Nutidsbeskrivningen av Sverige, den så kallade Sverigebilden, är synnerligen polariserad. Förenklat skulle den kunna beskrivas som tvådelad – en positiv och en negativ. Men det finns mer i den än så.
Regeringen, liberaler, folkpartister och vissa libertarianer sällar sig till den första gruppen. De pekar på den höga tillväxten, gör historiska jämförelser av förekomsten av vissa brottstyper nu och då, och är hysteriskt klämkäcka när så krävs.
Den negativa är i sig själv tudelad. Inom den återfinns nationalister som menar att nationen är på väg att gå under, men även besvikna borgerliga som månne inte spår ett framtida inbördeskrig men är pessimistiska kring Sveriges utveckling och dryftar planer på emigration.
Bland pessimisterna hittar vi också folk inom vänstern. De tror att Sverige är på väg att spåra ur i rasism, nazism och högerextremism.
Den sistnämnda föreställningen manifesteras ofta i krönikor men även på ledarplats i landets största kvällstidning Aftonbladet, när tidningen inte är upptagen med att hylla den sittande regeringen och allt som är så bra med Sverige (vem har sagt att en ledarsida måste vara konsekvent eller koherent?).
En av de främsta förespråkarna för att detta inferno är på väg är Fredrik Virtanen, nöjesjournalisten som av outgrundlig anledning blev ledarkrönikör. I hans senaste alster (via Unvisit) berättar han, som så ofta på mellanstadienivå, om Auschwitz-Birkenau och avslutar med att fråga sig hur ”högerextremismen växt sig starkare igen och får stöd av allt fler människor”.
Jag borde spela förvånad, eftersom det saknas stöd för att nazismens popularitet skulle växa i Sverige. Men det är förstås inte marscherande och förintelseförnekade nazister som Virtanen avser i första hand utan personer som röstar på Sverigedemokraterna och alla som kan tänkas yttra kritik mot svensk migrationspolitik. Så långt har glidningen gått.
Detta är möjligt genom en spridd okunskap om vad som hände i Europa på 1940-talet. Den allmänt vedertagna bilden av Hitler är att han var en högerextrem politiker som drog nytta av folkets behov av en syndabock för både utfallet av första världskriget och den ekonomiska 30-talskrisen. Han erövrade sedan andra länder med målet att skapa en tysk överhöghet i Europa och världen. Deutschland über alles.
På senare tid har en del andra perspektiv på Hitler och nazismen luftats. Det har varit välgörande och tankeväckande. Timothy Snyders två verk Bloodlands: Europe Between Hitler and Stalin och Black Earth: The Holocast as History and Warning är, om än knastertorrt skrivna, bland de bättre böckerna som skrivits om nazismen, Förintelsen och vad jag vill kalla hitlerismen – Hitlers idévärld – på senare år. Kanske rent av på decennier.
Inför lanseringen av Black Earth sade Snyder: ”Det oroar mig att historien om Förintelsen, trots att dess betydelse blivit mer allmänt erkänd, även har förlorat i skärpa.” När jag läser svenska tidningar tänker jag att Snyder nog inte vet hur rätt han har.
Som så mycket annat är Förintelsen inte enkel utan tvärtom oerhört komplex. Den är inte bara Auschwitz och gaskammare, elaka SS-män och döda judar. Idégodset bakom detta massiva brott är mer komplicerat och mångfacetterat än så. Även om det av förklarliga skäl blir korthugget på en blogg är det värt att skriva några rader om idéerna, ty det är ju i idévärlden som personer som Virtanen menar att de han kallar dagens extremhöger går armkrok med den historiska nazismen.
Till skillnad från många andra definierar Snyder inte Hitler som en extrem nationalist. Nazistledaren brydde sig inte om nationer, ej heller den tyska. (Därför är extrema nationalisters vurm för just Hitler lite lustig.) Hitlers perspektiv låg på en helt annan nivå.
Grundläggande i Hitlers världsåskådning var naturens lag. Det var egentligen den enda lag han avsåg att följa. Allt annat – allt från etik och moral till idén om rättsstatens principer – pekade han ut som judiska påfund som måste utplånas för att människan skulle återvinna sitt rätta och naturliga tillstånd. Således var Hitler oerhört konsekvent när han i krigets slutskede konstaterade att framtiden tillhörde de starkare östfolken. En nationalist, påpekar Snyder, hade gjort som Italien och Rumänien och bytt sida för att rädda sitt eget land. För Hitler var detta ointressant eftersom Tyskland alltid bara var ett verktyg för honom. Han var ointresserad av nationen.
