I en debatt i SVT:s Morgonstudion häromdagen påstod Aftonbladets Susanna Kierkegaard att det har skapats en ny åsiktskorridor (tidningens linje har för övrigt alltid varit att det aldrig funnits någon åsiktskorridor). I denna nya ordning får man inte prata om skattehöjningar, påstod ledarskribenten.
Det är ett märkligt påstående eftersom Aftonbladet är en tidning vars ledarsida skriver om behovet av skattehöjningar hela tiden. Senast i går. Analysen av det påstådda behovet av att höja skatterna i ett land som redan har en av världens högsta skattekvoter och där den arbetande befolkningen beskattas vansinnigt hårt är lika platt som den är förutsägbar: välfärden behöver mer resurser.
Varför behöver välfärden mer resurser i form av höjda skatter i en blomstrande högkonjunktur när sysselsättningen, vilket regeringen gillar att skryta om, är den högsta som någonsin uppmätts i ett EU-land? För denna fråga tycks skribenter på vänsterkanten inte visa något intresse. Behovet bara finns där, inget vet hur det uppstod. Inte sällan skylls det på att vi lever längre, att den grupp som den förre finansministern Pär Nuder kallade ”köttberget” måste försörjas.
Att Sverige har vuxit med 1,4 miljoner invånare på knappt 20 år talas det tystare om. Det är en 15-procentig ökning. Mellan 2004 och 2017 växte Sveriges befolkning med en miljon människor. Vi passerade 10-miljonersvallen tio år tidigare än vad SCB hade förutspått. I mars 2015 blev männen för första gången fler än kvinnorna.
Antingen kan man som den famösa twittraren Annika Strandhäll, numera även av KU hårt kritiserat statsråd, jubla över siffran 10 miljoner. Eller så kan man fundera över vilka konsekvenser denna snabba befolkningsökning får och har fått. Ty det upplevda behovet av högre skatter hänger tätt samman med befolkningstillväxten.
Elefanten i rummet är som vanligt migrationen. Sverige har beviljat uppehållstillstånd till över 630 000 människor med olika sorters asylgrunder enligt svensk lag sedan millennieskiftet. (All statistik finns tillgänglig på Migrationsverkets hemsida, men man får räkna ihop totalen för de olika skyddsgrunderna själv vilket gör att siffran ovan ska tolkas försiktigt då jag kan ha missat en del av tidsskäl. Förnyade uppehållstillstånd räknas inte.)
De människor som har invandrat har beskrivits som en tillgång, en vinst, ett kompetensregn. På senare år har alltfler fått upp ögonen för att även Sverige har sina begränsningar. Begreppet ”integrationspotential” har fötts med tillägget ”som har överskridits”.
Vi har helt enkelt inte hur många bostäder som helst, vi har inte hur många vårdplatser som helst och till och med barnpsykiatrin kan ropa ”fullt!”. Dessutom: när kapaciteten ska utökas, för det ska den så att ännu fler kan invandra, tar det tid. År. Under tiden får svenskarna, helt i enlighet med Anne Rambergs resonemang, göra avkall på sin välfärd.
Vänstertyckare talar gärna om de växande klyftorna med udden riktad mot det lilla fåtalet allra rikaste. Som om dessa vore bovar som stal från det allmänna genom att tjäna mycket pengar.
Resonemanget är sådär klassiskt bakvänt som det ofta är när socialister försöker sig på att resonera kring ekonomi. Det konstateras att välfärden ”står inför stora utmaningar”, men sällan eller aldrig riktas strålkastarljuset mot dem som faktiskt slukar resurser från det allmänna, det vill säga ofta personer som asylinvandrat, inte arbetar utan får allt betalt av staten och därefter kommunerna. Alltså de som försörjs av alla vi knegande skattebetalare.
Udden riktas inte ens mot de beslutsfattare som möjliggjort denna politik. Nej, det är de rika som ska bidra mer, heter det. Höginkomsttagare beskrivs gärna som skattebefriade i vänstermedia, men den statliga skatten och värnskatten gör att personer med höga inkomster betalar en väldigt hög skatt på sin lön.
”Barn kostar faktiskt också pengar!” invänder alltid någon som missade debattkursen på gymnasiet. Så är det, men deras uppehälle betalas vanligtvis av vårdnadshavarna. Barnafödande är dessutom, till skillnad från invandring, något svårare att begränsa utan att klampa in i människors privatliv. Migrationen till ett land går att reglera på en rad olika sätt.
Sveriges riksdag ser svenska skattebetalare som en kassako som kan mjölkas på resurser för att täcka ideologiskt färgade utgiftsområden samt kärnområden vars resurstilldelning blir lidande av dessa.
Svenska folket är ett tålmodigt folk som inte gärna tar konflikt, helst inte bråkar. Men som alla folk har även svenskar en bristningsgräns. Högre skatter, sämre välfärd och innehållslösa floskler är en kombination som allt färre kommer acceptera.
Bensinupproret har gjort regeringen så pass nervös att den gått ut och krävt en rättelse i Aftonbladet när finansministern påståtts vilja höja skatten ytterligare. Om riktningen i migrationspolitiken ligger fast kommer folket i allt högre tonläge undra vad fan det får för pengarna. Detta bör göra framtida regeringar mer än lite nervösa.
