Det som inte kunde ske skedde i går. En amerikansk president mötte Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hade ett totalt tre timmar långt möte och undertecknade en gemensam överenskommelse om total kärnvapennedrustning av den koreanska halvön.
Reaktionerna från mainstreammedierna har varit de förväntade. ”Patetiskt”, ”magert” och ”experter sågar avtalet” och är några omdömen i svensk press. Sveriges Radio spekulerade i om det nog inte var Sverige som innerst inne låg bakom den här framgången. De har svårt att hålla inne med hur illa de tycker om att Trump har nått en utrikespolitisk framgång som potentiellt sett kan påverka hela världsfreden.
En kritik som är desto mer relevant är att överenskommelsen är vag. Det är den. Men den ska inte ses som ett slutgiltigt dokument utan en avsiktsförklaring, lite så som sker i affärsvärlden innan ett bindande avtal mellan parterna kommer på plats. Det Trump och Kim har enats om är en riktning, inga detaljer. Vi vet inte ens om USA nu har gått med på att lämna halvön militärt, även om Trump öppnar för det.
Så. Ett första steg. Ett möjliggörande möte vars resultat vi ännu inte kan bedöma, förutom att det är bättre att träffas och prata än att skjuta missiler på varandra.
Utrikesminister Margot Wallström kallar det ett ”intressant resultat”. Hon hoppas att parterna nu ska gå ”från förolämpningar till dialog”. Kanske är det snarare så att de öppna förolämpningarna mellan Trump och Kim var dörröppnaren till gårdagens historiska möte. Kim insåg att han inte kunde komma någonvart med att provocera Trump – han fick det bara tillbaka i vändande post.
Donald Trump kallade Kim Jong-Un för ”raketmannen”, diktatorn svarade med att utpeka den amerikanske presidenten som mentalt störd och senil.
Det har varit en jargong mellan två alfahannar som kan sammanfattas ungefär så här:
”Hej fetto!” hälsar den ene.
”Tjena svinröv!” säger den andre.
”Ska vi ses, gristryne?”
”Ja, varför inte, din hästpitt!”
”Bra. Då ses vi i Singapore.”
Den stora frågan nu är förstås vilket syfte Nordkorea har med sin utlovade nedrustning. Kärnvapnen har ju hela tiden utpekats som regimens livlina.
Måhända är det så att kärnvapnen främst, eller också, är diktatorns sätt att förbättra sitt förhandlingsläge för att få bort alla sanktioner och möjliggöra utländska investeringar i landet. Detta samtidigt som omvärlden lovar att inte ingripa militärt eller ens bry sig särskilt mycket om regimens oerhörda brott mot mänskligheten.
Vinnaren i en sådan situation är förstås Kim Jong-Un och hans regim. Men, faktiskt, också Sydkorea, USA och det nordkoreanska folket som skulle få det lite bättre om regeringen tillät ekonomisk tillväxt.
Vad de än kom fram till är det givetvis en stor triumf att de båda träffas. Att Kim Jong Un vågar lämna sitt land är i sig anmärkningsvärt.
Traditionell media är dock så fylld av hat att de inte kan erkänna någonting bra som Trump gör.
Trump skröt om att han tagit en tjej på f- – -n och white trash röstade på honom. Journalistkåren vet var han står. Det spelar ingen roll om han så instiftar evig fred på jorden.
Spelar ingen roll om så Trump instiftar evig världsfred. Han skröt om att ta tjejer på f—-n och blev vald tack vare white trash-röster. Inga vet detta bättre än svenska journalistkåren.
Tänk så bra överenskommelsen hade varit om det bara hade varit Obama som skrev på.Då hade han både fått Nobels Freds och hälsa på hos både Stefan och Margot.
Någon mediapersonlighet kunde tom konstatera att Trump hade för lång slips.För lång slips och ful frisyr diskvalificerar nämligen från precis allt enligt svenska mediaprofiler.
Han har för lång slips! Jag såg någon göra lite förändringar i hans klädsel och det blev en stor skillnad. Trump ser rätt slafsig ut. Men det har såklart inte ett dugg med sakfrågan om Nordkorea att göra, vad svensk media än tycker…
Hej.
Scott Adams har än en gång haft rätt i sin analys, ser jag med viss belåtenhet. (För den som inte vet vem han är så är han serietecknare, nån sorts ingenjör samt författare.)
Endast Nixon kunde resa till Kina, och endast Trump kunde förhandla med Kim; ännu en som amerikanen säger ’object lesson’ i realpolitik för de fullständigt tondöva rasisterna bland västvärldens media, samt Fredspriskommittén – jag kallar dem rasister då en presidents hudfärg var tillräcklig för att rendera fredspriset.
Tror någon att norrmännen har stake nog att ens diskutera Kim och Trump som mottagare?
Man kan också sammanfatta svenska medias respons med Obama och Clinton endast behövde vara neger respektive kvinna för att hyllas, oavsett sådant som Benghazi med mera – den vite mannen Trump däremot kan inte göra något rätt vad det än är.