Det som många som sjunger och skriver om öppna gränser och en värld utan nationalstater förmodligen inte känner till eller begriper är att Snyder mot bakgrund av Förintelsens fasor faktiskt slår ett slag för nationen och dess institutioner. Det var nämligen tack vare dessa som judar över huvud taget överlevde, när de väl gjorde det.
I sina böcker gör han gång på gång en poäng av att Förintelsen endast skedde där staten slagits sönder, där det rådde laglöst land. Det var i Polen och delar av Sovjetunionen som utrotningen kunde genomföras. Inte i Västeuropa eller i Tyskland. Det var inte en stark stat som var förutsättningen för Förintelsen utan tvärtom ett statslöst tillstånd.
Om Förintelsen ska ge oss några lärdomar att använda i vår moderna tid är det betydelsen av att inte vara naiva inför den ondska som faktiskt finns runt om oss. Att inte tro alla om gott hela tiden. Vi måste ständigt hålla garden uppe, försvara nationalstaten som den visserligen ofullkomliga konstruktion vi har i dag och skydda dess institutioner från förfall.
Detta förutsätter att vi inte tummar på vare sig rättsstaten eller samhällskontraktet. För när dessa fallerar, när tilliten till demokratins grundläggande fundament minskar, går det ohyggligt snabbt utför.
Avslutningsvis kan vi återknyta till Snyders ord om vad Förintelsen kommit att bli i vår moderna förståelse av den:
”Den har kommit att handla mycket mindre om orsaker och mycket mer om bilder och att minnas och hedra. Att hedra skapar en respektfull tystnad. Det har sin plats, men det genererar ingen kunskap.”
Kunskapsluckor är vad som föder såväl extrema krafter inom moderna hitlersekter som nöjesskribenter på ledarsidor som tycker sig se nazister i varje hörn.
Sverige och västvärlden skulle tjäna på att lära sig mer om vem tänkaren Hitler egentligen var. Men det skulle innebära att parallellerna mellan vår tid och 30-talet plötsligt inte blir lika effektfulla längre. Och vad ska tidningarna då skriva om?
”Jag borde spela förvånad, eftersom det saknas stöd för att nazismens popularitet skulle växa i Sverige. Men det är förstås inte marscherande och förintelseförnekade nazister som Virtanen avser i första hand utan personer som röstar på Sverigedemokraterna och alla som kan tänkas yttra kritik mot svensk migrationspolitik.”
Tror du har fel där.Virtanen anser att alla som inte är sossar på Virtanen-vis och hippa på Söder samtidigt är nazister.Nazist är det fulaste ord Virtanen har lärt sig.Ungefär som när vi andra drar till med ”skitskalle” eller ”fulöga”.Men så länge det passar på Aftonbladet kan Virtanen vara hipp på Söder och det är ändå huvudsaken.Det och så något att stressa näsgångarna med.
Jag förstår inte Snyder’s påstående om var förintelsen skedde. 88 % av Polens judar dödades det är korrekt men följande siffror är också fruktanssvärda:
Belgien 60%
Nederländerna 76 %
Luxemburg 50 %
Grekland 80%
Ungern 70%
Tyskland 55 %
Inte mycket till skydd från nationen.
Snyders poäng är att det gjordes skillnad på medborgare och icke-medborgare. Det var betydligt lättare att ”komma åt” de judar som inte var medborgare i det land de befann sig i, exempelvis Frankrike.
Av ovanstående länder är det endast Tyskland som är intakt stat – alla andra sönderslagna/ockuperade. Snyder jämför Danmark – Baltikum. Danmark = världens äldsta stat. Baltikum grundades (på rysk, kommunistisk nåder) 1917. Som sen blir ockuperade av sina gamla herrar. 90% av baltjudarna mördades. Mot 10% av danskjudarna.
(Men kan hålla med om att resonemanget är lite svajigt. Mordfrekvensen måste oxå vara beroende av möjlighet t flykt. Man kan inte göra korrelation o då är det ju svårt att veta.)
Det är en intressant tes, men jag förhåller mig också lite skeptisk. Läste någonstans att de olika utfallen berodde på graden av antisemitism hos befolkningarna.
Danmark och Nederländerna hade förhållandevis toleranta befolkningar som var ovilliga att ange sina judiska grannar och kollegor. Den danska polischefen motarbetade till och med aktivt nazisternas försök att deportera landets judar. Därför klarade sig de danska judarna bra.
