hull och hår, särskilt då Sverige och svenskar verkar vilja anamma med hull och hår, men även norrmän och danskar. Kanske inte så mycket finnländare och övriga), och som har lyckats att få sina troende, lättövertalade, aningslösa och kortseende förespråkare och aktivister i både Sverige och Danmark.
Svenskar verkar bli alltmer amerikaniserade för varje år som går, inklusive svenska massmedier och också då, naturligtvis, även svensk-amerikaniserad, eller amerikainspirerad politik och politiska uttryck inom alla svenska partiformtioner. Konstigt vore det väl annars.
Märklig att så pass många svenskar vill anamma amerikansk mat, amerikansk musik, amerikansk underhållning, amerikanska livsstilar, klädstilar och utseenden, och samtidigt föreställa sig att Sverige skulle tillhöra svenskar (vilka svenskar?), och kunna motstå denna politiska och sociala utveckling genom antingen aktvism eller propaganda.
Snart, (om ca 20, 30, 40, 50 år), kanske det svenska språket försvinner i det offentliga rummet, och blir kvar endast som ett slags privat litet dialektspråk att användas främst i privata sammanhang med dem som fortfarande då eventuellt kan tala det.
Jag tror jag håller med dig.
Appropå halshuggningar är svenska IS-kvinnor på väg hem till Sverige.Naturligtvis utan att mötas av några uniformer vid gränsen.Svenskar,inte bara centerpartister,måste ju få sin chans att bli solidariskt huvudlösa.
Hur har de fått tag på/vem har försett dem med resehandlingar?
Svenska kyrkan?
Röda korset?
Tanter utan gränser?
Vi står inte ut?
Svaret är både enkelt och självklart.
Den svenska regeringen via ombud organiserar detta. De håller sin del av avtalet med muslimska brödraskapet.
Hej.
Vet inte hur många här som läser, eller läst, serier nu eller förr men bloggaren tör ju ha en viss popkulturell insikt, givet systerbloggen Frispel med innehåll, och utifrån slogs jag av en tanke när jag rensade på loftet och försökte avgöra vilka vilka böcker och serier och annat som ska få bo i huset, och vilka som får bo i lidret.
Frank Millers ”The Dark Knight Returns”, serien som räddade karaktären Läderlappen från att evigt vara förknippad med camp, kitsch och liknande (inget fel på det för övrigt men karaktären som sådan led svårt av en töntstämpel inte bara i Sverige utan delvis även i USA – seriemarknaden i det landet präglas i hög grad av högljudda passivt-aggressiva vuxenbäbisar som med en imams frenesi hävdar vad och vad som inte är kanon).
I den serien håller en storstad på att kollapsa under trycket från ett ungdomsgäng uppgående till tiotusentals medlemmar. Gänget antyds ha stöd från anonyma sponsorer (detta då det har tillgång till militär materiel; i en scen ser vi den ansvarige militären ha begått självmord – så vitt vi läsare kan avgöra) och rövar, mördar, våldtar och härjar medan politiker, media och psykologer vrider sina händer och uppmanar till lugn, vi måste ha tålamod, och vi måste visa hänsyn.
Nå, hur som helst, efter lite knoghambo så har Läderlappen levererat ledaren för gänget till polisen, varpå resten av gänget stället ultimatum att ledaren skall släppas, för annars ska gänget ”våldta staden”. Vad gör då presidenten (Reagan) i USA när han får frågan om hur situationen ska lösas? Han skickar den till guvernören som skickar den till borgmästaren, som stolt meddelar att dels ska den gamle polismästaren (erfaren, hårdför vit man, rökare och köttätare) ersättas av en ung kvinna, dels ska borgmästaren förhadla med gängets ledare.
Varvid gängledaren sliter ut halsen på borgmästaren under förhandlingen, och vice-borgmästaren direkt därpå åter tigger i media att gänget ska komma och förhandla.
Genom hela serien avlöses scener av medias roll i det hela, det är ett bärande element i hela berättelsen att media och det mediala narrativet är för människor i beslutsfattande ställning betydligt verkligare och viktigare än verkligheten på gatan.
Jag vet inte, men jag tycker nog att parallellen till idag, här och nu är glasklar, låt vara utan Läderlappar men väl med ledarmuppar.
Om det är för OT, ta bort. ”The Dark Knight Returns” kan lånas på bibliotek om man bor i stan, men jag rekommenderar att man läser den på engelska.
Annat tips på samma generella tema, men i bokform: ”Night Watch” av Pratchett – och denna måste läsas på engelska då Pratchett var en modern mästare på ord, uttryck och begrepp.
Jag tror ”The Dark Knight Returns” får flankera en text om oroligheterna i Rom före Gaius Marius reformer.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@ Rikard,
Jag läste en del serier när jag var yngre. Det var lite av en guldålder i Sverige på 80-90 talet, med allt från Galago.