Hej.
Sluta betala skatt? Jobba svart, handla svart, sälj svart, driv firma och skatta bara minimalt – men se till att maximera alla möjliga återbäringar. Maximera mängden bidrag du kan få: det kostar inget och är inte förbjudet att söka allehanda bidrag, så länge du inte ljuger eller lämnar falska uppgifter.
Staten och partiväldet har inte bara brutit utan även förgripit sig på det outtalade samförstånd som kallats samhällskontraktet (där libertarianer, von Mises och Hayektroende och objektivister aldrig försitter chansen att hjälpa just stats-socialister genom sina infama uttalanden av typen ”Jag har minsann inte skrivit under något kontrakt!” – nä, lille vän, men den sortens bokstavlighet är bara gullig hos mycket små barn och komiker…).
Samförståndet är en kulturprodukt: det är ett resultat av århundradens dragkamp mellan ett etniskt homogent samhälles olika maktcentra. Det är nu skändat – av politikerklassen och dennas ägare. Det är ingen skillnad mot hur man i MENA anser detsamma om staten, som i Syrien, inte håller sina utfästelser om bröd, eller i Saudiarabien om att vara trons väktare, eller i Venezuela, eller USA.
För att förstå samförståndet måste man vara av folket, inte över eller utanför. I det ligger att veta hur man gör för att få sin vilja fram på ett sätt folket anser legitimt, och i det ligger att efterfråga och undersöka folkets vilja och behov.
Att istället tillskriva folket en vilja de skall ha, och behov de skall ha enligt de styrandes lära är att våldföra sig på detta samförstånd. Samtycke föreligger inte, helt enkelt.
Sverige har perverst nog en politisk ordning där landets framtid offras utan samtycke, samtidigt som det är straffbart att både fråga om en person vill ha sexuellt umgänge (vilket är sexuella trakasserier) och att inte fråga (vilket är sexuellt övergrepp om samtycke inte i efterhand kan bevisas ha förelegat).
Så mitt råd är att vägra samarbeta, vägra delta, och ta sin Mats ur skolan s.m.s. När spelet t.o.m. är mer riggat än på ett kasino finns ingen anledning att spela med – de så kallade demokratiska spelreglerna är endast till för att bevara rådande ordning. Fråga dig själv: vad har de senaste tjugofem årens statsskick gjort med landet?
Är statsskickets form viktigare än dess resultat?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard, ser alltid fram emot dina kommentarer. Tycker mig dock märka en lite mörkare ton de senaste åren?Kanske sedan lärare blev fd lärare? Så är det väl lite varstans, man ger upp. Tappade helt lusten att diskutera politik efter valet 2018. Bara att konstatera att det är kört. Sjukdomsinsikten är noll. Svenskarna fortsätter rösta för sin undergång.
Vad gör du nu när du är fd lärare? Bor du kvar i Sverige?
Vet inte själv vad jag ska ta mig för. Sitter i hyresrätt och försöker vänta ut bubblan samtidigt som svetsarn och Ingves kraschar valutan för att baila ut bolånetorskarna på bekostnad av mina sparpengar. Skatten är mördande, nästan meningslöst med löneförhöjning eftersom känslan är att allt blir skatt. Tiden går och barnen blir äldre. Skulle nog emigrerat men frugan är emot. Kanske går övertala henne ändå…
Du skulle ha varit med på 70-talet! Då hade jag 78 % i marginalskatt. Nu är den väl inte mer än 60 % och sjunker med 5 %, när värnskatten tas bort (reservation för kommunalskattehöjningar).
Jobba och var glad för att kunna hjälpa hela världen med Din insats! Tänk dock på att vara klimatsmart också! Om Du inte köper några plastpåsar så sparar Du några kronor.
Hej.
Mörkare ton, njae jag får tro dig på ditt ord – det blir lite konstigt om jag skall bedöma det själv.
Jag är dock inte den ende: titta på diverse bloggar av mer frihetligt/liberalt/libertarianskt snitt från 2010, 2014, 2016 och i år – där kan vi snacka förändring. Dock utan att de erkänner det. Från att de flesta kväkt om öppna gränser, fri invandring bara bidragen tas bort (och alla svenskar som är gamla, sjuka och fattiga kan ju ta och dö lite diskret i ett dike, eller hur kära libertarianer?), vikten av att kunna ladda ner tecknad japansk barnporr gratis, rätten till knark, med mera – så är det kristen etik, konservatism, den etniskt homogena nationalstaten och i synnerhet den starka staten som hyllas som (trumvirvel och kazoo) frihetens väktare…
Det är tur man har sin politiska bakgrund i extremvänstern, så att man är van att vad demagogerna och auktoriteterna än tycker – särskilt när de säger emot sig själva – så har de alltid rätt.
Den största egentliga skillnaden för mig är att som lärare i Sverige är du tvungen att, så att säga, leva värdegrundskorrekt. Regelverk, anställningsavtal och styrdokument från kommuner kräver detta, även på din privata tid. Dina åsikter är alltså reglerade av arbetsgivare och fackförbund. Det tar tid för den självdressyr man tvingas till att släppa – å andra sidan utvecklar man konsten att säga vad man tycker samtidigt som man säger det så att lyssnaren hör det den vill.