I Östeuropa var situationen en helt annan. Där deltog myndigheter och befolkning i förföljelserna, som skedde nästan på lokalbefolkningens initiativ.
Snyder berör även detta, och försöker dementera att antisemitismen skulle ha varit större i exempelvis Tyskland än i Frankrike. Jag har dock inte tillräckligt underlag för att kunna bekräfta eller vederlägga hans påstående. Men om det stämmer är det en intressant tes, ty då betyder det faktiskt att graden av antisemitism i befolkningen inte var avgörande för hur hårt judarna drabbades. Jag är nog beredd att gå honom till mötes åtminstone halvvägs där. Ett statslöst tillstånd (som Baltikum, vars stater först slogs sönder av Sovjetunionen och sedan ännu en gång av Nazityskland) utgjorde onekligen en basal förutsättning för massutrotning. I Tyskland orsakade Kristallnatten och eutanasiprogrammet stor oro i befolkningen. Att ha massutrotningscentra på tysk mark hade sannolikt aldrig varit på kartan.
Ok. Jag får väl läsa och begrunda vad han har att säga 🙂
Ämnet är oavsett intressant. Har alltid tyckt frågan kring hur förintelsen var möjlig samt vilka de ledande nazisterna var är de intressantaste aspekterna av WW2. Är inte så intresserad av militär taktik och pansarslag.
Där delar vi samma intresse. Pansarslagen får MÖP:arna ägna sig åt. 🙂
Mycket tänkvärt.
Jordan Peterson har påpekat att om Hitler hade varit rationell och velat vinna kriget, så hade han satt Judar och andra i arbete i stället för att utrota dem. Det hade varit logisk, men så gjorde han inte. Han lade alltså stora resurser – som han inte hade råd att undvara när han höll på att förlora ett krig – på att ställa till med så mycket jävelskap som möjligt.
(”How Hitler was even more evil than you think.”)
@ Kristian,
De satte väl även judarna i arbete. Jag såg nyss en film om historiens största förfalskningsoperation. Tyskarna satte upp en liten fabrik för att tillverka pund och dollar inne i ett av lägren och den drevs av judar. Sevärd!
The story of the Operation Bernhard, the largest counterfeiting operation in history, carried out by Germany during WWII.
http://www.imdb.com/title/tt0813547/
(filmen är på tyska)
Fast det förekom ju judiskt straffarbete i ganska stor skala i nazityskland…
Som andra papekat om Jordans argument sa tycker jag ocksa att Jordan missar att tidsmassigt, dvs de flest ar da de fanns sa var koncentrationslagrena arbetslager dar de arbeta fangarna till dods pa det sattet som han foreslar att hitler skulle agera. Vidare sa dog valdigt manga pga av insatsgrupperna som avrattade pa plats. Mer ofta an vad folk ver av inhemska ss soldater som t.ex. i rumanien. Vet inte heller om det var nagor som tyskarna behovde i slutet som man skulle kunna producera pa det viset som jordan havdar. det stora problemt som jag har forstatt det var bristen pa olja som drev tyskarna till ryssland och kaukasus.
finns en intressant podcast hos LSE (lite vanster uni) som tar upp en del av hur historien haller pa att skrivas om nar det galler Hitler
Liberal Fascism: the uses and abuses of the F-word
http://www.lse.ac.uk/website-archive/newsAndMedia/videoAndAudio/channels/publicLecturesAndEvents/player.aspx?id=91
Här tror jag att antisemitismen omöjliggjorde Hitlers förmåga att fatta rationella beslut. Precis som när Himmler och Eichmann på allvar trodde att de kunde ”sälja” en miljon judar till de västallierade i utbyte mot resurser till kriget i öst. Judarna var aldrig intressanta i de allierades krigföring. Men för den som tror att judarna styr världen, och inte minst Amerika, var det säkert en logisk slutsats.
Tack för boktips! WW2 kan man alltid läsa mer om!
Jag börjar med Bloodlands. 10 dollar på Kindle! Tekniken är verkligen fantastisk!
Du ska även läsa Hanna Arendts ”the origins of totalitarianism”. Snyder hämtar mycket från henne. Arendt skriver mycket intressant om judisk historia (populär sammanfattning – och tillspetsad – kan ses i ”der ewige jude”). Men hon påpekar också att det som kännetecknade både bolsjevismen och nazismen var deras internationella outlook.
Beskrivningen av imperialismen 1884-1914 är i princip hur man skulle beskriva globaliseringen 1989-
I dare you!