”I den serien håller en storstad på att kollapsa under trycket från ett ungdomsgäng uppgående till tiotusentals medlemmar.”
Det där fick mig att tänka på filmen ”The Warriors” från 1979. Ledare för det största gänget samlar andra gäng och frågar dem: ”Can you count, suckers”. Poängen med hans resonemang är att de är fler än polisen och kan ta kontroll över staden.
”Vad gör då presidenten (Reagan) i USA när han får frågan om hur situationen ska lösas? Han skickar den till guvernören som skickar den till borgmästaren, som stolt meddelar att dels ska den gamle polismästaren (erfaren, hårdför vit man, rökare och köttätare) ersättas av en ung kvinna, dels ska borgmästaren förhandla med gängets ledare.”
I princip allt vi nu ser i Sverige, har redan hänt i USA. ”The Dark Knight Returns” kom ut 1986 och då hade man redan cirka 20 års erfarenhet av sönderfallande städer. En av många saker som alltid har förbluffat mig är det närmast totala ointresset i svensk immigrationsdebatt för hur det har gått i andra länder. Man har bara totalt struntat i facit……….
Utlandssvensk & Rikard: ”Hey warriors come out and play…” Tack för påminnelsen, det var länge sedan jag såg den filmen !
I övrigt vill jag fråga Utlandssvensk (som jag i stora drag håller med om att samhället feminiserats samt att det är av ondo) om hur du tänker ang. Israel, som ju nu har funnits i c:a 70 år och såvitt jag vet har allmän och lika rösträtt för alla medborgare oaktat kön ? De har förvisso obligatorisk militärtjänstgöring för båda könen, vilket särskiljer sig från övriga Västländer.
För att undvika missförstånd pga att jag försöker hålla mig kortfattad så vill jag framhålla att det är en ärligt ställd fråga för att få ytterligare ”pusselbitar” för att försöka förstå orsaken till Västvärldens förfall; vet vi inte vad som gått fel är vi dömda att återupprepa det.
Jag själv tror att det kanske snarare är ungdomskulten som orsakat förfallet men att det i sin tur driver på feminiseringen*). Se bara på vilka som styr i Väst; E. Macron var väl 37 år när han blev president, hela Finlands regering verkar bestå av ganska unga kvinnor, likaså i Norge och Danmark m.fl. västländer; majoriteten av de politiska makthavarna är i min ålder (jag är i 45-års-åldern) eller yngre.
*)Även människor är biologiska varelser och ser man på andra högstående flockdjur (ex.vis lejon eller apor) så ser man hur just de unga honorna ser möjligheter till att avancera i rangordningen när alfahannen besegrats, vilket väl motsvarar hur ”unga kvinnor” röstar…
@ Ofrivillig svenska,
”hur du tänker ang. Israel”
Det är en väldigt befogad fråga och jag har faktiskt funderat en del över den. Eftersom vi hamnar lite OT här, ska jag föröka att ge ett kort svar:
Krig och/eller akut risk för detta verkar utöva en bromsande funktion på feminisering. WW2 ledde t.ex till en babyboom på många håll och följdes av en period där traditionella familjevärderingar var i fokus (50 tal).
Israel har befunnit sig i en närmast permanent väldigt hotfull situation och har även utkämpat flera krig efter WW2.
Att Finland länge verkade undvika feminisering och uppenbara självmordstendenser kan man se på samma sätt. Även där upplevde man länge efter WW2 att det fanns ett väldigt verkligt hot. Denna rädsla började sen släppa en hel del efter cirka 1990 och som bekant visar Finland nu alla tecken på att komma ifatt övriga Västländer vad gäller feminisering.
”Jag själv tror att det kanske snarare är ungdomskulten som orsakat förfallet men att det i sin tur driver på feminiseringen*)”
Som jag skriver ovan, tycker jag att det finns plats för många teorier. Västvärldens pågående självmord är ungefär som romarrikets fall, dvs. det lär aldrig bli konsensus om orsakerna. Feminisering är det just jag tycker passar bäst och den teorin har flera stora fördelar. Framförallt kan den förklara en del fenomen som annars framstår som extrema paradoxer, t.ex att så många feminister nu är så positiva till Islam.
Men samtidigt är den självklart öppen för angrepp. Om t.ex Danmark får till storskaliga repatrieringar, skulle detta indikera att kvinnlig rösträtt inte mekaniskt leder till nationellt självmord.
Utlandssvensk skrev: – …”Feminisering är det just jag tycker passar bäst och den teorin har flera stora fördelar. Framförallt kan den förklara en del fenomen som annars framstår som extrema paradoxer, t.ex att så många feminister nu är så positiva till Islam.”…
.Jag tycker att Utlandssvensk gör en felbedömning, eller felanalys här, (vad gäller förståelsen av det nutida samhället och deras lydiga och följsamma feminister?).