Sexism är att sätta kön före prestation, sade Bull.
Rasism är att tillskriva pigment beteenden, sade Bill.
Så Jamas Wärldspolitik, sade Måns.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
finns ingen anledning att bry sig om svensk media, i alla fall den vanliga MSM,där har den nyfikne inget att hämta förutom vänsterpropaganda, floskler och allmänna vänsterdumheter.
man kan riktigt känna frustrationen från media, Sveavägen 68 och mp,s kansli på pustegränd nu när trump lyckats med något historiskt.
PK-helgarderingen är klar :
Om mötet mellan Trump och Kim inte resulterar i nedrustning så är det Trumps fel och om det resulterar i nedrustning så är det Margot Wallströms förtjänst.
Finns väl ingen som trodde att dagens historiska möte skulle leda till mycket mer än en avsiktsförklaring som bäst. Gott så. Ändå tycks media göra sitt yttersta för att försöka förlöjliga alt. förminska betydelsen. Man får känslan av att många rentav hoppas på ett misslyckande, hellre än tvingas ge cred åt president Trump för hans okonventionella metoder . Stavas modern politik i all sin illaluktande prakt, ungefär som här hemma där t.o.m. moderater hellre lägger ned sina röster i riksdagen än att stödja kloka förslag om avsändaren är ”fel”. Det måste bli ett slut på den här idiotin!
Trump har med Iran, Syrien och Nordkorea redan visat att han är beredd att sätta handling bakom orden. Mot despoter är det förmodligen rätt recept och jag tycker han gör rätt som törs försöka. Resultatet av undfallenhet vet vi av historien. Att sen en massa s.k. experter surar över risken att inte längre få flyga jorden runt år efter år på andras bekostnad utan att åstadkomma ett skvatt må vara hänt. Vad sägs t.ex. om att hälsa Eritreas regim att de inte få ett ytterligare öre från oss innan Dawit Isaak släppts (om man nu är allvarlig med att vilja få loss honom)? Vore åtminstone spännande att prova efter alla år av misslyckanden. Jaså, inte det.
Den svenska mediaeliten verkar först helt överens om att det bästa hade varit om Kim och Trump aldrig träffats och aldrig skrivit på något eftersom ingen av dem är godkänd.Lite försiktigt positivare låter det allteftersom eftersom Wallström och svenska ambassaden mer än bidragit till världsfreden om det nu blir resultatet.
Inom företagsvärlden sluter man inledningsvis ofta ramavtal. Som en följd av det sluter man därefter detaljerade avtal men inom de gränser som ramavtalet anger.
”Nordkoreaavtalet” är naturligtvis ett nödvändigt ramavtal.
Underbart att se MSM vrida sig i plågor för att Trump faktiskt fått till ett avtal med Nordkorea.
Detta borde göra Trump till en stark kandidat till Nobels fredspris.
Jisses,vad det skall svida i skinnet!
Man skall ej glömma att ca. 35000 amerikanska soldater dog i kriget som Nordkorea startade.
Miljarder US dollar har spenderats på att säkra Sydkoreas existens.
Möjligtvis kan han hans för långa slips ligga honom i fatet.
En vit man med löjlig frisyr och lång slips kan nog inte komma ifråga.
Obama fick priset utan att göra någonting.
Det är skillnad på äpplen och päron………..
Antagligen kommer Kim Jong-Un att ensam få mottaga priset.
Nejdå, Obama gjorde faktiskt något!
Han gav amnesti till Dick Cheaney (fd vice president) som ljög om att det fanns fabriker för kemiska vapen etc…vilket initierade invasionen av Irak.
Vilket var precis vad Cheaney och amerikanska vapenindustrin önskade sig.
Som i sin tur kostade hundratusentals irakiers liv, samt flera tiotal amerikanska soldaters liv.
Obama gav Cheaney amnestin då Cheaney hade hållhake på majoriteten av senater vilka också gynnades av ökad vapenproduktion i USA…
Så kan det gå när korgen är full av ruttna äpplen!
Obama sanktionerade med andra ord krigshetsen som vapenindustrin står för.
I mina öron låter det som motsatsen till fredsmäklande…
:/
Sorry…jag menar så klart flera tioTUSENtals amerikanska soldaters liv.
Då får vi nog se hur det blir med det fredsavtalet. Lyckas det hållas, ja då är vi skyldiga Margot Wallström ett stort tack att hon har lyckats. Det är nog hennes förtjänst och då ska vi i Sverige vara glada.
Krig och förtryck, att skada andra människor oavsett, är det värsta jag vet. Alla har rätt att leva och ha det bra, även i andra länder. Tänk om Sverige lyckades att förmå andra länder att sluta upp med krig och att skada andra människor. Vad vinner man på det här? Låt alla människor leva i harmoni och ett bra liv, det tror jag att alla tjänar på i längden.