Skolan är en av de frågor som väljarna prioriterar högst inför höstens val. Men närhelst den debatteras handlar diskussionen mest om betygsskalor och religiösa friskolors vara eller icke vara och desto mindre om att många elever över huvud taget inte klarar sig.
I landets så kallade utsatta områden går nästan 7 av 10 ut nian utan gymnasiebehörighet. De misslyckas alltså i skolan. I Bergsjöskolan i Bergsjön går 69,8 procent utan nian utan behörighet till vidare studier, i Sjumilaskolan i Biskopsgården är siffran 67,3 procent.
På en majoritet av skolorna i Göteborgs ”särskilt utsatta områden” blir inte ens hälften av niondeklassarna godkända för vidare studier. Situationen är densamma i Malmö och Stockholm.
Rikssnittet på niondeklassare som inte klarar högstadiet är 17,5 procent. I mina öron låter även detta väldigt högt. Men som synes är det ingenting mot hur det ser ut i vissa områden – som dessutom blir fler till antalet.
Detta är svensk skolans kompletta misslyckande. Men det är mer än så. Det är ett symptom på ett gigantiskt migrationspolitiskt och bostadspolitiskt fiasko. Många faktorer spelar in när barn misslyckas i skolan.
Att 7 av 10 i vissa ”utsatta” områden inte klarar högstadiet är katastrofalt. Noteras kan att svenska medier visade ett begränsat intresse för nyheten när den släpptes i början av juni. TV4Nyheterna rapporterade pliktskyldigt, SVT:s Rapport prioriterade en nyhet om mördarsniglar i stället.
Ointresset är talande. Månne tyckte SVT att ett inslag skulle vara olämpligt så här tre månader före valet. Statstelevisionen anser som bekant att det är viktigt att beakta vilka nyheter som släpps före ett riksdagsval.
Seriösa medier hade bjudit in ansvarig minister och ställt denne mot väggen. Skolresultaten hade blivit huvudnyhet.
Seriösa medier hade försökt gå till botten med hur dessa usla skolresultat har kunnat uppstå och hur utvecklingen kan vändas. I stället: tystnad.
Att skolresultaten i vissa förorter i och runt de tre storstäderna är usla har nog de flesta begripit. Själv reagerar jag på att rikssnittet ligger på runt var sjätte. Drygt var sjätte svensk niondeklassare är inte behörig för vidare studier.
Resultatet av detta fiasko är att utslagningen kommer bli omfattande. Ty den som inte har en gymnasieutbildning i dag är i praktiken utestängd från både arbetsmarknad och vidare studier. Vad alternativet för många unga är i områden dominerade arbetslöshet och kriminalitet behöver man inte vara raketforskare för att lista ut.
Den politiska insikten om problemets omfattning tycks dock begränsad. Bara häromdagen stod Stefan Löfven i riksdagens sista partiledardebatt före valet och berömde sin regering för att skolresultaten nu vänder uppåt.
Liberalernas paroll ”Skolan först” kan ju verka lovande. Det var dock under Jan Björklunds tid som skolminister, då hans parti även råkade inneha integrationsministerposten, som antalet utsatta områden växte, vilket oundvikligen påverkat svensk skola i grunden.
Barn som inte klarar högstadiet i dag kommer bli sociala och ekonomiska kostnader för samhället i morgon. Det är inte kört för dessa unga, men vägen tillbaka är lång, snårig och kostsam. Sveriges politiker behöver medge sitt misslyckande, inse orsakerna till det och föra en helt annan politik. Inte bara för skolan.
Efter fyra år av miljöpartistisk skolpolitik har det knappast blivit bättre. Förlorarna är tonåringar runt om i Sverige som inte får en acceptabel skolgång. Andra krafter i samhället står och väntar på att välkomna dem med öppna armar.
Men finns verkligen förutsättningar för att de flesta av barnen i de s.k. utanförskapsområdena ska klara av svensk grundskola? Det är ju nu visserligen straffbart i Sverige att diskutera IQ, men verkligheten är ju ändå som den är. Kanske är det helt enkelt så att svensk skola, sin kravlöshet till trots, ändå är för svår för upp mot en femtedel av alla elever?
De måste i alla fall få en rimlig chans. När elever på Sjumilaskolan klagar över att deras svensklärare inte ens kan svenska kan man ju fråga sig hur eleverna ska kunna bli godkända i ämnet.
Jo visst, men det går ju inte bra i andra ämnen heller. Och titta på USA: Där ”underpresterar” en viss grupp hela tiden, oavsett alla insatser man gjort, medan det går synnerligen bra för en annan grupp som länge var ”diskriminerad”, dvs kineser. Och här hemma satsas det mycket mera resurser per elev i ”problemskolorna” än i övriga skolor. Varför inte acceptera den mest närliggande förklaringen till skillnaderna i studieresultat?
Sedan arbetar våra styrande på att alla skolor ska ha sin andel av lågpresterande elever, vilket förstås kommer att sänka nivån för alla barnen. Det som räddar USA och många andra västländer är att man faktiskt har segregation, dvs det finns riktigt bra skolor för de begåvade och man får därigenom fram den för samhället nödvändiga eliten. Här i Sverige skapar vi numera bara medelmåttor.
@ Anders,
”Det som räddar USA och många andra västländer är att man faktiskt har segregation, dvs det finns riktigt bra skolor för de begåvade och man får därigenom fram den för samhället nödvändiga eliten.”
Ja, så är det. Men få vill öppet erkänna detta…..
@ Hans Li Engnell
Jag hade flera lärare som var dåliga på svenska i årskurs 9. Min spansklärare kunde knapphändig svenska. Han kom från Chile. Det blev mest några meningsutbyten som var skämtsamma. Min tekniklärare hade svårt att uttrycka sig på svenska. Hon kom från Ryssland.
”Och inte ens kan svenska”, betyder antagligen som mitt fall, det vill säga att läraren kan knapphändig svenska men kan kommunicera med eleverna på väldigt lätt svenska. Jag kan inte tro att Sjumilaskolan anställer en arab som enbart talar arabiska och inte ens kan uttrycka enkla ord på svenska.
Jag gick i en övervägande etnisk svensk grundskola.
Och Anders har några poänger. Asiaterna i New York har börjat tala om rasismen mot dem då det ska kvoteras in afroamerikaner och hispanics i skolorna. Någonstans måste man också acceptera att folkgrupper presterar olika och komma till insikt om att vissa grupper har svårare att prestera än andra i skolan.
Jag vet dock att de här invandrartäta skolorna får mycket mer resurser än övriga, men kanske har svårare att locka de bästa lärarna. Hur som helst kunde jag aldrig skylla på lärarna när jag gick grundskolan. Sög läraren? Då var det upp till mig att lägga manken till och få högt betyg ändå. I smyg kunde jag räcka upp ett finger.
Då var det upp till mig att lägga manken till och få högt betyg ändå. I smyg kunde jag räcka upp ett finger.
Detta kan fungera för de resursstarka eleverna som inte behöver någon som är pedagogisk och förklarar för dem. Men för resten behövs det en bra lärare. Jag hade lätt för matte under låg- och mellanstadiet men fick problem på högstadiet, delvis vill jag tro för att vi hade rätt dåliga lärare som inte kunde förklara på ett pedagogiskt sätt. Och då kunde ändå alla våra lärare svenska.
Lärares kompetens spelar roll, det är i alla fall min övertygelse. Särskilt för elever som inte är helt självgående i alla lägen.
@ Li Engnell
Vilken nivå hade du svårt med? Jag läste Matte A-E. A och B var busenkla, C,D,E, typ liknande. Fick själv göra en omprövning i Matte C, men D och E klarade jag på första försöket.
Antar att du körde fast på Matte C? Vad var det du fastnade på? För jag antar att du menar att du hade svårt med godkänt eller var det ett MVG du ville få? Har man Godkänt får det enligt mig tyckas som att man ändå inte har svårt eftersom man klarade kursen.
Matte C var den jag kämpade med. Det var den enda kursen på gymnasiet som jag bara fick G i. Delvis hade det med motivation att göra – jag visste att jag som gick samhällsvetenskapliga programmet och skulle läsa humaniora aldrig skulle få användning för denna kunskap. Men läraren var heller ingen pedagogisk trollkarl, direkt.