”Jag anser att det i dessa tider är särskilt viktigt att vi värnar om klassrummet som neutral och opartisk mark för fritt kunskapssökande och fri debatt i enlighet med våra kärnvärden!” är ett exempel.
Sedan är det också å att med den insyn jag har i välflärden, via att ha varit stödperson, mentor och dylikt åt personer med funktionshinder/-nedsättningar, så är sammanbrottet nu ingen nyhet – det var tvärtom fullt förutsägbart ca 2005. Dra ut kurvor, linjer och tangenter utifrån möjlig, sannolik och osannolik riktning och se var brytpunkterna dyker upp helt enkelt. Tack och lov att man gamla uvar till professorer på statistiken och statskunskapen – att ta reda på hur det är oavsett egen åsikt, som en förutsättning för att kunna fundera ut hur sagda åsikt skall kunna bli verklighet, helt enkelt.
Karriärmässigt är det kört för min del – skolledare brukar göra sökningar på nätet för att se om man har fel värdegrund. Det finns dessutom en djungeltrumma med svartlistningar som många skolledare använder sig av – helt inofficiellt förstås. Samarbetet mellan fack, arbetsgivarorganisation och regimtrogna politiska partier är dessutom vattentätt: sida vid sida, tillsammans rycker de fram.
Samt att jag inte kan hålla käft och spela med: det har jag alltid varit dålig på, och det är en förutsättning för att jobba inom kommun och stat.
Ett rent samvete är den hårdaste huvudkudde jag vet, men är man redan nackstyv så gör det inget – och här kommer optimism av min modell: även om jag som enskild inte kan dräpa ondskans drake, så kan jag vägra hjälpa till att servera den jungfrur till offer.
Det kan vi alla vägra göra. Valet står mellan den egna moralen och den egna ekonomin: kan man leva med sig själv när sätter sin lön framför att inte vålla lidande och skada, så får man göra det. Jag kan inte.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
PS Tack för beröm förresten – jag blir alltid mer nervös av det än av kritik och mothugg. Arbetsskada, kanske? DS
Ett av dina bättre inlägg Rickard.
Glad midsommar, trots allt!
”även om jag som enskild inte kan dräpa ondskans drake, så kan jag vägra hjälpa till att servera den jungfrur till offer.”
Den stjäl jag till samlingen!
Aforismer i alla länder, förenen eder!
Jag är dock inte den ende: titta på diverse bloggar av mer frihetligt/liberalt/libertarianskt snitt från 2010, 2014, 2016 och i år – där kan vi snacka förändring. Dock utan att de erkänner det. Från att de flesta kväkt om öppna gränser, fri invandring bara bidragen tas bort (och alla svenskar som är gamla, sjuka och fattiga kan ju ta och dö lite diskret i ett dike, eller hur kära libertarianer?), vikten av att kunna ladda ner tecknad japansk barnporr gratis, rätten till knark, med mera – så är det kristen etik, konservatism, den etniskt homogena nationalstaten och i synnerhet den starka staten som hyllas som (trumvirvel och kazoo) frihetens väktare…
Detta är intressant och något förstås även jag noterat. Min blogg är troligen ett exempel på denna förändring. Runt 2008 stod jag betydligt närmare den punkt där Segerfeldt och Svensson står i dag. Sedan utbildade jag mig till socionom och började se asylinvandringens konsekvenser inifrån, något ovannämnda liberaler fortfarande inte har kommit i närheten av. Segerfeldt förespråkar ju t.o.m. bidragsinvandring, vilket är helt barockt.
Därtill ska nämnas att libertarianer alltid bör prioritera nattväktarstaten, dvs. kärnuppdraget. Dit hör de frågor som svenska politiker numera plötsligt och lustigt säger sig bry sig om: polis, försvar, gränskontroller.
Intressant att du utelämnar vård och skola från vad du kallar ”kärnuppdraget”. Något 99% av libertarianer gör, förstås. Annars hade jag också kunnat vara libertarian, men för mig ingår ovan nämnda som fundamentala delar av ett civiliserat samhälle. Du kanske invänder att staten inte ska bestämma vad barn får lära sig i skolan, men för mig handlar det om att bekämpa okunskap och analfabetism. Du kanske har märkt att många invandrare från outvecklade länder varken kan läsa, skriva eller räkna? Samt att sjukvården är såpass obefintlig i dessa länder att FN måste skicka dit läkare för att vaccinera folk. Ben Shapiro har flera ”rants” på youtube om varför statligt subventionerad sjukvård är socialism och därmed ondska, men får effektivt mothugg bland kommentarerna att om staten inte investerar något i medborgarnas hälsa kan man man inte heller förvänta sig en effektiv arbetsstyrka inom tex industrin. Jämför med militären- utan armeläkare och fältsjukhus inget slagkraftigt försvar. Summa summarum: utelämnar man vård och skola ur begreppet ”kärnuppdraget” får man inget samhälle värt att leva i ens för den mest driftige och lyckosamme libertarianen.
Intressant att du utelämnar vård och skola från vad du kallar ”kärnuppdraget”. Något 99% av libertarianer gör, förstås. Annars hade jag också kunnat vara libertarian, men för mig ingår ovan nämnda som fundamentala delar av ett civiliserat samhälle.