Det som en feminism, (dvs., det som en antikvinnoism), främst är lydig och följsam till och inför, det är den dominerande samhällspolitik och propaganda som säger att både en feminism, samt en mångkultur, en multikultur, tillsammans med omfattningen och storleken kring invandringen, det är någonting – gott – , samt någonting – av godo – , för samhället.
Hjärntvättade feminister som inte själva genomskådar hur, på vilket sätt, varför och när osv., som en feminism har kultiverats, sponsrats, framdrivits och pådrivits, vill då oftast hålla sig inom det som av samhället blir identifierat som – en godhet – .
De kan då identifiera sig själva som både lydiga, följsamma, korrekta, och goda.
Dvs., som goda exempel på att teorier om ett patriarkalt förtryck, om ofrihet för kvinnor inom äktenskap, samt om en naturlig och nödvändig frigörelse av sig själva från beroende av överordnade (äkta) män.
Samt idealet om att sträva efter att inte skaffa (så många), barn, till förmån för att istället satsa på självständighet, och frihet, och kan då och därmed se sig själva som goda representanter för samhällets övergripande politiska ideal inriktning, tillsammans med samhällets feministiska, kommunistiska, socialistiska ideologiproduktion.
Det är en propaganda till vilken då behöver uppvisas s.k. goda exempel och även då goda representanter som försvarar ideologins duglighet, vetenskaplighet, riktighet, sanning, och korrekthet.
En feminism fostrar alltså kvinnor till att vilja vara lydiga och följsamma till en dominerande ideologi.
Dock, en ideologi som i en förlängning vill både förneka och undergräva – det särskilda kvinnliga – , hos kvinnor, nämligen kvinnors förmågor att kunna föda barn, och därmed att kunna bli – mödrar – .
Kvinnlighetens – moderlighet -vill inom feminismens goda ideologi, försöka att både negligeras samt också försöka att undergrävas, förnekas, bortarbetas.
Yrkesverksamma och arbetslivs-verksamma kvinnor skall läras att bortarbeta moderliga tendenser, och istället sträva efter att bli mer – icke-moderliga – .
Främst och då till förmån för att istället sträva efter att bli mer s.k. – manligt effektiva – . Dvs., sträva efter att bli mer kyliga, rationella, effektiva, neutrala, konkurrenskraftiga och framgångsinriktade
före alla slag, sorter och tendenser till just kvinnlig vekhet, mjukhet, ömsinthet och just moderlig moderlighet.
Att tro att denna politiska och övergripande sociala samhällsideologi, eller inriktning, är främst, först och mest styrd av kvinnor, är en felaktig förståelse.
Givetvis har det funnits, och finns, väldigt, väldigt många kvinnliga agenter, aktivister, förespråkare och aningslösa s.k. nyttiga idioter vilka har anammat ideologin, (som har propagerats i över hundra år och med hjälp av en överallt dominerande propaganda inom film, reklam, slogans, akademiska teoribildningar, inom teater, musik, osv., som på ett genomgripande sätt och också ofta förödande sätt, samt hjärntvättande har producerats och konstruerats, från början av främst och först just MÄN.
Inte sällan då intelligenta och samhällsvinstmaximerat tänkande ingenjörer, forskare, vetenskapsmän, ofta kommunister och socialister som strävat efter, och som strävar efter, en s.k. vetenskaplig, upplyst, ekonomiskt vinstmaximerad samhällsorganisation, alltså en världskommunism, och då tillsammans och i samarbete med en världskapitalism.
Jämställdhet, likhet, kamratskap, – Arbetare i alla länder förenen eder – , samt också då med deviser som – Allas lika värde för alla – , är då nödvändiga och krävande paroller.
Däri ingår naturligtvis också ett totalförnekande av familjesolidaritet, av släktsolidaritet och även då i en förlängning också av nationssolidaritet, vilket då med nödvändighet ses såsom ett mycket ont och destruktivt hinder, just i den s.k. – Goda Utopiska Utopin – om det s.k. – världskommunistiska, kamratliga, jämlika och goda- vetenskapligt inriktade Världssamhället, med just STOREBRODER GODHET, som högste chef?
Dessa utopiska, vetenskapstroende och vinst-maximeringsinriktade samhällsideal är över 100 år gamla, och de vann i det andra världskriget tillsammans med en världstäckande kapitalism.
Inte så lätta och enkla ideologier att då kunna rå på, eftersom dessa ideal stöds av alla partiformationer i de flesta samhällen, från s.k. höger till s.k. vänster, och ses som höjden av kultur, höjden av upplysning och höjden av utveckling.