@Magne – jag tycker du underspelar lite problemet här.
Jag är ett år yngre än Hans och precis som honom så hade jag problem med matten, till stor del av att jag inte hade lärare som var speciellt bra. Kompetens hos lärare ÄR en del av problemet, även om det inte är hela bilden.
Jag gick i grundskolan på 90-talet och gymnasiet i början på 2000-talet – 95% etniskt svenskt i en småort. Samtidigt så märkte jag då skillnaden på olika lärare – speciellt stor skillnad blev det mellan det äldre gardet och det yngre. Till viss del kan man förklara bort detta som erfarenhet, men inte till den graden. Är du 35 så borde du kunna hantera en klass med osnutna 15-åringar.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: lärare måste få tillbaka sin auktoritet i skolan. Man har gjort allt för att motarbeta detta, samma med polisen.
@ Tommie
Jag vet inte precis hur det är med auktoriteten i skolan. Min grundskole- och gymnasietid fanns det auktoritet hos lärare och man blev uppkallad till rektorn ifall man väsnades för mycket under lektionstid. Det var dock mycket olika mellan lärare. En lärare kunde elever stå och skrika ut tillmälen och allmänt stöka. Andra lärare accepterade inget sådant utan skickade direkt till rektor. Vissa lärare var mycket dåliga människokännare och kunde skicka ut elever för småsaker som att man tittade på någon annans papper när man inte skulle det. Riktiga petitesser som man kunde bli uppkallad till rektorn för. Hade väl räckt med en tillsägelse? Men men, där satt jag och mina föräldrar hos rektorn första veckorna jag började gymnasiet för att tala om för mig att nu måste jag sköta mig, annars kan det sluta med avstängning. Gick kvar gymnasiet men jag var ytterst försiktig under lektionerna med denna lärare. Man fick tassa på tå och notera vad man kunde göra. Blev att man satt knäpptyst och härdade ut lektionstiden.
Det är inte helt enkelt när det inte finns en linje att följa, att som elev veta vad man kan göra under lektionstid och inte. Så upplevde jag lektionerna under gymnasiet.
Mina problem under gymnasiet och grundskolan var nog mycket relaterade till min personliga hälsa än just att klara av studierna. Hade konstant magsmärta och ihållande ångest från jag var 13-21. Slutade med att jag under fyllan mer eller mindre fick en psykos när jag var 21 år. Trodde det var normalt med konstant magvärk, och frågade en polare om han också hade det — svaret blev nej.
Tog tag i problematiken vid 21 års ålder. Började ta tag ordentligt i sådant jag inte riktigt tidigare gjort på ett ordentligt sätt. Det är träning och kosthållningen jag menar. Började även läsa i mängder för att bredda min förståelse. Allt det andra fick stå åt sidan. Det blev vägen ur min utmattningsdepression, ångest, leda, oro, förtvivlan, ängslan och förnekelse.
Det är inte alltid lätt att må bra psykiskt, särskilt inte som ung. I dag försöker jag må så bra jag kan och inte älta det tungsamma som hänt tidigare. Jag har lagt det bakom mig. Och jag försöker ständigt se till att historia ska få vara historia.
Tränar mycket, läste väldigt mycket några år, och tillagar god mat och håller en fin kropp. Börjar snart med styrketräning. Inte så bra med arbete just nu. Hoppas dock det kommer. Har några kontakter med rekryterare, men ännu ingen som givit arbetserbjudande.
@ Magne,
Alla har sitt eget helvete. Det viktiga är att försöka att göra det bästa man kan med de kort man har fått. Du verkar vara en driven ung man, så jag tror inte att du kommer att vara utan jobberbjudanden länge.
Hang in there!
@Magne
Jag är så hemskt ledsen över vad du fått utstå!
Med auktoritet så menar jag att helt enkelt kunna kontrollera ett klassrum och att få uppbackning av sina kollegor. I dagens läge så är i princip all sorts auktoritet motarbetad och ses som ondskefull.
Och innan du frågar – nej, jag ser mig själv inte auktoritär – däremot så behövs det ibland.
Jag vete fan. De som går ut gymnasiet och de som inte får godkänt. Vad är skillnaden? I många fall är utbildningen lika värdelös ändå. Studentexamen betyder att du suttit av tre år och nu ska du som förvirrad tonåring söka arbete. Så var det för mig. Slutade med att jag mentalt kraschlandade innan jag började läsa humaniora.
Jag hade helst velat skippa gymnasiet eller läst ett yrkesprogram. De teoretiska utbildningarna är bra om du är anpassad för skolan, annars inte. Man ska generellt inte överskatta skolans betydelse. För mig har den inte lett till varken arbete eller inkomst. Jag tror vissa passar för skolan och andra inte.
Snackade med en hårfrisörska. Hon pluggade 1 dag i veckan teoretiska ämnen, resten klippning. Hur kan man misslyckas med de teoretiska ämnena på yrkesprogrammen? Det borde väl inte vara där det faller om man nu menar att eleverna inte klarar teorin?
Jag har en partiskhet för att skolan är ganska eländig. På ett sätt är den inte nödvändig för att få ett bra liv, men ändå nödvändig för att söka arbeten och visa upp på CV:t. Om det skulle bli mer allmänt accepterat att gymnasieutbildningen är en riktigt bra utbildning med högt tempo, skulle nog värderingen bli annorlunda för att inte ha en gymnasieexamen mot att ha en. Nu är alla lika dåliga, varken de tagit en examen eller inte. Skillnaden är att den ene lyckats stå ut i tre jävliga år medan den andre inte stod ut. Den som tog examen går vidare och blir förvirrade i ytterligare tre år medan den som inte tog examen blir förvirrad för att den inte tog examen. De som tog examen och var duktiga i plugget blev antagligen lyckade och arbetar idag som tandläkare, ingenjörer, hästskötare och psykologer.
Innan jag hoppade av min ekonomiutbildning på ett universitet så kan jag säga att 40 % av eleverna inte visste varför de gick den. De trodde bara att man skulle ha en examen efter gymnasiet, medan 60 % nog var där och visste varför de gick utbildningen. I grund och botten är utbildning slöseri med tid och vi lurar alla om vi tror att gymnasieutbildning är något som alla ska gå. Redan på grundskolan kan man se tendenserna att vissa är för efterblivna för att klara den. Men de måste ändå igenom skiten, och då sätter lärarna snällbetyg för att elevens ska kunna få godkänt, för att kunna visa upp att den minsann fått en skolgång till 16 års ålder, eller vad det nu ska vara.
Jag brukar få göra IQ-tester och personlighetstester, om jag är aktuell för en tjänst. Varför inte iQ-testa barnen i tidig ålder, t.ex. årskurs 7, och därigenom försöka förstå varför skolor presterar bättre eller sämre. Det finns induktiva test som inte är kulturellt partiska, det vill säga det spelar ingen roll vilken utbildning, erfarenhet eller kultur du härstammar från. Enda som betyder något är din förmåga att i en given situation tänka på vad som kommer i en logisk följd.
Har Sjumilaskolans elever i årskurs 7 eller 9 ett generellt IQ på 75, så är det väl inte konstigt om det går åt helvete för eleverna i plugget. Har de däremot IQ 105-120, så ska man börja fundera på om lärarna sabbar deras utbildning eller om studieron är åt helsike.
Förr eller senare får de göra IQ-tester för arbetsgivare om de ska ha roller som kräver stresstålighet och informationsinhämtning. Varför inte förbereda eleverna i Sverige med IQ-tester i grundskola, de kommer ändå få göra dem senare i livet.
”Varför inte iQ-testa barnen i tidig ålder”
Jo, det är en uppenbar lösning. Men utfallet av sådana tester kommer helt säkert att stå i uppenbar konflikt med de gällande anti-rasistiska dogmerna. Troligen skulle det även vara kriminellt under gällande lagstiftning att publicera resultaten samt att debattera dessa.
Så det är mycket enklare att låta bli och låta allt gå åt h-vete…….