Inte ur ett strikt libertarianskt perspektiv, nej. Men där har jag kommit att ompröva en del genom åren, inte minst vad beträffar skola. Vilket förstås inte betyder att jag är för generell välfärd.
Angående bostäder. I Sverige bor det i snitt 2,1 personer per bostad. Ingen trångboddhet direkt. I Centrala områden är det lite fler personer per bostad. I den förort till Stockholm där jag bor är det 2,5 personer per bostad. Att några bor trångt fattar jag men det finns möjlighet för alla som arbetar att bo utan att trängas. Varför det ska byggas fler än 50 000 bostäder per år är ju obegripligt. Får vi några av våra nya invånare att göra som deras regeringar i hemlandet vill, dvs flytta hem så kommer vi få ett stort överskott på bostäder. Vem ska betala för dessa? I och för sig betalar jag hellre för tomma bostäder än för att dessutom försörja folk som inte vill göra rätt för sig och dessutom inte gillar oss utan begår allehanda brott mot oss.
@Arne :
Jag tycker inte att den där statistiken ”2,5 personer per bostad” säger så särskilt mycket.
Bostadsbristen blir ju liksom inte ett dugg mindre av att person X bor ensam i sin bostadsrätt på 19 m2 ?
Den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i stockholms ytterområden där ingen vettig människa vill bo ( Typ Södertälje ) ligger kring 7-8 år.
I de områdena där vettiga människor vill bo är kötiden ungefär dubbelt så lång.
Det rör sig alltså om kötider som får kötiderna i sovjetunionen att framstå som fullständigt normala.
Dessa kötider tycker jag nog pekar på att ganska så många kan flytta hem till sina hemländer utan att vi för den sakens skull riskerar att få en massa tomma bostäder….
Bostadsköer är ett politiskt problem. Inför marknadshyror så försvinner bostadsköerna i ett nafs. Köer uppstår när politiker lägger sig i. Hade vi bara haft ett företag som sålde dagligvaror så hade det sett ut som i gamla kommuniststater. Köer och halvtomma hyllor. För två tredjedelar av de bostäder vi har i Sverige, nämligen villor och bostadsrätter finns inga köer. Där råder marknadspriser. För den knapp tredjedel av bostäderna som är hyresrätter råder inte marknadshyror. Då uppstår köer. Samt fusk. Och svartkontrakt. Politiker står inte i kö. De ringer en kompis på det lokala bostadsbolaget. Och får en attraktiv hyresrätt. Gillar du det?
Vi tar en existerande hyresrätt som exempel, Arne ;
2019 är det 8 års kötid för att få den lägenheten.
1985 , när Olof Palme var statsminister , var det en månads kötid för att få samma lägenhet.
Och visst, nu kan man i och för sig hävda att denna tusenprocentiga kötidsökning till största delen beror på ”regleringar” .
Men…endast om man tror att bostadsmarknaden var MINDRE reglerad på Palmes tid – och det tror du väl ändå inte…?
Ungefär 99 % av förklaringen till att ca 90 % av Sveriges kommuner har akut bostadsbrist står att finna i Sveriges fullständigt vettlösa befolkningsökningspolitik.
Den övriga procenten kan säkert tillskrivas ”socialistiska regleringar” 🙂
När det gäller bostadsrätter/villor är det knappast så att priserna där styrs enbart av marknaden och att det inte finns några regleringar. Tvärtom så lägger sig politiker sig i även den marknaden precis hela tiden. Varken ROT-avdrag eller ränteavdrag eller reavinstskatt eller fastigshets-”avgift” är några direkt lysande exempel på en bransch helt styrd av marknaden utan att politiker lägger sig i.
Varför du tror att jag skulle gilla korrupta politiker vet jag inte riktigt, men jag kan försäkra dig att jag hatar och föraktar majoriteten av Sveriges politiker och detta då även om dom inte fifflar till sig en hyresrätt.
Att den vettlösa befolkningsökningen är den största orsaken till köer på hyresrätter kan jag hålla med om. Att vi inte hade bostadsköer på Palmes tid berodde på två saker. Begränsad invandring och att miljonprogrammet gjort att det var överskott på lägenheter. Nu har miljonprogrammets lägenheter fyllts upp med folk som många av oss nog hellre skulle se att de återvänder till de länder de kommer ifrån. Samt ta sina ohängda ungar med sig.
”Att vi inte hade bostadsköer på Palmes tid berodde på två saker. Begränsad invandring och att miljonprogrammet gjort att det var överskott på lägenheter”
Precis.
Bostadsköerna och bostadsbristen på Palmes tid styrdes alltså av helt andra faktorer än ”regleringar” eller ”marknadshyror” .
Och så är det även när det gäller bostadsköerna och bostadsbristen på Löfvens eller Reinfeldts tid.
Och självklart kan avregleringar och införande av marknadshyror inte lösa ens en promille av bostadsbristen om man samtidigt envisas med att ta emot tusentals människor varje månad som inte kan finansiera sitt eget boende.
Bostadsbristen löses bäst och mest med hjälp av repatriering.
Hej.
Vill du veta hur privata fastighetsägare och -förvaltare gör med äldre hyreshus, särskilt sådana de fått köpa billigt av kommun?