”I dare you!”
Jaha, damen kastar handsken!
Som vit manlig medelålders heterosexuell rik rasist antar jag utmaningen! Jag ska läsa böckerna och återkommer!
Det är skickligt av vänstern att i alla lägen få in Hitler och nazi-Tyskland.Visst, det finns en historisk sida av det hela där insatta och pålästa har mycket att gräva i fortfarande.Men den vänsterdrivna Hitler-agendan däremot handlar om en enda sak.
Nämligen att dra Hitler-kortet när det behövs för att tysta motståndarna exemplifierat med Virtanen och AB.Denne skribent skiter helt i Hitler som så.Det viktiga är att säga Hitler för att smeta ihop SD eller någon annan med det bruna.Ett slags sandlådans standardargument.What-about-Hitler-ismen.
I sandlådan hamnar sedan det mesta i jämförelser med Stalin och det gamla vanliga.Så länge Hitler-kortet finns kan en okunnig vänster klara sig från att sätta sig in i frågor de inte mäktar med.Man drar bara Hitler-kortet.
Så länge Hitler-kortet finns kan man skicka signaler till andra i vänstersvansen om vad som inte är ok utan att behöva anstränga sig.Man drar bara Hitler-kortet.
att framstå som en tankens tungviktare bredvid sådana som Lena Mellin, Jonna Sima och Anders Lindberg är fullt görligt för en som Fredrik Virtanen.
Off Topic:
”Det skjuts betydligt mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Det kan forskare nu slå fast efter att ha genomfört den största studien om saken.
I förhållande till folkmängden sker det fyra till fem gånger så många skottlossningar med dödlig utgång i Sverige som i Norge och Tyskland, visar en färsk forskningsrapport.
Sverige ligger snarare i paritet med södra Italien och Mexiko, säger Joakim Sturup, kriminolog och en av forskarna bakom studien.”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6770056
Nyheten i sig är väl inte så förvånande, men att man hittar den på svensk public service får sägas vara ganska anmärkningsvärt.
jag säger som Ygeman och Sarnecki: den här sortens icke-sanktionerad forskning är helt onödig.Vi vet redan allt vi behöver veta sedan många år och ytterligare forskning är bara onödig och gynnar endast de andra.
Bagdad-Bob med amerikanska stridsvagnar i bakrunde dyker upp i minnet..
Det här är stoff som lever kvar politiskt och medialt, men sällan har det folkligt stöd. Få svenskar tycks oroa sig för att Sverigedemokraterna är fördolda nationalsocialister. Inte heller verkar svenskarna och invandrarna oroliga för vad fortsatt immigration får för följdeffekt på folks åsikter/ideologi/världsbild.
Tvingar man människor ut i hörn och isolerar dem med invandrare — i skolor, arbetsplatser, affärer, gym, kommunaltrafik osv., så är utfallet att människor tar till ideologier som så snabbt som möjligt vill återställa landet. Där har vi Nordiska Motståndsrörelsen. De vill repatriera alla utomeuropéer från Sverige och Norden. Kanske inte tilltalar villaägare och bostadsrättsägare, men en och annan som bor i de skånska invandrartäta orterna och boende i invandrarghetton kan mycket väl se det som enda alternativet till dagens situation. Sverigedemokraterna har ju ingen repatriering på sitt program, vilket är en absolut nödvändighet om nationen inte ska förvandlas till ett megaghetto.
Fängelser är ett bra exempel, i USA, där indelas grupper i nazister, svarta och latinos. Vilket gäng väljer du som vit för att överleva? Ja, det finns enbart ett gäng där du kan överleva — bland de vita där det är en blandning av NS, etnonationalister etc.
Jag kände en skåning som berättade om sin gymnasietid. Han gick teknisk linje, mycket bra i skolan och läste senare ut en masterutbildning. För honom var det helt naturligt att i hans gymnasie var svenskarna nationalsocialister med rakat hår, skrek Sieg Heil, lyssnade på Screwdriver och invandrarna på sitt håll. Han var med nationalsocialisterna och för honom var det inte konstigt alls. Det är något jag i en Stockholmsförort inte har upplevt. Visst har det varit uppdelat mellan svenskar och invandrare, men jag har inte upplevt att vi hade speciellt många nationalsocialister när jag gick i gymnasiet.