@ US
Att IQ testa elever i tidig ålder, helst när de är 8 år, gör man i fall där det finns en osäkerhet ifall barnet är mentalt efterblivet. I fall där eleven är mentalt efterbliven kan man utgå från att den ska gå i särklass eller inte alls gå i skola. Andra sidan av myntet finns också: dvs högbegåvade elever som vid 8 års ålder får IQ 140, på en IQ-skala för 8-åringar.
Vad säger det här om eleverna i Sjumilaskolan? Kan det vara så att många elever skulle hamna inom IQ 70-80 och därmed klassificeras som mentalt efterblivna? Det skulle i alla fall hjälpa eleverna och hela skolan att veta om så är fallet.
För vad beror det på att eleverna inte klarar skolan? Elevernas låga intelligens eller skolans dåliga förmåga att ta tillvara på de små livens intelligens?
De här testerna kommer antagligen aldrig ske, men skulle ge en mycket klar och tydlig fingervisning om var det brister. Nu kan vi alla bara stå och gissa, men med IQ-nivåerna på eleverna där de kommer i från kan vi anta att det handlar om mestadels elever med IQ 70-90.
IQ går att träna till viss del. Men mer än att man kan få några poäng högre, t.ex. 5-10 poäng om man tränar mer. Mer handlar det inte om. T.ex. första gången man tar ett IQ test får man IQ 65, och andra IQ 70, och tredje gången IQ 75. Sen får man mest IQ-poäng mellan 70-75.
Jag fick göra IQ-test för arbetet. Därmed har jag tränat en del på IQ-tester och framför allt på IQ-tester som går på tid, c:a 1 minut för en fråga. De kan vara svettiga. Men likväl mäter de ens förmåga att dra samband utifrån givna premisser och under stress.
Här lite info:
”Jordan B Peterson – IQ Tests Matter”: https://www.youtube.com/watch?v=dizX5rvNr2o
Sammanfattningen är att de med lägre IQ, i framtiden får svårt i bland annat bilindustrin då det blir mer och mer datahantering/automation.
Och de som inte kan använda en dator i vardagen, kommer inte alls att kunna få ett arbete.
Peterson säger i videon att personer med IQ under 85 har mycket svårt att få arbeten. 15 procent av den, tror jag, amerikanska befolkningen har IQ under 85, enligt Peterson.
I slutändan menar Peterson att de med IQ under 85 börjar ta droger. Blir deprimerade och utvecklar kronisk smärta. Detta eftersom de inte kan få ett arbete.
IQ 87-93: Undersköterska, lagerpersonal, vaktmästare.
Maskinistoperatör och tandläkarassistent har generellt IQ 95-98.
Dataoperatör och affärschef i en matvaruaffär, har generellt IQ 103-108.
Några fler yrken IQ 116-130… t.ex. domare, systemanalytiker.
IQ 140: geni.
Pratar om flytande IQ (fluid IQ) och inte kristalliserad IQ (crystallized IQ). Flytande IQ är icke beroende av tidigare kunskaper och mäter enbart ens förmåga att lösa induktiva test, t.ex. lösa vilken figur som kommer i nästa steg.
Den enda IQ-test jag har gjort är den på mönstringen. Det gick lite för bra så jag fick inte frisedel som jag hade hoppats på. Fick istället vara H-VPL på ett kontor i 11 månader till kompisarnas avund.
”De måste i alla fall få en rimlig chans.”
Nej. Ut.
Du inser att det är barn som är svenska medborgare vi pratar om, va?
@ Hans Li Engnell
Finns det inte grundskolor i Mellanöstern? Eller vad är problemet?
Svenska medborgare eller inte. Grundskola finns att tillgå i Mellanöstern också. Man kunde i alla fall föreslå idén till barnets föräldrar under föräldramötet, om deras son eller dotter skulle vilja gå klart grundskolan i Bagdad, Teheran eller i Muskat. Och sedan bli medborgare där i stället för att vara kvar i Sverige.
Tror att det var så Det enda rätta menade.
Det får väl folk göra om de vill. Men är man svensk medborgare så är man. De barn som nu har problem i skolan är inte bara nyanlända utan barn som fötts i och nu växer upp i Sverige. De har ingen egen koppling till vare sig Teheran eller Bagdad.
”Du inser att det är barn som är svenska medborgare vi pratar om, va?”
Spelar ingen roll. Ut.
Frågor på det?
#inteminamedborgare
Orealistiskt och, vill jag påstå, galet. Ett land utvisar inte sina egna medborgare (vem skulle ta emot dem, förresten?). Det utvisar andra länders medborgare som har begått brott. Barn som inte klarar skolan har inte begått brott.
”Ett land utvisar inte sina egna medborgare”
De är #inteminamedborgare, och inte dina heller för den delen.
”(vem skulle ta emot dem, förresten?).”
Deras respektive etnostater, förslagsvis, där de redan är eller kan bli medborgare. Annars inga problem att leva som illegal eller statslös i andra eller tredje land. Inte vårt ansvar eller problem.
”Det utvisar andra länders medborgare som har begått brott.”
Varför drar du inte den om när Fridolin räddade skolan på 100 dagar, när du ändå är igång? You, Sir, are #fakenews.
@Det enda realistiska ;
Sverige klarar inte ens av att utvisa dömda våldtäktsmän som är marockanska medborgare och här kommer du och berättar att Sverige borde utvisa svenska medborgare , och som svar på frågan om vilket land Sverige ska utvisa sina medborgare till så svarar du…att dom ska leva som illegala i andra eller tredje land.
Det hela blir faktiskt lite absurt när du sedan använder nicket ”Det enda realistiska”…
:/
Hej Weasel!
Sverige klarar inte ens av att utvisa dömda våldtäktsmän som är marockanska medborgare
Jaså inte? För att citera Hans Li Engnell ovan: ”[Sverige] utvisar andra länders medborgare som har begått brott.” Det har jag läst på Fristad.eu, så det måste vara sant.
och här kommer du och berättar att Sverige borde utvisa svenska medborgare ,
De svenska medborgarskapen annulleras naturligtvis.
och som svar på frågan om vilket land Sverige ska utvisa sina medborgare till så svarar du…
De är som sagt inte längre svenska medborgare utan medborgare i sina härkomstländer (somalier – Somalia; perser – Iran; ”palestinier” – Jordanien osv.) alternativt statslösa.
att dom ska leva som illegala i andra eller tredje land.
Utgångspunkten är att de utvisas till det land där de är medborgare, se ovan. Jag ser annars inga problem i att exempelvis en statslös kurd lever i ”Kurdistan” eller, om detta nu inte skulle vara gott nog, i t.ex. Kina eller annat tredje land.
Har du något bättre förslag är jag idel öra.
@Det enda realistiska ;
” För att citera Hans Li Engnell ovan: ”[Sverige] utvisar andra länders medborgare som har begått brott.” Det har jag läst på Fristad.eu, så det måste vara sant.”
Det regnade idag. Det betyder nödvändigtvis inte att det regnade hela dagen. Inte heller betyder det att det kommer att regna varje dag den här veckan. Med andra ord ;
Ja, utländska medborgare som begår brott utvisas från Sverige, men majoriteten av de utländska medborgarna som begår brott utvisas inte.
Detta beroende på att myndigheterna anser att dom inte ”kan” utvisas.
Att i den situationen propagera för att svenska medborgare ska utvisas är som att försöka lära sig springa innan man ens klarar av att krypa.
”De svenska medborgarskapen annulleras naturligtvis.
De är som sagt inte längre svenska medborgare utan medborgare i sina härkomstländer (somalier – Somalia; perser – Iran; ”palestinier” – Jordanien osv.) alternativt statslösa.”
Det låter både orealistiskt och fullständigt vansinnigt .
Våldtäktsmannen X föddes i Texas för 37 år sedan och är amerikansk medborgare.
Och du menar att han och hans tre barn ska utvisas till Sverige där han aldrig har satt sin fot ?
Att Sverige ska ge våldtäktsmannen och hans tre barn uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap bara för att hans farfars far bodde i Småland för 137 år sedan ?
”Utgångspunkten är att de utvisas till det land där de är medborgare, se ovan.”
Jag har inga som helst problem med att folk utvisas till det landet där de är medborgare. Jag pratar om de som endast är svenska medborgare.
”Har du något bättre förslag är jag idel öra.”