Förvaltaren utför minimalt till inget underhåll. Väl anmärkningarna från Hyresgästförening och kanske tom Hyresnämnd börjar hopa sig eter fyra-fem år, överlåts kontraktet för förvaltning på ett annat bolag. Då nollställs räkneverket, och den nya förvaltaren kan lugnt inkassera sin slant för att inte utföra underhåll, och ägaren kan låta en kåk fortsätta förfalla – något som kan vara betydligt lönsammare än långsiktigt ansvarsfyllt ägande särskilt om fastigheten ligger i ett, ska vi säga, mångkulturellt och socioekonomiskt utmanat område.
De boende är gisslan: de är så gott som alla för fattiga, lågavlönade och bidragsberoende för att själva kunna ta sig därifrån. Väl kåken är tillräckligt risig kan ägaren avyttra den, ibland till kommun, ibland till en annan ägare, så att karusellen kan snurra vidare.
Och det fina i kråksången? Det är ofta samma personer bakom de olika förvaltarna och ägarna.
Det här påstår jag eftersom jag bevittnat det under mina år i Malmö: Newsec blev för omskrivet, och avyttrade sina mest vanskötta fastigheter (ägda bl a av norska Ejendomssellskapet A/s) till Wilhem. Wilhem å sin sida satte i gång med reparationer och renoveringar, en trapp i taget, men under tiden skall alla de tusentals som bor i lägenheter där skåp fallit från väggarna, eller fasader och taksten rasar, eller golv är så slitna att undergolven av trä ligger bara, eller där kloasongväggarna hänger i sjok – ja de skall alla betala full hyra.
Tror du på riktigt att något av detta varit bättre om det rått marknadshyra, när det dels är brist på bostäder, dels rör sig om människor som kanske på en bra månad har ca 9000:- till alla sina utgifter?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@ Arne & weasel,
Jag håller med om att köer är ett typiskt symptom på planekonomi. Med marknadshyror så finns det inga bostadsköer. I t.ex UK och Schweiz råder fri hyressättning och där kan du alltid hyra en bostad direkt. Det är bara en prisfråga.
Men stor MENA invandring skapar likväl ungefär samma problem, även om hyrorna är fria. Det som sker då är att staten betalar migranternas hyror, vilket driver upp priserna, vilket gör att många i ursprungsbefolkningen inte längre har råd utan får bo i mindre bostäder, eller sämre områden. Eller på gatan.
Marknadsprissättning innebär just detta, dvs. om det finns en begränsad resurs som många vill ha så går priset upp tills tillräckligt många inte har råd.
Nu kan man teoretiskt undvika detta genom att säga att staten inte ska betala. Men då är vi tillbaka i de nyliberala fantasierna med migranter som glatt bor i papplådor och putsar skor för att ha råd att köpa en skål ris om dagen. Det är i verkligheten helt uteslutet. I praktiken händer samma sak med MENA immigranter i alla västländer, dvs. staten försörjer dem.
Vidare är det så att om man har stor MENA invandring, så drabbas ursprungsbefolkningen inte bara av högre priser för bostäder utan även av lägre köpkraft. För staten behöver mer pengar för att kunna försörja migranterna och detta måste tas in via beskattning.
Det vi ser är en ekonomisk allokeringsprocess som påminner mycket om vad som brukar ske i ockuperade områden. Man beskattar helt enkelt den besegrade befolkningen för att försörja de som nu ockuperar dem. De nya härskarna kommer då självklart även att prioriteras vad gäller bostäder. Om detta sker via regleringar eller marknadsmekanismer spelar väldigt liten roll i sammanhanget. Resultat är detsamma: Resurser förs över.
Tänk tanken att vi istället för MENA invandring hade blivit invaderade av ryssarna samt att dessa då beslutade att 1 miljon ryssar skulle bosätta sig i Sverige. Det finns en massa olika sätt som de hade kunnat uppnå detta, utan någon kostnad för dem.
De hade kunnat använda rena marknadslösningar. Höj skatterna för alla svenskar och ge saftiga ”bostadsbidrag” till alla ryssar. Ryssarna får då högre köpkraft och svenskarna lägre. Resultatet blir att ryssarna prissätter ut många svenskar från bostadsmarknaden.
Eller så kunde de använda rent tvång. Gör en lista på svenskar som måste tömma sina bostäder. Eller tvinga vissa svenskar att bygga nya hus åt ryssarna.
I praktiken hade det troligen blivit någon blandning, dvs. en del öppet tvång och del överföringar via skattesystemet. Och det är precis vad vi har nu. Allt är inriktat på att föra över resurser från svenskarna till MENA folket och det sker dels via skattesystemet, dels via öppen ransonering (köer).
Dette er vel i realiteten ’jizyah’ (skatt til muslimene fra de okkuperte).
@ Anne-Hedvig,
”Dette er vel i realiteten ’jizyah’ ”
Ja, från muslimernas perspektiv. Men något liknande brukar ofta ske i ockuperade länder. Vem betalade t.ex för de tyska soldaterna i Norge? Hur fick de bostäder?
DNs och Aftonbladets goebblianer krokar arm i kampen för fortsatt åsiktskorridor.
”Barnafödande är dessutom, till skillnad från invandring, något svårare att begränsa utan att klampa in i människors privatliv.”
Det här är faktiskt också ett intressant ämne.
Svenskar dröjer längre och längre upp i åren med att skaffa barn.