Att dessa världsomfattande ideal samtidigt och parallellt vill bortse från människan själv, som varelse, inklusive alla mänsklighetens olikheter, olika språk, olika musik och olika nationer och olika kulturella ideal, som då inte kan varken erkännas eller tas hänsyn till i världs-godhetens namn, det kan ses som ett problem.
OM man alltså tycker om just den variationsrikedom som just mänsklighetens alla olika människo-samhällen, och kulturer, utgör.
Vill man istället, i en förlängning och i den goda godhetens namn, och i den vetenskapsdyrkade kommunistiska samhällsvinsmaximeringens namn, då istället i en förlängning utplåna dem alla inklusive alla deras olika variationer avmänsklighet, så är det svårt att kunna kalla de idealen för – en Godhet – (till mänskligheten.)
En feminism vill böja sig inför de ideal som tilltros vara Goda, men vilka kanske i själva verket, och i en förlängning, då istället kan ses som Onda ideal.
Att bli förblindad, och även kanske fanatisk och följsam, samt vilja vara lydig och solidarisk bland just likasinnade och bland just likatänkande människor, det är nog det lättaste att riskera att kunna bli?
För alla människor?
Att avvika från gruppnorm är oftas någonting skrämmande för de flesta människor, som de flesta då oftast ogärna vill försöka att ägna sig åt att försöka sig på.
Vilken gruppering det än gäller.
Det kan även vara någonting hotfullt i de flesta samhällsgrupperingar, i de flesta tider, för både män och kvinnor.
Besegrade nationer har oftast att lyda och att underordna sig segrarnas villkor och segrarnas läror och ideologier, vare sig de själva vill det eller inte.
I Romarriket, m.fl. andra världsriken, förvandlades besegrade folkstammar oftast direkt till slavar och slavarbetare för segrarna.
De besegrade blev då påtvingade segrarnas politiska propaganda, samt korrekta och goda, läror, vilket är fenomen som i sig tenderar att kunna upprepa sig.
”Även människor är biologiska varelser och ser man på andra högstående flockdjur (ex.vis lejon eller apor)”
Genomgående verkar det vara så att honor underkastar sig dominanta hanar och är totalt ointresserade av förlorarna. Bland lejon och i många andra arter av däggdjur ser man hur hanarna kämpar med varandra om kontrollen över honorna. För dem gäller allt eller inget. Antingen håller man sitt territorium och får fortplanta sig med alla honor i gruppen, eller så förlorar man och drivs bort.
Honorna visar genomgående noll intresse för konflikterna mellan hanarna. De bara flyttar på sig och låter kampen gå till sitt slut, sen underkastar de sig vinnaren.
Vad gäller apor, kan man hitta stöd för olika teorier beroende på vilken art man tittar på. Schimpanser passar t.ex väldigt bra in i min teori om feminisering samtidigt som deras nära släktingar bonobo ofta används i feministiska resonemang. Den mest kända boken som argumenterar för det senare perspektivet är nog ”Sex at Dawn”. Den är allmänt läsvärd, även om jag inte håller med om deras huvudtes.
Att vi är mer som schimpanser skulle jag säga är mainstream inom evolutionsbiologin och det finns många bra böcker om detta. T.ex gillar jag ”Demonic Males: Apes and the Origins of Human Violence ”
Hej Educarem
Om och om så mycket ordmassa, och om och om igen så lite innehåll.
Jasså.
Hej Educarem
Så du kan fatta dig kort i alla fall…:-)
Grå vargarna ska förbjudas i Frankrike men inte i Sverige eftersom här är de mest centerpartister.
så är det, de grå vovvarna är en integrerad del av centern :
Ja det kan hända.
Men de är av fin familj.
, Hej.
Där pratats evolution och beteende och andra arter än människor ovan.
Nu är det så att vi är apor, och det är därför hominider som är det som är relevant. Professor Petersons hummer får ursäkta men det går inte att dra hur stora växlar som helst på att vi har likartade strukturer i de äldsta delarna av hjärnan; växeln kan s.a.s. inte ställas ut till ett högre värde än vad människor liknar humrar också i övrigt, vilket inte är särskilt mycket, div. kulturvänstermän och dito kvinnors snuskiga framfart åsido.
Då dras bonobo och schimpanser fram.
Vad herrarna och ev. någon dam glömmer är att olika flockar visar olika beteenden, och att dessa gruppbeteenden dessutom ändras över tid och med ledarskapet. Det finns schimpansflockar som för regelrätta erövringskrig, med barnamord, våldtäkter av överlevande honor och kannibalism som metod. Det finns också flockar av samma apa som är tvärtemot. Samt att rätt ledare kan vända flocken från passivitet till aggressivitet, eller tvärtom både i samklang med yttre omständigheter såväl som i strid med dessa.