Ok. Här är mitt förslag ;
Utvisa de som begår brott och är medborgare i något annat land än Sverige.
Lås in de som begår brott men endast är medborgare i Sverige och kasta bort nyckeln. Kalla det gärna för ”utvisning till fängelset” om det känns bättre.
Men oj!
Är man svensk medborgare så ska man förhålla sig till våra regler och anpassa sig till våran majoritetskultur. Nej, det innebär inte att man ska äta fläsk om man inte vill, men samtidigt så kanske man inte ska kräva sharia-lagar.
Kommer du till Sverige, vill ha svenskt medborgarskap så ska du förväntas att vilja skydda Sverige och Sveriges kultur, även om du inte identifierar dig som svensk. Frågor?
Vad man identifierar sig privat är för övrigt irrelevant.
Helt rätt Hans Li Engnell. Man blir ju fan mörkrädd när man ser och läser hur skolan sköts i dag. Det får bli slut med det här tramset som vår regering kör med. Byt ut alla lärare och plocka bort invandrarna från våra skolor och ställ skyhöga krav på våra lärares utbildningar. Det är väl lättare sagt en gjort men det måste göras.
Bra Anders. Äntligen någon som vågar ta upp skilllnad i cognitive ability
mellan de flesta utomeuropeiska invandrare och västerlänningar, t ex svenskar, och att låg kognition framför allt är orsaken till de låga skolresultaten i utanförskapsområdena i SE. av Läs klassikern The Bell Curve av Herrnstein och Murray som dock aldrig har översatts till svenska för den är nog förbjuden i SE. Även IQ and The Wealth of Nations. Man kan aldrig bota något bara genom att identifiera symptomen utan måste faktiskt finna och definiera orsakerna till alla problem för att kunna åtgärda dem.
@ Inger,
”Läs klassikern The Bell Curve av Herrnstein och Murray som dock aldrig har översatts till svenska för den är nog förbjuden i SE. Även IQ and The Wealth of Nations.”
Det senare verket är helt klart olagligt i Sverige. Folk har blivit dömda för att citera ur det. Man kan även nämna att en av författarna, Tatu Vanhanen, var pappa till Matti Vanhanen, statsministern i Finland 2003-2010. Men det hindrade inte myndigheterna från att jaga Tatu den äldre för påstådda hatbrott:
” In 2004, the Ombudsman of Minorities, Mikko Puumalainen, wanted the police to start an investigation regarding Vanhanen’s interview with a Helsingin Sanomat magazine Kuukausiliite, in which he stated that ”Whereas the average IQ of Finns is 97, in Africa it is between 60 and 70. Differences in intelligence are the most significant factor in explaining poverty”.[2] The Finnish National Bureau of Investigations was considering launching a preliminary investigation on Vanhanen’s speech but later decided against it, not finding that he had incited hatred against an ethnic group or committed any other crime.[3]”
https://en.wikipedia.org/wiki/Tatu_Vanhanen
Murray med mera intressant finns dock i detta program.
Hella serien tycker jag var riktigt intressant; synd att inte de blivit något liknande i Sverige.
https://www.dailymotion.com/video/x6hz2wx
snittet på misslyckande på runt 17% är inte så konstigt. När vi hade det gamla betygssystemet så låg väl andelen som hade 1 och 2 i betyg på samma nivå. För att få godkänt i dag så krävs väl kunskaper motsvarande 3 i gamla betygssystemet.
Hej.
Nej, för att få C eller högre idag krävas motsvarande en ’1’:a i betyget, om vi avser kunskapsnivå. Eftersom det i praktiken sedan över tio år saknas en nationell norm för vilken konkret kunskap som skall finnas för ett visst betyg är jämförbarheten låg och sjunkande.
Elevens prestation skall bedömas utifrån elevens förutsättning, var något som trumpetades under min utbildning – och invändningen att det var missvisande då en elev med god kunskap (låt säga gymnasiebehörig i åk 6) straffades då mycket liten utveckling skedde under åk 7-9 jämfört med en närmast total analfabet vilken lär sig läsa.
Jag utgår i mina resonemang inte från vad Skolverk/-inspektion påstår utan från empiri från mitt förra yrke. Jag har med egna ögon bevittnat lärare komma överens med familj och rektor att en elev skall få ’G’ i sina ämnen bara familjen och eleven håller sig borta från skolan. Jag har stått och kopierat nationella prov åt kollegor (en kopia till skolan och originalet till Skolverket tror jag det var) där eleven i princip bara svarat med namn och ytterst allmänna och vaga formuleringar, men ändå fått ett C, B eller rentav A.
Det är min bestämda uppfattning att all reform av skolan börjar med att återgå till att ’behörig’ betyder att du som lärare är pol mag (eller motsvarande), lektor eller adjunkt, samt nedläggning av samtliga LHS – permanent. Samtliga som nu innehar anställning som lärare måste kompetens-testas avseende kunskaper i sina ämnen, med anonym rättning utförd centralt, vilket kan tjäna som en generalrepetition till återinförande av nationellt jämförbara centralprov, också dessa centralt och anonymt rättade. (Torde vara simpelt med modern teknologi.)
Vidare måste flummet med ’elevens val’, ’studiedagar’, inga läxor, med mera sopas bort. Varje skoldag bör inledas med idrott, för att sedan ägnas åt ett ämne fram till lunch, och ett annat efter lunch; s:a sex timmars närvaro i skolan. Studiebesök, idrottsdagar och annan slask som diverse föreningsaktiviteter, övning för Lussespel och så vidare skall ske på elevens och lärarnas fritid – inte på lektionstid.
Ett allmänt tillgängligt och lätt genomsökt nationellt register för både skolor, klasser, och enskilda lärares prestation i centralproven skall upprättas – du som förälder har rätt att kunna se hur kompetent, eller ej, dina barns lärare är. Vanartiga, asociala, utvecklingsstörda och kriminella barn skall tas om hand efter respektive orsak/beteende, och skall inte gå kvar i vanlig klass. Kvarsittning för disciplinära angelägenheter införs, med närvaroplikt för förälder/vårdnadshavare, och med den informationen offentligt tillgänglig på skolans hemsida.
Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet – innan skolan kan styras upp på rätt köl, dock, måste parti- och fackintressen totalt demonteras och detroniseras.
Mitt råd i nuläget är att hemundervisa.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Ja, hemundervisning. Det var härförleden en intervju med Inger Enqvist på Det Goda Samhället om skolan. På frågan vad föräldrarna ska göra när skolan är undermålig svarade hon: hemundervisning. Men såklart efter ordinarie skoltid enär skolan är obligatorisk.
@ Hans
Mycket väl skriven artikel!
Den sätter finger på problemen och indikerar orsakerna.
Har inget mer att tillägga!
Mer än en fet känga till politikerna och MSM…
Jag läser till min fasa på Ledarsidorna.se att 500 sannolikt illegalt hitresta personer i veckan (!!) anmäler sig hos Migrationsverket. Kan mängderna människor vi tydligen fortfarande väljer att ta emot MÖJLIGEN ha något med problemen i skolan, vården boendet och samhället i övrigt ha något med saken att göra? Vi kommer inte att ha skuggan av en chans att få bukt med skolproblemen om vi inte omgående och för många år framåt stoppar inflödet av folk. Sen kan vi börja tänka på olika åtgärder för att få den svenska skolan att bli något en vettig människa har lust att sätta sina barn i.
Floskel1.
Floskel2.
100 dagar.
Floskel3.
Våra barn är vår framtid….
Vad jag inte begriper är hur någon människa kan tro att skolresultaten ska kunna bli annorlunda än så här när man driver en invandringspolitik som innebär att högst någon tiondel av eleverna i varje klass har svenska som modersmål ?
Jag menar, om jag placerade min son i en skola i Istanbul där alla hans klasskamrater talade turkiska skulle han till slut lära sig turkiska och då förstå vad läraren säger.
Om jag placerade min son i en skola i Istanbul där alla hans klasskamrater talade svenska skulle han aldrig bekymra sig om att behöva lära sig turkiska- och då skulle hans betyg bli därefter.
Detta är långt ifrån den enda förklaringen till att betygen är en katastrof i de områden som är utsatta för socialmoderaternas invandringspolitik – men det är den största förklaringen.