Björklund och Kinberg Batra är bra exempel att studera. Björklund har asiatiska barn, adopterade förmodar jag, och Kinberg Batra har en färgad man från Indien. Här kan det skilja mycket varför Björklund konsekvent avfärdar samarbete eller samtal med SD medan Kinberg Batra ville samtala. Det kan vara så att Björklund inte kan förklara för sina barn hur han vill samarbeta med det som barnen anser är ”nazzarna”, medan David Batra (Annas man) förstår att Sverigedemokraterna inte är nazzar och att nationalsocialismen har föga utrymme att (för närvarande om immigrationen stoppas inom kort) bli en politisk kraft i Sverige.
Hej.
Mycket bra beskrivet Magne, det stämmer helt med min över tjugofemåriga erfarenhet av att bo i diverse ghetton i Sverige.
Svenskar för sig, och invandrare för sig (med inbördes uppdelning; de ser skillnad även om inte vi gör det).
Ett gym jag frekventerar sporadiskt är ett slående exempel på vad du beskriver: förmiddag och fram till ca sex (6) på kvällen är det till sjuttiofem procent vita, därefter mörknar det betydligt. Framförallt undviks tyngdlyftningsavdelningen av svenska kvinnor, även om det kan ha andra orsaker.
Alternativet för svenskar i ’Urten är att antingen bli ’högerextremist’, att bli femtekolonnare eller att fly. Någon integration och assimilering existerar inte annat än att svenska barn i ’Urten pratar blatte-svenska och anammar dessas värderingar och lära.
Den interna uppdelningen är också ytterst skarp: kristna östeuropéer hatar muslimer och tvärtom, araber avskyr negrer, dessa hatar att klumpas ihop till en grupp men gör så ändå av nödvändighet, ingen gillar palestinier (som jag hört kallas ”Mellanösterns zigenare”) och alla, precis alla, formligen avskyr äkta zigenare – och vad man anser om judar lämpar sig inte för tryck. Svenskar ses mest som en parentes eller ett irritationsmoment, men inte som hot eller som utmanare om makten. Svenskar och judar intar numera en snarlik roll i den arabiserade ’Urtens mytologi, inte sällan påhejad av SSU och andra ungdomsförbund.
Som svensk är valet klart: beväpna er, för de som kom som ’flyktingar’ tänker stanna som erövrare. Om det betyder att jag måste stå sida vid sida med svenskar vars åsikter jag inte delar så må så vara; folket och landet går före allt annat.
Kamratliga hälsingar,
Rikard, fd lärare
Magne och Rikard
Det är skönt med raka klara röster bland allt svammel
@ Rikard
Jag har funderat på hur nationalsocialisterna i NMR kan användas i en eventuell nationalkonservativ regering där Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna har inflytande. Märk väl att borgarna är nästan lika hatade av vänsterpacket som Sverigedemokraterna är av dem.
För närvarande beskyller Socialdemokraterna och Vänstern aldrig AFA, revolutionära fronten eller andra grupperingar till vänstern som är våldsaktivister. Expressen och Aschberg samarbetade med WÅG, M. Fredriksson och C. Tullgren.
SÄPO samarbetade med Fredriksson som flerfaldigt dömts och brände ned McDonald’s. Svenska staten samarbetade alltså med revolutionära kommunister, för att kunna ta fast nazisterna. Mycket taktiskt från statens sida.
Det högern inte har förstått är att de tar ut de som beskyddar dem och ger dem utrymme att hålla tal och möten. Det man ska göra om man har ett tal av konservativa och nationalister är att ha Nordiska Motståndsrörelsen vid sidan som slår ned AFA:iter och vänsterpacket snabbt. Man ger dem fri lejd, samarbetar med polis osv. för att Nordiska Motståndsrörelsen snabbt och effektivt ska kunna slå ned revolutionära kommunister.
Exakt så arbetar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De tar aldrig upp vänstervåldet och konsekvent blir de beskyddade från AFA osv. De har anlitat SVT för att aktivt upplysa om nazivåld men icke vänsterrörelsens våld. Alltid vinklat. Det är alltid nazisterna som inleder våld fast nazisterna blir attackerade av 20 personer från Revolutionära fronten, AFA:iter.
Kan inte Sverigedemokrater, Moderater och Kristdemokrater då göra samma sak? Om de är smarta så använder de nationalsocialisterna till att försvara dem från kommunister och förmenta antirasister.