Alltså: försiktighet med liknelser och associativa argument – oavsett om det är selektionsbias eller ej.
Bättre är i min mening att studera människan, och då historiskt. Hur har andra människor agerat tidigare? Problem ett är att historia är inte historien om folk, utan om överhet, av fullt naturliga skäl. Vi vet alltså vad överheten valt att berätta om sin samtid, inte vad som verkligen skedde – vill vi veta det måste vi rota i rättsprotokoll, kyrkoböcker, husförhör, urgamla tingshandlingar från Vasatiden o.d. Nog så tidskrävande.
Vidare, eftersom det handlar om det sociala könet, gör denna jämförelse och fundera:
Vilka samhällen präglas av de problem kopplade till emaskulering och feminisering av stat, kapital och politik som vi (tycker oss) ser i Sverige och i väst, och vilka gör det inte?
Det är inte så enkelt att det bara handlar om (fel) kvinnors och mäns inflytande. Kvinnorna är kulturbärare, det är en allmän antropologisk sanning. Det är kvinnan som bär vidare värderingar från en generation till nästa, inte männen. Det är kvinnornas kulturella matriarkat som hos alla folk upprätthåller social ordning, seder och vanor – t o m sådant som könsstympning.
Turkiska kvinnor vill att turkiska män ska vara just det; antitesen är den västerländske mjuke velourmannen. Vi ser detsamma i Östeuropa och Asien, Sydamerika och Afrika. Kvinnorna och männen är överens om könsrollerna i det privata, familjära och sociala. I det politiska och yrkesmässiga råder konkurrens och kamp – de kvinnor som blir ledare är (då de inte är marionetter) minst lika starka som sina manliga kontrahenter.
Därför att det är det vi söker hos en ledare: styrka, fasthet, konsekvent för folket mot dess fiender och hot (yttre som inre, verkliga som inbillade) och en föräldragestalt för att tala med Freud (usch, tvätta munnen med tvål!).
Titta nu på ledarna i Västeuropa och Kanada med ovanstående i minnet. Löfven torde vara det mest uppenbara exemplet på motsatsen till ledare vad gäller män i positionen: svag, velig, vilsen, feg, och hunsad. En hanrej, en mes, en klant, och dessutom utan ödmjukhet, idoghet eller vilja till bättring. Lööf likaså men för kvinnorna: vad förutom könet (barn, flickaktigt sätt, genomfalsk och trolös) har hon för sig?
Därför att inte bara de formellt segregerande reglerna avskaffades (initialt existerade inga sådana, kunde en kvinna slakta så fick hon vara slaktare; de regler vi avskaffat började införas under sent sextonhundratal men fullbordas inte förrän under mitten av artonhundratalet, när den nyvärpta naturvetenskapens bakomfumlande får det till att kvinnor och män inte kan sköta samma arbeten rena fysiska krav undantagna [det var t ex kvinnor som arbetade i fabrikerna först, Gustaf III avskaffade t o m dödsstraffet för fosterfördrivning för att få folk till kronans manufakturer]) utan även de informella, och här gick kultursektorns män och kvinnor i bräschen i vad som började som ett borgerligt liberalt projekt för just den klassens överflödiga söner och döttrar.
Som bekant tas detta över av marxistiskt skolade kvinnor under sextiotalet vilka anlägger Marx och Engels struktur på kön istället för klass. Resten är nutidshistoria och resultatet detsamma som när Lenin et al skulle tvinga världen bli som Marx och Engels spådde den skulle bli av sig själv.
Det var dagens lilla essä, hoppas det förnöjer.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
PS Men vad har det med islam att göra? Jag sa ju att kvinnorna är kulturbärare, eller hur? Få muslimska kvinnor att kräva, privat och offentligt, att männen ska sluta bete sig som de gör, och om femtio till sjuttio år så har det börjat rätta till sig. Hur lämnas som en övning för fantasin. DS
Uppskattar långa kommentarer, som förklarar, ger nya perspektiv , nya infallsvinklar och som vill belysa saker ur flera synvinklar.
Kanske kommer kvinnor att så småningom förändra även en andra kulturer, men frågan är om en västerländsk feminism och jämställdhet egentligen är så framgångsrik i längden?
En jämställdhet, en jämlikhet, en lika-värdighet, en jämbördighet, en likhet mellan män och kvinnor, ( alla människors – lika värde för alla – ), upphöjs såsom något som anses självklart vara någonting – av godo – .
En jämlikhet, som vill kallas för en feminism kan dock även identifieras som någonting av – ondo – , därför att män och kvinnor är mycket olika varandra på en mängd olika områden.