Min vän var (hon gav upp för ca två år sedan ) lärare i en av de ”utsatta” skolorna. Någon politiker (minns inte om det var Fridolin eller Björklund eller kanske båda två ) hade just föreslagit att lärarna i de ”utsatta” områdena skulle få högre lön eftersom detta skulle locka kompetenta lärare till områdena och då minsann skulle elevernas resultat bli alldeles fantastiska. Så jag frågade min vän ;
– Tror du att dina elevers resultat blir bättre om du skulle få 100.000 kronor i månaden i lön ?
– Nej, naturligtvis inte, dom förstår ju inte svenska även om jag skulle ha 1 miljon i månaden.
Jag noterar att det har gått åtminstone 1000 dagar sedan Fridolin skulle fixa skolan på 100 dagar…
Att höja lönen inom utsatta områden är inget mer än att försöka sätta ett plåster på en avskuren blodåder. Jag har vänner som arbetat inom dessa områden – både på för- och grundskola och har fått ta del av en hel del skräckhistorier. Mildare sådana som att femåringar springer och mordhotar varandra och personal till att fysiskt fått bära ut elever som stökat i klassrummet (gissar på att ingen hade tagit lärarens sida om det hade blivit en anmälan där) till rena strider mot hela tjocka släkten för att de ”kränkt” deras lilla avkomma.
Ärligt talat, om du får välja mellan en påse pengar och ditt eget mentala (och ibland fysiska) välmående – vad väljer du? Samma trend ser vi inom polisen och vården – kompetent personal som kan fly, flyr. Det spelar ingen roll om de tjänar ett par tusenlappar mindre, det är liksom inte värt det.
Min bekant förlorade ca 5.000 i månaden på att byta jobb – och hon anser att det var värt varenda krona…
Hej Tommie. Den svenska skolan är det inte så mycket bevänt med. Det är ju regeringen det är fel på, undrar om dom har gått i skolan över huvud taget. Vi har ju en mycket anmärkningsvärt konstig regering så man ska väl inte bli förvånad när den ena dumheten efter den andra levereras av dom.
Rikssnittet ger ju en fingervisning om den totala kstastrofen det är i ganska många områden. Detta gäller inte bara de mest utmärkande områden vi alla kan namnen på, i o m att berikarna kommit till alla kommuner så är trenden nedåt i stort sätt överallt. Man kan nog säga att droppen som fick bägaren att rinna över slår både vertikalt och horisontelt nu.
Det är mot bakgrund av inslaget från Borlänge i SVT Dalarna (2018-06-14) kanske inte alls konstigt att barnen inte klarar av skolan. I detta inslag oroas en rektor över att barnen är för trötta för att orka med skolarbetet. Det som tröttar ut dem är koranskolornas undervisning 3-6 gånger i veckan efter ordinarie skoltid. Här ska barnen lära sig memorera koranens texten på arabiska. Det kan ju var och en förstå att det inte är en lätt uppgift.
Jag tror dessutom att föräldrarna prioriterar koranskolorna framför den obligatoriska undervisningen. För vad gör det om barnen inte får jobb när de vuxit upp? De kan ju gladerligen bli försörjda av de dumma svenskarna istället. De ser kanske också som en del säger det som en gåva från Allah som de är tacksamma för och inte en gåva från samhället.
Jag gick 3 årig naturvetenskap på gymnasiet och gick ut på 80-talet med högsta betyg, det som då kallades 5,0.
Min egna barn har nu gått ut gymnasiet i Schweiz och jag kan därför jämföra ganska bra. I huvudsak skulle jag säga att utbildningarna är ganska likvärdiga, men att den nuvarande i CH är lite hårdare. Fast å andra sidan är det inte samma krav på höga betyg i CH för att komma in på de attraktiva universiteten. Så att få högsta betyg i CH är svårare än det var i Sverige på min tid, men ingen behöver skaffa detta och det förekommer heller knappast att någon har det. Men att bara gå igenom med godkänt kräver mer i CH än vad det gjorde i Sverige.
Vidare kan jag helt klart säga att den utbildning jag fick i Sverige och den mina ungar nu får i CH är internationellt konkurrenskraftiga på högsta nivå. Ingen tvekan om detta.
Dagens svenska skola förefaller dock vara något helt annat. Om man jämför nivån mellan den och dagens skola i CH är skillnaden helt enorm. Jag lät mina barn göra de svenska nationella proven i matematik för 9an när de gick i motsvarande 7an här och dessa prov var skrattretande lätta. Inte konstigt att alla normala vita medelklassungar i Sverige har ”höga betyg”. Det betyder INGENTING om man vill ut i världen. Skolan är misslyckad, men vad gäller de svenska eleverna är det ganska lätt att fixa. Det är bara att gå tillbaka i tiden! Inför samma skola som vi hade cirka 1965 (vilket är ungefär samma som dagens skola i CH) och vi kommer ganska snabbt att återgå till toppen.
Att en hög andel migranter misslyckas med att få godkänt trots den rena lekskolenivå som nu gäller är möjligen tragiskt men samtidigt helt förutsägbart. Som Anders skriver ovan har vi redan facit från USA sen 50 år. Allt som vi ser nu i Sverige vad gäller skolan har redan hänt där för länge sen.
Det är totalt meningslöst att hälla pengar på skolorna i ”utanförskapsområden”. Att sprida ut eleverna från dessa områden till de svenska skolorna kommer garanterat att leda till nästan desperata åtgärder från de svenska föräldrarna. De kommer att försöka att segregera sina barn till vilket pris som helst. Om de inte tillåts att göra detta inom landet, kommer de som kan att lämna.
Acceptera att olika grupper har helt olika förutsättningar. Eller gå under…….
Korrekt. Men det kommer att ta minst tio år innan svenskt etablissemang biter i detta synnerligen sura äpple. Frågan är om det inte redan nu är försent.
T. Är du samma T som för ca fem år sedan tipsade om Europaskolan? Oändligt tack i så fall.
Rigaskräcken.
Den situation du beskriver i Schweiz påminner om hur det var i den svenska lärdomsskolan (som avskaffades 1968). Betygsskalan var 7-gradig, där betygen C och BC innebar underkänt. Godkänt var i stigande ordning B, Ba, AB, a och A. ”Stort A” var ett mycket ovanligt betyg och gavs bara till den som hade kunskaper och insikter långt utöver det vanliga och att någon fick A i alla ämnen förekom inte. Vid ansökan till universitetet räknades betygen om till poäng, där B gav 1 poäng, Ba 1,5, AB 2, a 2,5 och A 3. Till de mest attraktiva utbildningarna som läkarutbildningen fordrades runt 2,4 poäng i snitt, exempelvis 8 a and 2 AB.
”Den situation du beskriver i Schweiz påminner om hur det var i den svenska lärdomsskolan (som avskaffades 1968)”
Jo, som jag förstår saken är det nuvarande systemet i CH väldigt likt det som fanns i Sverige till 1968.
Betygen här går från 1 till 6, men man kan även få halvbetyg (t.ex 4.5) så det är en elvagradig skala. Förenklat uttryckt måste man ha över fyra i alla ämnen varje termin för att inte åka ut. Sista året är det stora prov, både skriftliga och muntliga, som motsvarar gamla studentexamen.
Endast 15-20% kommer dock in på gymnasiet. Resten går mer eller mindre yrkesinriktade linjer. Men om man kommer in och sen håller sig kvar till slutet, kommer man in på alla universitet, oavsätt betyg.
Som jag har skrivit tidigare ser jag dock en tydlig rörelse i de schweiziska skolorna mot ett svenskt system. Det är tragiskt men går förmodligen inte att hindra. Kvinnorna har redan börjat att ta över…….
På prov under terminen kunde man få ytterligare gradering av betygen, som B+, AB-, osv, men inte i termins- eller avgångsbetygen.
Eller jag kanske minns fel. Det var nog bara i avgångsbetyget man inte kunde få ytterligare gradering.
15-20 % som kommer in på gymnasiet stämmer väl med min latinlärares utsago. Högst 18,6 % av eleverna klarar studentexamen. Tas fler in på gymnasium kan man lika gärna ge en studentmössa till alla elever på 18 årsdagen. Han blev sannspådd. Läraren talade 17 olika språk och blev sedermera professor. Han ritade även upp på svarta tavlan den matematiska formeln för uppskjutning av raketer med satelliter.I det gamla skolsystemet på tidigt sextiotal hade jag endast högkompetenta lärare varav de flesta var lektorer.