Förklaringen är enkel: det kostar helt enkelt allt för mycket att skaffa sig en bostad och inredning, samt barn kostar i sig med allt som behövs.
Men för migranter så finns inte detta synsätt, utan man skaffar barn lika gärna som man gjort i sina hemländer.
Skillnaden här är att det är vi andra svenska skattebetalare som bekostar migranternas uppehälle.
Samt i minst lika hög grad betalar vi deras barns uppehälle.
Det betyder att vi betalar för migranters uppehälle och barn, samtidigt som konsekvensen av detta betyder att vi själva dröjer längre och längre med skaffa barn för att vår ekonomi urholkas.
Och på grund av migrantströmmar så blir det färre och färre bostäder tillgängliga, vilket tvingar upp bostadspriserna efterhand.
Vilket i sin tur innebär att kostnader rör migranter ökar ytterligare, och tas ut genom mer i skatter.
Vilket spär på vår dåliga ekonomi ytterligare…
En ond spiral som folk inte verkar se konsekvenserna av!
”Det betyder att vi betalar för migranters uppehälle och barn, samtidigt som konsekvensen av detta betyder att vi själva dröjer längre och längre med skaffa barn för att vår ekonomi urholkas.”
Jag instämmer!
Vidare är det min uppfattning att för migranterna finns det starka ekonomiska incitament att skaffa fler barn. Det leder till BÄTTRE ekonomi för dem. För svenskarna är det tvärtom!
En MENA familj som har 3 barn har allt att vinna på att skaffa 3 till. Mer i bidrag och kommunen kommer att göra absolut ALLT för att skaffa dem en stor bostad. Den större bostaden kan man sen tjäna grova pengar på. Sätt alla ungar i ett rum med våningssängar och hyr ut resten av rummen.
Ett svensk par som har ett eller noll barn har motsatt läge. Att skaffa ytterligare barn innebär enorma kostnader och risker. Kommunen kommer garanterat inte att fixa något boende åt dem, utan de måste köpa. Ingen vill att deras barn ska hamna på dagis eller i skola med MENA ungar så de måste vara i ett någorlunda vitt område, vilket blir extremt dyrt.
Samtidigt vet alla nu att det inte finns några fredade områden, dvs. politikerna kommer att göra allt för att berika de vita enklaver som finns kvar. Så den som ska lägga upp ett antal miljoner för att kunna bo segregerat måste ju rimligen fråga sig själv vad som kommer att hända med värdet på fastigheten på 5-10 års sikt.
Det här skapar en nästan omöjlig ekvation för många yngre svenskar och det är verkligen inte konstigt att de drar sig för att skaffa barn. Istället blir de i praktiken skatteslavar som jobbar för sin egen utplåning, dvs. de sliter för att MENA familjerna ska kunna föda många fler barn.
Filmen ”Spanish Lake” som vi ofta har tagit upp här visar vad som sker i ett vitt medelklassområde som blir tvångsberikat. Värdet på fastigheterna bara försvinner samtidigt som det blir helt olidligt att bo kvar. Det är väldigt troligt att just detta kommer att ske i samtliga ”bättre” områden i Sverige. Även om de flesta svenskar inte vill prata om saken, vet de innerst inne att det är så verkligheten ser ut. Detta gör att de tvekar inför att ta jättelån för att köpa något som de inser kan tappa allt värde ganska snabbt. Men samtidigt förbjuder den rådande statsreligionen folk från att öppet prata om problemet.
Det är ett moment 22 som det inte finns någon väg ut ur. Annat än att bli öppna rasister. Men det vill ju ingen! Då är det bättre att bara dö ut, samtidigt som man knegar vidare för att finansiera sig egen utplåning…..
Artikeln om Spanish Lake nämner
”[blockbusting] a practice some U.S. real estate agents use to encourage white property owners to sell their houses quickly at a loss, implying the African-Americans moving into their neighborhood will depress their property values.”
https://en.wikipedia.org/wiki/Blockbusting
”The tactics included:
* hiring black women to be seen pushing baby carriages in white neighborhoods, so encouraging white fear of devalued property
* hiring black youth to stage street brawls in front of white homes to generate feelings of an unsafe atmosphere
[och flera till]”
I Sverige är det staten som gör detta – inte som ”teater” utan på riktigt!
Fast jag vet inte vem som tjänar på om någon säljer till underpris här.
@ Kristian,
Jo, jag finner ”blockbusting” väldigt intressant och har också skrivit några längre kommentarer om det fenomenet här, om jag minns rätt.
”I Sverige är det staten som gör detta – inte som ”teater” utan på riktigt!”
Så är det även numera i USA. Där kallas det ”section 8 housing”.
”Fast jag vet inte vem som tjänar på om någon säljer till underpris här.”
Om man läser om blockbusting, ligger fokus nästan alltid på vad som sker i det utsatta området. Som du påpekar, får man där effekten att de vita husägarna blir benägna att sälja fort och till lägre priser, vilket ger omsättning till mäklarna.
Men det finns självklart en ytterligare effekt, nämligen att de vita flyttar till nya områden. Där kan då både mäklare och husbyggare tjäna pengar. Smäll upp ett grindsamhälle någon mil utanför en stad. Om du har svårt att sälja kåkarna, samarbeta med en mäklarfirma som gör lite blockbusting inne i staden!