Lyssna på den förre partiledaren för SvP Dan Eriksson; Dan Erikssons podcast #7 – ”Hur jag blev nationalist”:
https://www.youtube.com/watch?v=6DM0vIH5gY8
Vavra suk knivhöggs efter ett tal (https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A1vra_Suk):
Söndagen den 8 februari 2009 deltog Suk i utdelning av tidningen Nationell Idag på Sergels torg i Stockholm. Några timmar senare överfölls han i Hagsätra i södra Stockholm av ett tjugotal maskerade personer beväpnade med stenar och påkar. Suk undkom genom att hoppa in i sin bil, men fick ta emot flera slag i huvudet samt ett stick i högra armen. Attacken rubricerades som mordförsök.[5] AFA tog på sig ansvaret för överfallet.[6]
Att samarbeta med drägg som NMR är ingen bra idé. Nog för att det finns en poäng i att slåss mot vänstern på vänsterns vis, men inte till vilket pris som helst.
Det är inget formellt samarbete. Bara en tyst överenskommelse om att nazisterna skyddar oss från kommunisterna. Det är ungefär som ett slagfält. Det kommer in 300 kommunister som stör och ska vandalisera. Då släpper man lös nazisterna. Det kan te sig som man utnyttjar nazisterna att slå ned kommunisterna, men samtidigt kan man ostört hålla mötet. Nazisterna i NMR är dessutom duktiga på att organisera, då ledarna verkar hämta det mesta från NSDAP:s program.
Nazisterna i NMR skulle nog ganska enkelt kunna bryta ned kommunisterna eftersom de har en starkare organisation. 300 nazister mot 300 kommunister skulle nog se mycket dåligt ut för kommunisterna.
Nazisterna i NMR är som jag förstår den mest våldsamma grupp högerut som existerar. Man kan inte skicka ut ett gäng Sverigedemokrater som bor i en villaförort och tro att de kommer slå ned anarkisterna/kommunisterna. Inte heller funkar Nordisk Ungdom (nationalister) då de inte har våldskapitalet.
Det finns som jag förstår det tre typer av nazister: de som så fort som möjligt tagit på sig nazistmanteln för att återställa landet, (2) de som är nationalsocialister men inte har folkmordsagenda, och (3) nazister som helt vill följa allt som Hitler gjorde.
Sen har man alltid polisen till sitt förfogande, att man så fort som möjligt slår ned kommunisterna. Det är ett väldigt bra våldskapital att ha.
Och vi ska minnas Barack Obama. Han bjöd in Black Lives Matter som är en rasistisk rörelse i USA till Vita Huset. Alltså, det är som Trump skulle bjuda in Andrew Anglin från The Daily Stormer och ha ett samtal om hur man kan få färre vita att mördas.
Hej.
”Let him and you fight” är en god strategisk princip, som Magne beskriver nedan.
Vad är mina alternativ?
Att som svenska liberaler och libertarianer önsketänka i Rand-liknande fantasier?
Att byta sida till kosmopoliterna och landsförrädarna?
Eller att söka varje metod, varje medel, som kan rädda mitt land och mitt folk?
Skall det finnas något Sverige att träta om vad gäller vilken -ism som skall råda måste det först finnas just ett Sverige att träta om.
Landet brinner – och vi som äger kraften att släcka elden och göra av med pyromanerna törs inte samarbeta för att en del av brandmännen bär fel uniform.
Våra motståndare har inga sådana samvetskval; de samarbetar mer än gärna med allt från barnamördare från islams olika sekter till den totalitära socialismens stormtrupper.
Tiden för att kunna välja det goda är ute – nu kvarstår endast att välja.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
@ Rikard, Magne,
”Om det betyder att jag måste stå sida vid sida med svenskar vars åsikter jag inte delar så må så vara; ”
”Fängelser är ett bra exempel, i USA, där indelas grupper i nazister, svarta och latinos.”
I ett mångkulturellt samhälle försvinner individuell ideologi. Allt handlar om grupptillhörighet. Enligt mig, är det i princip en avciviliseringsprocess, men alternativet är utrotning…….
Får man inte som man vill i Finland kan man knalla över till Sverige och söka asyl där…
Jahaja.Så var det med det.
Hans,
et tillägg, du skriver att vi skall bekämpa ondskan runt omkring oss. Det vi måste vara medvetna om är att vi måste bekämpa även ondskan INOM oss. Alla människor är kapabla att ta till grovt våld om så krävs.
Man kan inte fylla på sin landslagstrupp med överviktiga medelålders kvinnor och tro att laget blir bättre. På samma sätt kan man kan inte ösa in folk från MENA och Afghanistan som utöver relativ oduglighet (kan inte språket, har ingen bildning) även från dag 1 eller efterhand är/blir fientligt inställda till Svenskarna, och förvänta sig något annat än tillbakagång på alla områden.