Att kvinnor intalas att de behöver härma män, för att de skall kunna uppnå en s.k. idealiserad jämlikhet och därmed också en lika idealiserad jämställdhet, så menas kvinnor behöva tillåtas att vara – som männen – .
De skall då efterhärma männen, på fler än ett område, och inte enbart på ett s.k. mentalt, eller psykologiskt, eller intellektuellt vetenskapligt, eller akademiskt, prestationsområde, för att kunna erövra en s.k. jämlikhet.
T ex så menas anses det att kvinnor behöva lära sig tillägna sig själva rätten till en liknande sexualitet som män menas ha rättighet till, och detta utan att ta den minsta hänsyn till att kvinnor och män, generellt, kan anses ha enormt stora skillnader vad gäller intresse för sexuella aktiviteter.
Det faktum att mäns könsorgan befinner sig utanför deras kroppar, medan kvinnors könsorgan befinner sig inuti deras kroppar, medför ett mycket stort olika fokus på sexualiteten.
Män har troligtvis cirka 4 gånger större intresse av sex, (upp till kanske även 5, 6, 7 eller mer), större intresse av sex, än vad kvinnor generellt sett har.
När en feminism (som i en praktik är en antikvinnoism), inte vill förstå, erkänna eller ens godkänna detta faktum, så kan man ana att de främsta skaparna av en s.k. feminism är män?
Män som då önskar att kvinnor skall bli mer lika män, på väldigt många olika sätt och inte minst då på sexuella sätt? Den kvinnliga stilen i USA t ex, är ofta mycket sexuellt utmanande?
Detta fenomen, som då vill kallas för kvinnlig feministisk frigörelse (från kvinnliga hämningar), medför att unga flickor och kvinnor vill eftersträva att bli lika som pojkar och män, (om än i kvinnliga utstyrslar och med kvinnliga attribut, målningar och håruppsättningar), istället för att bli sig själva.
Att vara sig själva verkar då inte vilja godkännas av en feminism, som då inte vill godkänna flickor och kvinnor att vara ojämlika, ojämställda och framför allt mycket olika pojkar och män, nämligen att vara de flickor och de kvinnor som de är, istället för att, i en hyllad och s.k. god jämlikhets och jämställdhets namn då försöka att förvandla sig själva till pojkar och män, för att då kunna anses ha ett – lika värde – , som just pojkar och män. (!)
Nej, en feminism är en mer av en anti-kvinno-ism, än en ism som vill försvara eller som vill förstå sig på flickor och kvinnor i allmänhet och ofta också försöka att förhindra flickor och kvinnor, genom just propaganda, att föredra arbetsliv och yrkeskarriärer, framför familj och barn, vilket i en förlängning kanske inte kan ses som så särskilt överlevnadskraftig kultur.
Snarare då, i en förlängning, som en kultur som är fokuserad på självutplåning?
(Eller kanske en kultur där befolkningar är hjärntvättade uppsåtligen av avancerad propaganda och sociologiska och politiska manipulationer, där alla aningslöst blir sammanfösta som får och förblindade av skräck tätt ihop vandrar, utan att våga avvika från propagandan som definierar vad som är gott och vad som är ont, och snällt och lydigt låter sig fösas in i fållorna …för att kunna slaktas så sakteliga? …Eller kanske då enbart för att ullen behöver klippas ned till nya tyger och nya berättelser..(!) Vem vet..)
Jasså.
Ps.
Dessutom inte att förglömma alla inbillningar och falska föreställningar om s.k. frigjorda, ohämmade och moderna västerländska kvinnor, inte minst då svenska kvinnor, vilket ju förmodligen kan vara en stor bidragande faktor till de många våldtäkter som sker mot unga svenska kvinnor av många utländska män av olika slag (och kanske även i vissa fall av svenska galna män).
Män som då kan ha en fullkomligt felaktig tro, felaktig inbillning samt förmodligen då inte sällan också kan göra fatala felbedömningar om och kring just svenska s.k. jämställda, s.k. sexuellt frigjorda och s.k. feministiska kvinnor, där ju svenska flickors och kvinnors rykte internationellt inte kan ses som det allra bästa alltid.
Mycket okunskap finns alltså om djupt liggande skillnader, på många nivåer och plan, som finns mellan män och kvinnor, utöver då de rent fysiska och biologiska skillnaderna-
Men också inte sällan så finns även bland s.k. upplysta feministiska svenska människor, (som tror att en feminism endast är någonting – av godo – , och en s.k. – vänlighet mot kvinnor – , vilket det naturligtvis inte alls är), en ovilja att se närmare på hur otroligt olika pojkar och flickor, män och kvinnor, är.
Missförstånd kan göra många unga kvinnor både självmordsbenägna, galna, självdestruktiva och sjuka på väldigt många olika sätt.