Nu tror jag inte att mäklarfirmor och husbyggare har medvetet sysslat med detta i Sverige, men väldigt liknande effekter har uppnåtts av andra aktörer. Det tydligaste exemplet är min käpphäst med de rena M kommunerna (eller Lib Dem i UK, som du brukar nämna) som verkade för stor immigration i hela landet, utom i deras kommun. Detta motsvarar att de gav staten ett uppdrag att göra maximal blockbusting, samtidigt som de själva fyllde rollen av byggherren med grindsamhället, dvs. de hade de enda fastigheterna som fortfarande fanns i segregerade områden.
Det är ett effektivt sätt att bli rik på andras elände, på kort sikt. På lång sikt drabbas man själv av eländet…..
”- Alle man till livbåtarna!
…
– Det var nära ögat. Men nu är vi snart i säkerhet, bara att turas om att ro.
…
– Den här livbåtsborren är miljöcertifierad.
– Då köper jag två!”
@ Kristian
@ Utlandssvensk
Ni säger precis vad som kan sägas vidare om detta, så jag kan bara instämma!
Trevlig midsommar Hans, och alla ni andra!
Hemma skall vi njuta av färska svenska lokala jordgubbar som idag såldes för det facila priset av 50kr/liter…
Men fina, söta, och värda varenda krona mer mer än de mindre inspirerande dito från ICA.
Skål, och ha en klassisk svensk midsommar om ni kan!
630.000 människor som räddar välfärden och pensionerna och landets ekonomi har nyligen anlänt.
Detta bör kunna resultera i kraftiga skattesänkningar.
Minst 15-20 % bör skatten kunna sänkas tack vare den lönsamma invandringen som Sverige har bedrivit och fortfarande bedriver.
(Tur att ”klimatet” finns så att plundrarna kan motivera skattehöjningarna )
”Varför behöver välfärden mer resurser i form av höjda skatter i en blomstrande högkonjunktur när sysselsättningen, vilket regeringen gillar att skryta om, är den högsta som någonsin uppmätts i ett EU-land? ”
Det var 4,5 miljoner sysselsatta 1990. Det tog till 2012 att komma tillbaka till det antalet. Under tiden invandrade cirka 1.4 miljoner.
Från 2012 till 2018 har antalet sysselsatta ökat med 400 tusen till 4,9 miljoner. Under samma period invandrade cirka 750 tusen.
Så totalt har vi från 1990 haft cirka 2.2 miljoner som har invandrat och samtidigt har vi fått 400 tusen ytterligare sysselsatta. Det låter väl helt fantastiskt! Vilken vinstlott!!!
De 400 tusen är för övrigt mest svenskar som har blivit anställda för att serva migranterna.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/sysselsattning/sysselsattning-per-manad/
Siffrorna för invandring är från ”Översikt av beviljade uppehållstillstånd 1980–2018”, som ni hittar om ni följer Hans länk till MigVerket.
Ett ännu enklare mått är hur snabbt kommunerna ökar antalet anställda. Jensevik ser på detta i ”Kommunerna anställer folk i massor” på youtube, publicerad 2018-10-21. De kommuner som ligger ”före,” har sannolikt en del folk som antingen ingenting gör. (Och det spelar ingen roll varifrån de kommer.)
”Snällanställningar” ser bättre ut i statistiken än socialbidrag.
(Jag räknar förövrigt dagarna tills detta uttryck anses rasistiskt.)
Hej.
Ett litet förtydligande: kommunerna snällanställer utlänningar i massor. Vad jag vet är det ingen som tar upp hur det tränger undan alla de svenskar med handikapp, arbetsskador, och/eller psykisk ohälsa som tidigare kunde komma ifråga för dessa anställningar som ett led i (re)habilitering.
Men som vi vet anser politikerpartiet och kommunala tjänstehen ”bruna bra; vita onda” som sant.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@ Rikard,
Svensken är i princip som en lägerfånge. Han har endast värde om han producerar och då bör han tilldelas endast precis så mycket som han behöver för att överleva. Syftet med lägret är att leverera överskott till ”de bruna”.
Av vad jag hör från svenskar i Sverige, så har ”välfärdstaten” helt upphört för dem. Det finns inget skyddsnät för vitingar, speciellt manliga sådana. Kan du inte jobba, hamnar du på gatan.
Faktum är att den högervridna lågskattestaten Schweiz erbjuder mycket, mycket bättre stöd.
Vad vi får?
Propaganda,en imbecill ölhund till statsminister,elbrist och en mix av en Venezuela,Colombia liknande situation med korruption, en stark organiserad brottslighet.
@ Qas,
”Propaganda,en imbecill ölhund till statsminister,elbrist och en mix av en Venezuela,Colombia liknande situation med korruption, en stark organiserad brottslighet.”
Det kommer snart att sammanfattas som ”den gamla goda tiden”. För det här kommer att bli mycket, mycket värre ganska snart. Den våldsbrottslighet som finns nu är bara en mild sommarbris jämfört med den orkan som väntar. Det kommer också verklig fattigdom och riktig slum.
Det kommer faktiskt en dag när Svensson’s gör uppror, eller det blir mer öppen konflikt med migranter.