Det är därför det är så fånigt när man ser kvinnliga bloggare med kritisk min utbrista: ”Sverige 2017” som om tidens gång skulle vara en bestämmande faktor för samhällets nivå. Sjunker vi tillräckligt djupt kommer våld krävas för att överleva och då kommer tiden för genusutbildningar och jämlikhetsagendor sedan länge vara förbi.
Frågan är hur långt vi sjunker, var bottennoteringen görs. Det får framtiden utvisa.
NMR-aktivister i public service? Med vänsterextrema som stödtrupper till sosseriet så blev resultatet att t ex. SVT/SR befolkas av vänsterextrema aktivister. Med ett resultat därefter. Jag ser inget positivt att det scenariot byts ut mot ett med våldsromantiska nationalsocialistiska aktivister.
Socialism är ondska, oavsett om den är blodröd eller skitbrun.
@ Amnexis
Du verkar vara någon slags SD-politiker eller SD-mediepersonlighet.
Får jag föreslå följande: sänk skatten vi har i Sverige, framför allt bensinskatten, så vi Sverigevänner kan sluta åka kommunaltrafik som ser ut som man befinner sig i Marocko, Bagdad eller Mogadishu.
Ingen Sverigevän vill åka tunnelbana och kommunaltrafik med risk för den ökande osäkerheten inne i centrala delar. Vi kan icke längre lita på folk, och extra försiktiga blir vi när vi ser utlänningar som man inte kan ta ha svenska värderingar eller lever efter svenska normer.
Kan du snacka med SD om att de ska införa detta förslag om sänkt bensinskatt så vi kan börja åka bil till våra arbeten?
Hur tror du det känns för oss i förorterna till Stockholm som måste kliva på stationerna i Rinkeby, Tensta, Jordbro och Fittja varje morgon? Eller måste befinna oss kvällstid T-centralen, där Sverige är ett minne blott.
Kan du fixa det Amnexis? Eller föra fram det budskapet till Herr Jimmie, Karlsson eller någon annan? Vad väntar SD på? Deras väljare är trötta, förtvivlade och arga på att behöva åka kommunaltrafik.
Vi tvingas in i kommunaltrafiken på grund av skatten på bensin. Skulle bensinen kosta 4 kronor litern hade vi tagit bilen i stället och kunnat skydda oss från den situation våra politiker tvingat oss in i.
Sänk bensinskatten och gör så svenskar får åka bil till sina arbeten, hämta och skjutsa barnen från gängvåldets centrala delar, och i trygghet leva våra liv igen!
Sverigevänner i Malmö, Göteborg och Stockholm har fått nog av denna passivitet. Dags att SD inför förslag om sänkt bensinskatt så de skyddar svenskarna från gängvåldet och den prekära situation som råder i kommunaltrafikens miljöer.
Magne,
jag kom relativt sent till Stockholm för några veckor sedan när jag var hemma i Sverige. I vilket fall tog jag flygbussen från Arlanda. När jag kom till centralen var det kanske 15-20% som var svenskar och väldigt många kvinnor med huckle. Att åka blå linje från centralen sent på kvällen är att vara i Mellanöstern.
Det är inget Sverige jag vill ha så jag är glad att bo i Marbella nu.
Magne:
Motioner om att driva frågan sänkt bensinskatt har klubbats i SD förut, mot partistyrelsens vilja, nu drivs att bensinskatten absolut inte ska höjas. Samt att km-ersättningen ska höjas, vilket leder till att folk på landsbygden får tillbaka lite pengar iaf.
Men jag vet ju att SD har många chaufförer och andra typer av motorister i sina led, så det är nog bara att vänta lite.
Jag gör vad jag kan. Är man medlem i partiet kan man påverka.