Flickor och kvinnor är inte pojkar och män, och de behöver nog avrådas från att eftersträva att försöka bli just pojkar och män i tron att då kunna uppnå – lika värde – .
Istället borde de uppmuntras att vara de flickor och de kvinnor som de är.
Detta då för att samhället skall kunna komma tillrätta med de många unga (både pojkar och flickor, samt även då män och kvinnor), som enligt statistiken och på många sätt ofta mår dåligt i dagens s.k. moderna och s.k. feministiska samhälle.
Kan rekommendera följande avsnitt kring Islam då som gärna får delges de stora flertalet som är djupt okunniga vad denna skitidé i praktiken innebär och inte minst vad den ofrånkomligen kommer leda till….
En sak är dock 100% säker nämligen att de som verkar i aphuset på Helgeandsholmen helt saknar kunskap i ämnet 😖
https://soundcloud.app.goo.gl/oxT6uHWc4g2XQtH66
https://soundcloud.app.goo.gl/5rNUuGR79mfAh2wj6
https://soundcloud.app.goo.gl/yaxuAJppV28HtDVr8
Statsminister Stefan Löfvens regering är kritisk till morden i Wien.Det är helt oacceptabelt säger han i ett uttalande.En utredning skall genast tillsättas för att reda ut.
Någon i danska socialdemokraterna tycks iaf ha fått nog!
https://m.facebook.com/rasmusstoklund/photos/pb.1675976205990131.-2207520000../2751050648482676/?type=3
Min länk fungerar inte. Sorry. Det har blivit ett ”glapp” i den. Men det är alltså socialdemokraten Rasmus Stoklunds facebook-sida och hans kommentar den 30 oktober till en muslimsk demonstration i Köpenhamn!
Angående det amerikanska valet så kan man konstatera att oavsett utgången så har svenska MSM haft jävligt fel i månader.DET borde vi kanske diskutera?
Lite i varje fall..
Är man anställd inom svensk media har man till uppgift att berätta hur det borde vara om USA var Sverige.Trump har ful frilla och är tokig – det räcker så.Biden är mer som en korsning mellan Löfven, Lööf och Lövin liksom.För miljön och mot rasism.Redo att skriva under vilken värdegrund som helst när som helst.En värdig
svensk regeringsrepresentant alla dagar i veckan.
Fan tro’t!
Nu blir det problem att förklara varför så många amerikaner inte röstade som media skrivit.Igen.
För även om Biden skulle vinna i slutändan så var det tydligen aldrig så glasklart som presenterats.OCH ännu en gång borde media stå till svars för vilka sanningar de säljer in.Men det kommer aldrig att hända och skattepengar kommer att fortsätta ösas över vår värdegrundade statsmedia.Vi har en VÄRDEGRUND att försvara..
Ett – Mentalt Kalifat – , är det liknande som en s.k. – Demokratur – ?
Vad betyder innebär begreppet – Demokratur – ?
Läs mer; https://educaremm.wordpress.com/ )
Hej.
Vad demokratur betyder kan du läsa här, till att börja med.
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratur]
Sen kan du via KB hitta Mobergs DN-text där han diskuterar begreppet, om han var först vet jag inte men diskussionen hur (parti)demokrati alltid leder till en totalitär skendemokratisk stat har funnits sedan tjugotalet. 1920-talt, alltså. Du kan också läsa Simone Weils pamflett ”On the abolition of all political parties” för att ta del av en kristallklar analys, mycket förutseende med tanke på när den är skriven, som tydligt visar varför just parti-välde föder diktatur i demokratisk skepnad.
Vidare rekommenderas Mobergs ”I egen sak: obekväma inlägg i det offentliga samtalet”, finns på bibliotek eller från Ordfront förlag tror jag.
Schismen löper tydligt mellan folk på ena sidan och politiker samt storfinans/näringsliv/branschorganisationer (kapitalet som vi sa förr i tiden) å andra sidan. Folket vill ha politiker som ett slags administratörer vilka verkställer vad folket godkänt skall göras och kan tänka sig att betala gemensamt för, inget annat. Politikerna vill ha kontroll och betraktar samhället och allt i det som att om politiker inte explicit gett dig lov att göra något, är det förbjudet, och att demokrati råder om du får rösta på politiker som sedan kan styra som de vill. Kapitalet vill ha full frihet att maximera vinst till minimerad investering och risk, och uppnår enklast detta genom att politiker agerar ombud för att trygga tillgångar, marknad och hålla redan etablerade ekonomiska maktfaktorer fria från konkurrens (korporativism, om inte helt stilren).