Som Floskelmaskinen påpekar ovan är det här ett av alla de områden
där flosklerna styr.Egentligen vet alla att ur kravlöshet kommer ingen kunskap.Men ställs krav känner sig någon kränkt eller exkluderad.Då är det dags för flosklerna igen så att burken kan sparkas framåt en bit till.
Den egentliga frågan är VILL vi verkligen att barnen lär sig något och, om ja, varför ser vi inte till att det blir så?
Ditt resonemang är en ingenjörs, dvs problemlösande.
Dagens samhälle är emotionellt, känslostyrt, där problem är den näringslösning känslor kräver för sina existens och expansion.
Vi lever nu så långt det över huvud taget är möjligt från en ingenjörs syn på problem, att de finns till för att lösas, och i känslosåsarnas paradis, landet är fullt av problem orsakade av ingenjörernas känslokyla, problem som endast kan lösas med mer känslor.
Så, svaret på din fråga är att vi vill ha det så här, inget att göra åt, cirkulera.
Vår tid kommer, men först då känslomänniskorna krossat skallen mot kaklet.
Låt oss anta att svensk skola håller en svårighetsgrad som gör att 90% av de svenska eleverna ska klara den, medan 10% kommer att få stora svårigheter. Det gör 2-3 elever i varje klass, vilket förefaller rätt rimligt. Om vi vidare antar att skolprestationerna följer IQ, så innebär det att svensk skola är gjord för att alla med IQ över 80 ska klara den (medel i den svenska befolkningen är 100). Låt oss nu rent hypotetiskt tänka oss att vi för in två folkgrupper i landet med medel-IQ om 85 respektive 70 (och att standarddeviationen fortfarande är 15) och sätter deras barn i svensk skola. Av den första gruppen kommer då .runt 40% inte att klara skolan och av den senare kommer nära 80% att inte göra det. Om de senare grupperna sammantaget skulle utgöra runt en tredjedel av alla elever, skulle vi då bli förvånade om en femtedel av totalen inte klarade skolan?
@ Anders,
”en femtedel av totalen inte klarade skolan”
Det låter rimligt utifrån premisserna i ditt exempel. Jag har läst en del om saken och kom att tänka på en undersökning i Danmark från 2004:
”28 % of all immigrants from non Western countries do not satisfy the criteria of the Danish Army draft board, because they score too low on an IQ test.
For native Danes the number of those unfit for military service is only 7 %. ”
”The research has been conducted during the period September 2003 until June 2004 and is based on the result of 22,646 examinations of men liable for military service.”
Någon som tror att det skulle se bättre ut i Sverige, om vi gjorde riktiga IQ test?
Jag vågar inte länka pga spamfiltret, men det går lätt att hitta källan via google.
I de avgångsklasser jag kunde överblicka idag så klarade samtliga elever grundskolan med gymnasiebehörighet. Det känns fasansfullt att läsa blogginlägget och kommentarerna om hur skolresultaten ser ut i andra områden.
En annan Täbykille, en vanlig kille från orten vill jag minnas han själv såg det som, ser det som sin riktigt stora insats.Tack vare honom backar Sverige tillbaks till stenåldern.Själv plockar han ut feta arvoden.
Täbykillens insatser är på gång att omvärderas, men ännu endast i begränsad omfattning i hemtrakterna. Jämförelsevis märks relativt få förändringar i lokalsamhället varför partikamraterna inte öppet har tagit avstånd från det påbörjade svenska förändringsprojektet och dess främsta förespråkare.
Det är inte enbart Täbykillen som haft skin in the game. Gör man en follow-the-money analys så hittas också en del andra grupperingar vilka inte gått lottlösa när svenska områden färdats bakåt i tiden.
Skolan var för mig den institution som öppnade mina ögon om vart Sverige var på väg, för ca 15 år sedan. Efter IT- och telekomkrashen så hade jag svårt att komma in i arbetslivet inom min specialitet. Gjorde ett par hundår som lärare på gymansiet.
Det som var slående redan då var betygsinflationen, och de felaktiga incitamenten för både elever och lärare. Jag jobbade en kort tid på en friskola som specialicerade sig på att ta in elever som andra skolor ratade och godkänna alla. Korta skoldagar, egna datorer, restauranglunch och lättvindigt erhållna betyg var affärsiden. Eleverna skulle glida igenom. Det var så uppenbart för den som såg systemet inifrån hur man politiskt hade skapat ett kvasi-konkurrenssystem där man inte hade genomfört implementationen fullt ut. Man hade ’glömt’ den viktiga detaljen att för att detta skall fungera, med konkurrens om eleverna och betyg som allenarådande konkurrenskriterium till univeritetetet, så _måste_ en oberoende instans sätta betygen. Det var en så uppenbar bug i systemet så jag i min naivitet var övertygad om att den skulle komma att rättas till snart. En enda åtgärd som man skulle kunna göra som faktiskt skulle rätta till väldigt väldigt mycket. Slå undan benen för sådana oseriösa aktörer som den friskolan jag jobbat på.
Jag trodde på Majorens retorik ett tag, tyckte han var på rätt väg idemässigt. Men varför fixade han inte den enkla buggen med betygsättningen som skulle få konkurrenssystemet i svenska skolan att mejka sense? Åren gick. Då och då skrev folk om precis det som jag observerat. Jag minns att Magnus Henreksson skrev om just detta, det var nog inför valet 2010 (!) och beskrev det som ett öppet mål i valrörelsen. Den som gjorde detta till sin politik skulle relativt enkelt faktistk kunna ’fixa’ en stor del av skolsystemets inbyggda problematik och dess korruptionsbenägenhet.
Jag hade själv för länge sedan bytt branch då jag själv resignerat och insett att inget kommer att hända. Systemet kommer inte att lagas. Det handlar om ett mer trancendentalt problem i hur den svenska politiken och administrationen nu har evolverat. Vi kan inte lösa problem längre. Tror att det har att göra med för många vetorätter. Vi får inte införa förändringar som trampar _någon_ på tårna, som kränker någon eller skadar någons karriär eller ekonomi. Den enda typ av systemförändringar som kan införas i Sverige är förändringar som går ut på att utöka rättigheter, att ge utökade grupper tillgång till allmäna resurser och urlaka dessa på allas bekostnad. Det är en sorts entropi i vårt system som går väldigt snabbt nu och som inte verkar kunna brytas.
Som akademiker så insåg jag genom min lärarerfarenhet tidigt att detta med den chanserande skolan är väldigt välidigt allvarligt. Men inte bara det, i ett större perspektiv, oförmågan att åtgärda problem, även då dessa har en uppenbar lösning, visade på något annat. Nämligen att skolan bara var den första av våra välfungerande institutioner som vi skulle supa bort. Och se, vad hände. Efter skolan så var det sjukvårdens tur. Och polisens. Med det börjar allt fler grupper inse att vi är illa ute, för skollan kan misskötas i nästan en generation utan att effekterna gör sig speciellt synliga.
@ Lev,
”Efter skolan så var det sjukvårdens tur. Och polisens.”
Jo, det förefaller som att förfallet börjar i skolan. Att jag nu tycker mig se samma tendenser i skolan i CH som jag såg i Sverige på 70-talet var orsaken till att jag började att fundera kring effekterna av feminisering. Det är absolut inte klart att jag har rätt, men det är den enda rimliga förklaring jag kan hitta.
”Systemet kommer inte att lagas. Det handlar om ett mer trancendentalt problem i hur den svenska politiken och administrationen nu har evolverat.”
Visst, så är det. Något väldigt grundläggande har gått fel. Man måste då rimligen börja med att ifrågasätta de premisser som de svenska samhället vilar på. Anti-rasism och feminism förefaller vara helt uppenbara kandidater. Men det är ju inte så populärt att rota i de frågorna…………..
Som medelålders svensk byråkrat av medel-IQ, vart kan jag fly?
Jag följde En mensans betraktelser, och hans familjs resa, och jag har även läst hur utlandssvensk som bor i Schweiz.