Det finns många vanföreställningar om Hitler och hans -ism, tyvärr verkar Snyder fylla på dem en del genom att sälla sig till det ”rationella” lägret. Utöver de ”rationella” (som ogillar geopolitik, hånar mysticism och förfasar sig över s k konspirationsteorier) har vi ju då okunniga Virtanen-typer som tycker att alla till höger om MP eller åtminståne C är brunskjortor samt, förstås, nazisterna själva som hyllar Hitler som den störste man som någonsin levat. Jag har läst en hel del om det här genom åren och landat i att det är omöjligt att göra sig en skapligt korrekt bild av Hitler och hans idévärld om man helt bortser eller medvetet förminskar de andliga och mysticistiska delarna: hans bakgrund i Thule-sällskapet, de verkliga anledningarna till hans nykterism o vegetarianism, de inre aspekterna av SS som riddarloge etc. Helt enkelt den ariosofiska biten. Men många ”rationella” forskare o författare är livrädda att skärskåda dylika ting eftersom det skulle få dem att framstå som just ”mindre rationella”. Men det är dumt att enbart avfärda Hitler som misslyckad konstnär på extremhögerkanten som antog någon slags hemsnickrad Darwinistisk världsåskådning med judarna som Hollywood-liknande Bad Guys, för så var det SANNOLIKT INTE.
Man ska vara försiktig att tillskriva just Adolf Hitler alla de mänskliga egenskaper som är förkastliga. Vid krigssituationer agerar makthavare efter vad de anser de är tvungna att göra. Jag är inte helt säker på om Hitler ansåg att han var tvungen att starta krig för att behålla sin position i Tyskland eller att utländska makter hotade Tyskland. Däremot borde han delvis ha agerat efter detta mönster. Han ansåg att judarna hotade Tyskland och tyskarna. Därför vidtog han arbets- och koncentrationsläger vid Auschwitz-Birkenau, Treblinka och några till. Sen var han en imperialist som ville göra erövringar och landvinningar.
Jag har funderat på hur man ska tolka Harry S. Trumans handlingar när han fällde två atombomber över Hiroshima respektive Nagasaki. 200 000 civila människor anses ha dött vid attackerna. Är den handlingen gjord i värn för amerikanska intressen och berättigar den alla mördade? Var Truman i grunden mycket ond eller ansåg han att japanska oskyldiga liv krävdes för att förgöra Japans vilja att fortsätta kriget? Det man ska vara klar med är att i krig är beslut mycket svåra och ledare agerar i sin kontext (alltså vid den tid de lever och den situation, politiskt, kulturellt, ekonomiskt, vilka debatter som förs i landet). Det går alltså inte att fullt ut tillskriva att Trumans agerande var fullt giltigt eller fullt felaktigt. Han avslutade dock kriget, så man får i alla fall tillstå att de oskyldiga liv Truman tog fick den konsekvens att andra världskriget fick ett definitivt slut.
Hur var det då med Josef Stalin? Han satte politiska fångar (på lösa grunder), civila och särskilt polacker i fängelse. De arbetade i Gulag under förhållanden som kan beskrivas som mycket prekära. Om fångarna inte arbetade sig till döds, så sköts de ofta när de var svaga nog att inte arbeta mer. Josef Stalin tycks inte heller ha haft något emot att den tyska befolkningen som levde i USSR straffarbetade. Hundratusentals tyska minoriteter hämtades därtill från Rumänien, Ungern och Slovakien.
Stalin ansåg antagligen att han agerade efter det som krävdes i en krigssituation och de förbrytelser som ett folk hade gjort mot honom och hans land. Likt Hitler ansåg att judarna var giriga kapitalister och parasiter som levde i Tyskland, ansåg Stalin att det var rätt att fånga in tyska minoriteter och låta dem straffarbeta. Stalin ansåg antagligen också att det var riktigt att de som fångades in och straffarbetade sig till döds tjänade sin nations intressen då de samlade in material och byggde infrastruktur. På ett eller annat sätt rättfärdigade både Stalin och Hitler sina beslut. Och de båda och många under deras styre, ansåg att det fanns goda skäl till att ha arbets- och koncentrationsläger, i Gulag respektive Birkenau- Auschwitz. Grunderna skulle idag förkastas av oss levande. Och grunderna till tillfångatagningarna förkastades av många som levde under den tiden. Grunderna har dock granskats och analyserats under mer än 50 år, och man kan inte vara lika säker på hur man ska agera just när ett krig bryter ut. Visst gjorde Hitler planer på hur kriget skulle fortlöpa, långt innan 1939. Men att han hade en färdig mall på hur allting skulle genomföras och att han skulle genomföra allting, det är jag högst tveksam på. Snarare hade en en skiss, och senare tog han beslut allt eftersom i den situation har var i.
När Harry S. Truman fällde bomberna över Hiroshima och Nagasaki bör det ha varit efter överläggningar, men det kan mycket väl ha varit flera år innan som USA hade planer på att använda en atombomb (och de var villiga att använda den), och särskilt för att avsluta ett krig, oavsett om oskyldiga civila skulle dö, hundratusentals.