Till detta kommer nu (dvs från ca 1965 och framåt) ras- och religionskonflikter. Enligt klassisk marxistisk förklaringsmodell agerar politikerna som kapitalisternas ombud dels genom att möjliggöra lönedumpning, dels större marknad (fler kunder, särskilt för basvaror vilka man kan höja priserna på betydligt mer än lyxvaror och därmed också skatteintäkterna, under begränsad tid – nånstans och någon gång måste ett positivt värdenetto skapas, systemet är annars självreglerande, ofta via krig) och dels social splittring som omöjliggör klassmedvetandets utveckling och därmed ser till att kapitalisternas ägande av 99% av alla tillgångar (direkt eller via politiker som ombud) varken ifrågasätts eller hotas.
I MENA har problemet de senaste 150 åren eller så varit att islam är det enda som erbjuder ett alternativ som leder ut ur det ovan beskrivna dödläget – tyvärr leder islam (som alltid) ur askan i elden. Vi ser redan detsamma här: istället för assimilering/integration i vårt politiskt/ekonomiska system väljs radikal ghetto-islam. En snabb, enkel lösning och förklaring – rasism, ogudaktighet, och judarnas fel, fyll på med div. dolkstötslegender om att politiker i väst lovat muslimerna att få breda ut sig och att få allt gratis och vi landar där vi är nu – mitt i pågående inbördeskrig, etnisk rensning och invasion av Europa.
Börjar stater i Europa splittras på riktigt, säg rent hypotetiskt att imamen i Malmö utropar ett litet kalifat där, så kommer Saudi m fl öppet erkänna och stödja detta. Man ska alltid utkämpa krig hemma hos fienden, på hans mark och förbrukandes hans resurser – en läxa muslimerna, särskilt araberna, lärt sig väl.
De har kommit långt, ökennomaderna som för ca 2 000 år sedan var slavar åt vartenda folk i Främre Orienten. Läs historia: allt som sker, har skett förr. Det enda nya som skett sedan Jesu dagar är egentligen luftballongen och månraketen, typ.
Apropå diskussion om läsbarhet och så, jag har sett dig i sådan både här och annorstädes: det är den som skriver som bär det fulla ansvaret att kunna bli läst, inget annat. Det går inte att ha en tillkrånglad, avvikande eller helt enkelt för ogenomtränglig stil och skylla på läsaren – och det säger jag som anser att en lagom lång mening täcker en halv A4…
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Intressanta referenser, och synpunkter. Tackar för dem.
Ja, mest ansvar för att kunna bli begriplig, textligt, ligger nog främst hos den som sammansätter ord och meningar,…men…
Ett fullkomligt obegripligt sätt att uttrycka sig, underlättar ju inte för eventuella läsare men jag vill ändå mena att det hela (hela företaget (med att skriva en text och att (någon annan) kan läsa vad som skrivs), det är ett projekt som består av både avsändare och mottagare och därmed ett två-dimensionellt förfarande.
OM man då inte kan läsa vad någon har skrivit, (inte begripa vad där står, inte kunna ta till sig vad där står, inte vara intresserad av vad där försöker förmedlas, och kanske anse texten vara svårläst delvis pga att man inte är intresserad av de frågeställningar, de ämnen, eller de sakfrågor, som försöker att belysas), så kan man då se det som att både skrivaren och också läsaren, är båda delansvariga för själva förståelsemöjligheterna, (alternativt omöjligheterna till förståelse), som där kan förekomma.
Skall man då vid varje tillfälle behöva påtala för en skribent att dennes text är fullkomligt obegriplig och mena att det endast och allena beror på skribenten, och inte alls i någon som helst del även kan bero på läsaren?
Jag vet inte.
Jag tycker att det är en tvåvägssituation.
Alltså både textskrivare och textläsare är delansvariga för möjligheter till läsbarhet, eller för möjligheter till läsförståelse.
Dessutom har man ju alltid som läsare möjligheter att avstå från en text som inte intresserar, som inte framstår som begriplig eller som upplevs som fullkomligt uppåt väggarna?
Och detta då utan att vilja lägga allt ansvar och all skuld för denna eventuella upplevelse på den som skrivit texten, och därmed kanske enbart vilja – skylla endast på annan – .
Eller, ännu värre, kanske enbart vilja försöka att medvetet såra eller förminska osv., vilket inte sällan kan vara överväldigande viljor, eller behov, hos varelsen människa.
Varför är (idrottsgrenen?) boxning populärt bland män? Jo, slå till, slå hårt och knocka helst ned och ut helt och hållet, för att därmed kunna avgå med seger?
Många män kan se mycket i tillvaron som en tävling där det gäller att avgå med triumferande segrar, var som helst och när som helst, hur som helst och inom alla genrer.
(Dock, därmed absolut inget ont sagt om världsmästaren Ingmar Johansson. Tvärtom. Och heller inget ont sagt om Rikard´s syn på saken.)
Och här sitter ju en annan och funderar över hur Joe Biden ställer sig till Las-förhandlingarna.