Men jag har inte samma IQ (ligger på 110) och heller inte samma utbildning. Jag är en administrativ handläggare, och hur gångbart är egentligen det utomlands? Min Engelska är på samma nivå som min Svenska, men vad hjälper det?
Det känns som att jag måste fly innan den stora vågen gör det…
@ J.G,
”Som medelålders svensk byråkrat av medel-IQ, vart kan jag fly?”
Vi har varit inne på detta flera gånger här, men i denna tråd blir det off topic.
Men kort kan jag säga att det oftas går att flytta om man är villig att kompromissa med bekvämlighet och status. Så har det varit för t.ex många som flyttade från de gamla Öststaterna.
Ett alternativ är att skaffa yrkeskunskap inom något praktiskt, t.ex rörmockare eller elektriker. Då finns det hyggliga löner i många västländer. Eller lär dig tyska eller franska, så kan du ta ett vanligt kneg i CH. 50-60 tusen SEK i månaden för att t.ex köra buss. Det går att leva på!
Men det är bäst att vi inte går vidare på detta ämne här, pga. off topic.
På en majoritet av skolorna i Göteborgs ”särskilt utsatta områden” blir inte ens hälften av niondeklassarna godkända för vidare studier.
Det är väl i sådana fall bara att knata över till Migrationsverket och söka asyl och säga att man är afghansk hazar och att man har tappat bort sina ID-handlingar så är ju den saken ur världen? Fattar faktiskt inte vad du snackar om?!
@ robert,
”I det gamla skolsystemet på tidigt sextiotal hade jag endast högkompetenta lärare”
Dito i CH nu. De som är lärare på låg- och mellanstadium har en ren lärarutbildning, vilket till ganska nyligen inte var något man gick på universitet för att skaffa. Det var mer som en yrkesutbildning. Men nu går de på universitet, vilket är en stor röd flagga. Pedagogik som ämne förefaller vara rent, trippeldestillerat gift.
Efter årskurs 6 börjar gymnasiet. De som undervisar där har höga universitetsutbildningar. Ett mattelärare är minst civilingenjör och ofta har de även doktorerat. Motsvarande gäller för andra ämnen. De har inte direkt någon lärarutbildning, utom kortare kurser.
Det är vanligt att folk först gör karriär i den privata sektorn i 10-20 år och sen tar ett lärarjobb för att få ett lugnare liv. Lönerna är konkurrenskraftiga och ligger kring 100-150 tusen SEK i månaden. Men det är väldigt låg stress. Mycket mer ledighet och ungarna som går på gymnasiet är genomgående väldigt välartade. Störningar och bråk tolereras inte. De som uppför sig illa åker ut ganska direkt.
Eller så har det åtminstone varit. Olika former av dalt och flum börjar nu smyga sig in och min gissning är att detta fantastiska system sjunger på sista versen. Fast det tar ju ett tag att helt förstöra en välfungerande skola. När jag gick i Sverige på 70-80 talet hade förfallet helt klart redan inletts, men det var fortfarande ganska bra. Märkbart var att alla yngre lärare som kom direkt från indoktrineringsanstalten (lärarhögskolan) var totalt värdelösa. Man kunde redan då se att det var på väg åt h-vete på sikt, även om det fortfarande fungerade ganska ok. Det är liknade nu i CH. De yngre lärarna i grundskolan verkar vara ungefär som deras motsvarigheter i Sverige på 70-talet. Troligen kommer de att förstöra skolan här också.
@ Hans & Magne,
”Men är man svensk medborgare så är man. De barn som nu har problem i skolan är inte bara nyanlända utan barn som fötts i och nu växer upp i Sverige. ”
Som jag ser saken, är det ett gigantiskt misstag att de befinner sig i Sverige, men det är vårt misstag. Vi har skapat dessa problem och om vi vill lösa dem bör det ske på ett sätt som reflekterar detta. Fast jag inser att det är osannolikt.
Om dessa barn och deras föräldrar får stanna i Sveriga, är nationen slut. Det är endast en tidsfråga. 10 år eller 50? Så om svenskarna ska överleva, måste en stor majoritet av MENA migranterna lämna landet. Om de har medborgarskap eller inte spelar mindre roll. Det är inga problem att dra in dessa, det är bara att stifta nya lagar. Många västländer har redan regler som gör att medborgarskap kan dras in pga. t.ex att man ljög om sin bakgrund. Eftersom nästan alla som har fått ”asyl” i Sverige med hög sannolikhet har ljugit, skulle ingen på planeten reagera om vi började dra in medborgarskap i stor skala.
Men jag förordar, som bekant, mutor och frivillighet. Många skulle säkert lämna in sitt pass frivilligt om de fick t.ex 500 tusen per vuxen och 200 tusen per barn. Det skulle vara den i särklass bästa affären någonsin för Sverige.
@utlandssvensk
”Men är man svensk medborgare så är man.”
Här vill jag påstå att bloggaren talar i egen sak. Som värdegrundskrigarnas 2:a lag lyder:
Social Justice Warriors always project.
Hej.
Det har ovan diskuterats just matematikundervisningen.
Många har erfarenhet av lärare med kanske inte helt nöjaktiga kunskaper inom ämnet?
Problemet är följande: om du läser tre till fem år på universitet, hälften fysik och hälften matematik, och klarar det så är du definitivt kvalificerad för att undervisa i detta på högstadiet och gymnasiet, ja?
Men varför skall du jobba inom skolan när du kan jobba inom näringslivet med samma utbildning?
Lön, karriär, arbetsmiljö, personlig utveckling, yadda yadda yadda. Skolan kan inte erbjuda meningsfylld konkurrens till detta – inte ens tjänstebostad eller tjänstebil.
En fd kollega tog det steget: från gymnasielärare i ma/fys till ingenjör (med matten på plats var applikationen en barnlek, enligt honom) med en löneökning (då; detta var på mitten av nittiotalet) på ca 15 000:-/månad/netto, bättre arbetsmiljö, optioner, med mera.
Hur skall skattefinansierad skola kunna konkurrera med det?
Kvar blir de som ser läraryrket som ett kall – och dessa är suveränt olämpliga i sin personlighet, då det är ett hantverk, inte ett kall. Jag är min examinator evigt tacksam för att han hamrade hem att ser man yrket som ett kall skall man bli präst.
Skolan kan inte erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor, allra minst inom tekniska/naturvetenskapliga ämnen, men nu även inom de övriga. Detta är ett faktum. De som har normal till över normal intelligens söker sig till andra yrken så mycket de kan – de övriga blir kvar åt skolan att anställa då näringslivet alltid vill välja den bästa.
Lös det, den som kan. Jag har gett upp och rostar marshmallows medan skolan brinner, med ett sockerflin i nyllet.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
”Hur skall skattefinansierad skola kunna konkurrera med det?”
Det är väl uppenbart? Om man tar in betydligt färre till de teoretiska gymnasieprogrammen, kan man satsa mycket mer pengar per elev. Det är läsningen i Schweiz och den fungerar utmärkt. Skolorna här har noll problem att få lärare med doktorshatt i matte eller fysik som lärare.
Alla de bästa skolorna i CH är för övrigt skattefinansierade och helt kommunaliserade. Privatskolorna får man betala själv och de har en förlorarstämpel, dvs. de som går där anses allmänt inte vara bra nog för de kantonala skolorna, vilket i stort stämmer.
Så var det också i Sverige på lärdomsskolans tid. Privstskolor typ Lundsberg hade som elever företrädesvis mindre begåvade rikemansbarn.
På Lundsberg lär de sig att hantera strykjärn på alla möjliga sätt. De mer begåvade rikemansbarnen får gå på Carlssons skola. På min tid låg den på Nybergsgatan.
@ Rikard,
Ett tillägg:
En annan uppenbar åtgärd på kort sikt är att helt sluta att ”satsa” på skolor i ghettona. Nu lägger man ofta 2-5 gånger så mycker pengar per elev på dessa jämfört med helsvenska skolor. Bara sluta med detta. Lägg så lite som möjligt. Ta ner skolorna där till MENA nivå.
Pengarna man sparar kan satsas på elitutbildningar för de bästa eleverna.