Rätt eller fel spelar ingen roll, för när resurserna är slut och regeringen antingen försöker mjölka ursprungsbefolkningen ytterligare för att täcka upp kostnaderna för migranterna, ja då blir det öppen konflikt.
Det ligger i sakens natur.
Och provar regeringen dra in resurser för migranterna, ja då börjar de på allvar konflikten mot svenskar.
Ack och ve, om politiker och folk bara kunde begripa detta i tidigare skede…
Då hade eventuella konflikter uteblivit, alternativt blivit väldigt begränsade.
Folk som nämner Finnspång har sannerligen en poäng (jag vet, nu vred jag ett snäpp till i mitt tonläge).
Det mönster jag ser är att Reinfeldt I och II plus Löfven och hans konstellationer vill göra oss fattiga, missmodiga och handlingsförlamade så att vi blir lätta att styra.
De säljer ut vår gemensamma egendom. Skrotar försvaret m m. Jägarna får restriktioner medan det importerade okända buset jonglerar med raketer och annat sprängstoff på våra gator.
Vi får inte kalla saker för vad de är. De vill ändra gamla hederliga grundlagar för att hålla oss på plats.
Helt enkelt det mest effektiva krigssättet mot det egna folket. Härska genom att söndra. Varför? mvh
@ Törnrosa,
”Varför?”
Ja du, inte helt lätt att svara på den frågan.
Allt det vi nu ser i Sverige är helt förväntat. Det händer precis samma sak här som har hänt i alla andra länder som har haft liknande invandring. Man vet också, med hög sannolikhet, vad som kommer att ske i framtiden. Det är bara att titta på andra länder där muslimer har gått från att vara en minoritet till att bli en majoritet. Det finns många sådana exempel och det finns verkligen inga skäl alls att tro att det blir annorlunda på just det landområde som fortfarande kallas Sverige.
Vi begår självmord. Det är knappast någon tvekan om detta. Men varför? Tja, som jag ser det sitter vi fast i något som påminner väldigt mycket om en religion och denna gör att vi knappast har något val. Det har hela vägen varit närmast tabu att titta på verkliga utfall och utifrån detta ta beslut. Alla beslut har istället tagits baserade på något som endast kan kallas blind tro, som inte får ifrågasättas.
Jag kan berätta för dig vad som händer om man tar in 100 tusen eller 1 miljon från Kongo, eller Pakistan, eller Japan. Det är inte svårt att ta reda på detta. Det var inte svårt att ta reda på det 1990 eller 2014.
Men en förkrossande majoritet av svenskar ville inte veta. De tog aggressivt avstånd från alla former av empiri. Det var inte relevant hur det hade gått i andra länder.
Om det kom folk från Kongo eller Japan spelade per definition ingen roll. Alla människor är i grunden lika och att peka på något som verkar motsäga detta är ren och skär ondska.
I huvudsak har inget förändrats. Visst, det har motvilligt skett ett visst erkännande att alla kulturer inte är lika. Men det finns likväl fortfarande en absolut övertygelse om att man, på något sätt, kan få precis alla människor på planeten att fungera som svenskar. Det är bara en fråga om att ”få integrationen att fungera”.
Problemet är att detta är en helt uppenbar lögn. Dels är det i praktiken nästan omöjligt att ändra många kulturer, dels finns det stora genetiska skillnader mellan olika grupper.
Men så länge vi påstår oss tro på denna lögn, finns det ingen väg ut. Som individer kan vi försöka att komma undan bäst vi kan, men som folkgrupp är vi helt dömda till undergång om vi inte är villiga att öppet erkänna verkligheten som den är.
ondgör sig blaskans Johanna Frändén över.Alltså hon som längtade efter en militant miljökamp för någon vecka sedan.
Jimmie moments sammanfattar allt som är farligt för en journalist.
Ett folk som utompolitiskt frankt konstaterar att allt det fina nya liknar skit oavsett vad eliten deklarerar.Känslan av att människor lyssnar på fel känslor när det passar som allra sämst.Rädslan för att all tillrättalagd statistik nonchaleras för helt ovetenskapliga känslostormar.Skräcken för att ingen orkar lyssna till statsministern oavsett vad han lovar ut den här gången.
Så är det.Jimmie moments.Svärdet är vasst på bägge sidor.
En Pink Floyd-gitarr auktionerades ur för rekordpris.Det gäller en svart Stratocaster som David Gilmour spelade på på samtliga Pink Floyds album från ”Dark side of the moon”till ”The final cut”.
Ja det var väl en kul nyhet?
Som illustreras med en bild på en vit Stratocaster och undertexten:
”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.”
ttps://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7247321
Fender Stratocaster började tillverkas 1954 i litet antal och är världens mest tillverkade gitarr. Under 1970-talet hade produktionen ökat enormt och det tillverkades över 1,5 miljoner plus alla kopior. Det lustiga var att kopiorna var oftast av bättre kvalitet än originalet. En av samma årsmodell som Gilmours svarta men inte verifierad till någon legend så är värdet ca 2-3 tusen dollar. David Gilmour har även en av de första tillverkade from 1954.
Den sortens expertis som inte finns tillgänglig på SVT!
Nu har man börjat gå över till plastpåsar…
Påminner bara om dagens Henrik Jönsson som behandlar just media och medias roll