En jag känner jobbar i ett utanförskapsområde och tjänar 50 tusen i månaden. Det är ett sådant slöseri att det är vansinnigt.
Ha!
Jag hade problem med mattelärare tillvida att jag blev tillsagd att ”jag vill inte att du ska förstå – bara räkna!”
Vilket jag gjorde, men varför ska jag räkna ut dessa tal? Jag hade ett par ett enkla frågor liksom.
Som jag har förstått det är tanken att analfabeterna
och halv-analfabeterna ska lära sig programmera och
på så vis bli en del av det svenska undret.
Vem som ska lära ut den biten är det underligaste
digitalt sett med det svenska undret.
Fridolin-pojken kanske vet?
@ Spotify
Jag startade en tråd på Flashback för några år sedan på just det ämnet och har fört en ganska lång konversation med flera Flashbackanvändare om hur de nya svenskarna kan bli en tillgång för oss genom att arbeta som programmerare:
https://www.flashback.org/t2694469
”Spotify förklarar i SvD att de inte kan tänka sig att nyrekrytera från migranterna utan vill i stället ha annan arbetskraft (SvD 2016-03-05 http://www.svd.se/spotify-ryter-till-om-bostadsbristen)
’Den svåra bostadsbristen i huvudstaden får Spotify att höja ett varningens finger. Om läget inte förbättras kan musikjätten i framtiden överväga att flytta sitt huvudkontor från Stockholm, skriver Dagens Industri.
[…]
– Vi har tappat slutkandidater på grund av brist på bostadsalternativ. Det gör det svårt för oss att känna trygghet i vår expansion, att vi kan växa obehindrat i den takt vi behöver samt att vi kan attrahera den typ av talanger som vi är i behov av, säger Katarina Berg till tidningen.’
Varför skulle inte nyrekritering från nyanlända i modulbostäder vara ett alternativ? Det kan då göra att medarbetarna på Spotify har bostäder samtidigt som integrationen förbättras. De kan då också växa obehindrat eftersom de då kan attrahera den typ av talanger som de är i behov av.
Är Spotifys företagsledning främlingsfientliga som inte vill nyrekrytera från modulbostäderna? Där finns både kompetens och personer som redan har bostäder i Stockholm. Är det hela ett utspel för att väcka invandringskritik, att det inte finns bostäder för Spotifys medarbetare vilket betyder att det inte heller finns för migranter? Vad har ni för synpunkter på att Spotifys ledning vägrar nyrekrytera den kompetens som behövs från personer i modulbostäder i Stockholm eller andra nyanlända migranter? Snabbutbildas dem med arabiska språket kan de dessutom få in tusentals personer på några månader, och inte enbart det behov som nu saknas.”
Vissa i den tråden tror jag trollar, men jag är fullt allvarlig. Lika allvarlig som Löfven var när han kallade att gruppen som kom till Sverige under asylkaoset kännetecknades av yrken så som läkare, ingenjörer och lärare.
Varför bygger dom inte en stor kåk med plats för både kontor och bostäder då då? Deras inkomster lär ju vara i storleken miljardklassen! Varför förlitar de sig på att någon annan ska fixa deras problem? Bygger de nytt kan man planera in för både servrar, dagis och rekreation. Löjligt enkelt men deras plan är nog att sälja inom en nära framtid!
Jag tror det står i värdegrunden att analfabeter lär sig programmera bara de får tillräckligt bra SFI.Allt annat vore rent exkluderande.
Ylva får skaka fram IT-jobb på nåt statligt verk med hög lön, så att andras inte sänks, efter examen.
Det finns många samverkande problem med den svenska skolan som gör att den inte fungerar.
1. Läraren är inte en auktoritet som skall lära eleverna utan eleven skall själv söka kunskap.
2. Eleven skall inte i första hand lära sig saker utan i stället ägna sig åt kritiskt tänkande. Utan kunskap går det inte att ägna sig åt kritiskt tänkande.
3. Nivån är skrämmande låg. En jag känner har en kollega från ett Öst-Europeiskt land. Barnen går i engelska skolan där det är ordning och reda. Likväl är nivån avsevärt lägre än vad det är i Öst-europa, även under kommunsittiden.
4. Man sätter låg- och högpresterande barn tillsammans. Tanken är att de duktiga skall lära de sämre.
5. Det finns inga bestraffningar för elever som inte sköter sig, i alla fall inga som är kännbara för barnet. I engelska skolan får barn som inte kan sköta sig kvarsittning på måndag morgon.
6. Nivån på lärarna är idag så dålig att man egentligen behöver sparka de flesta.
7. Lärarhögskolan lär ut helt fel saker.
Det är saker jag kommer på så här rakt av. Det finns säkert fler saker.
Det kan vara värt att komma ihåg att en svensk gymnasieutbildning fram till 1968 hade samma status som en amerikansk college-utbildning.
Frågan är om förfallet i den svenska skolan har gått så långt att skolan är utom räddning.
”Det kan vara värt att komma ihåg att en svensk gymnasieutbildning fram till 1968 hade samma status som en amerikansk college-utbildning”. Med all rätt. Vill till och med påstå att den var avsevärt bättre.
Punk 2. Känner igen det där från universitetet. De enkla frågorna ska diskuteras och man ska vrida och vända på argument. Gärna så politiskt korrekt det kan bli. Det her höga poäng. Faktakunskaper i t.ex. historia är irrelevant till förmån för frågeställningar och politiskt korrekt snömos. Gärna lite EU positiv smörja blandat med genusanalys. Då har du högsta betyg.
@ Fd moderat,
”Frågan är om förfallet i den svenska skolan har gått så långt att skolan är utom räddning.”
Jag svarar både ja och nej. I dess nuvarande form är skolan uppenbart bortom räddning. Det går knappast att reformera den till något fungerande inom ramen för det existerande systemet och med befintlig personal. Men å andra sidan är det inte alls svårt att ganska snabbt skapa en ny, fungerande skola för svenskarna. Vi vet redan hur en sådan bör fungera, eftersom vi hade ett av världens bästa system upp till 1968.
Men en bra skola för MENA migranterna har vi ingen aning om hur man skapar. Att de inte kommer att fungera i ett system skapat för svenska elever är dock klart, oavsett om detta system är bra eller dåligt. Det är bara att glömma alla fantasier om att vi kan skapa ett skolsystem som fungerar för alla jordens folk. Det är omöjligt. Bästa lösningen är att inte försöka.
Dessa observationer om skolan gäller för många andra verksamheter i dagens Sverige. Polisen fungerar inte och kan troligen inte reformeras med befintlig personal. Men det är inte svårt att skapa en välfungerande polis för gruppen svenskar. Att skapa en polis som ska hålla västerländsk ordning i ghettona är dock omöjligt. Återigen vore det bästa att inte försöka.
Något liknande gäller sjukvården, räddningstjänsten, osv, osv.
@utlandssvensk,
det som återstår är någon form av tvåstatslösning inom Sverige. Bekosta skola, sjukvård andra offentliga verksamheter med MENA-löner, se till att de blir hårt bestraffade vid brottslighet utanför deras områden men låt dem själva sköta sina egna angelägenheter. Lägg f ö ned kollektivtrafik till dessa områden. Även socialbidrag och sådant läggs på MENA-nivå.
Lockelsen att komma till Sverige skulle sjunka drastiskt. En del skulle nog välja att åka hem t o m. Att detta skulle ske tror jag inte för i Sverige är man aldrig van att ta i med hårdhandskarna.
Tillägg: Vad gäller räddningstjänst och sådant låter de helt enkelt bli att åka på larm i de områdena. Väldigt få svenskar skulle alls åka till de områdena om ens någon.
”I landets så kallade utsatta områden går nästan 7 av 10 ut nian utan gymnasiebehörighet. ”
Det här med ”gymnasiebehörighet” är väl ett svävande begrepp ?
Jag menar, vi har ju just för tillfället 9000 män som inte kan identifiera sig själva och än mindre visa upp några godkända betyg – och dessa ska ju , om jag har förstått det hela rätt, ändå få gå på gymnasiet…?
Och om dessa 9000 anses ha gymnasiebehörighet så borde väl alla ha det ?
( Frågan är seriöst ställd, så om jag har missat något är jag tacksam för en förklaring )