I dag gästbloggar jag hos Fredrik Antonssons I otakt om svenska folkets onödiga rädsla för politisk turbulens.
Rädslan för en regeringskris är helt onödig. Var inte rädda, som Henrik Schyffert skulle säga. Belgien klarade sig utan regering i 589 dagar. Ett modernt rekord i västvärlden.
Det finns nämligen klara fördelar med lite politiskt kaos. Ett land utan regering kan inte lagstifta om nya förbud, skatter eller regleringar. Det är, givet alternativet när alla dessa tre endast blir fler, faktiskt rätt tilltalande.
Varifrån är den komiska bilden?
Kan vara det ukrainska parlamentet.
Det mesta talar för att bloggarens förhoppningar kommer att infrias.
SD växer, KD och MP klarar inte spärren.
Voila och voila igen.
DÖ 2.0.
Inte ett skit händer och belgarna får se sitt rekord ryka.
”DÖ 2.0.”
Fast DÖ snarare räddade en regering än förhindrade bildandet av en.
Det viktiga är väl att inte släppa in SD i stugvärmen?
Då kan inte något parti lägga fram ett förslag eftersom SD kan tänkas rösta på det.Men man kan inte heller rösta på varandras eftersom det skulle förta den egna legitimiteten och släppa in SD i stugvärmen senare.
DÖ2.0.
Same same but different.
I Belgien under denna tid växte BNP på 0,7% pga politikerna inte kunde hålla på med s k lagstiftning och hitta nya skatter. Vi håller på en lååång ”kris”
Det där med ett stabilt och lyckat valresultat är det väl numera bara journalistkåren som tror och hoppas på? Politikerna har gett upp och vet redan var det slutar.Det är därför journalisterna harvar vidare på samma gamla trötta spår och upprörs av sånt som Pascalidou och moderaten i förorten.Det håller liksom inte att skriva om att Mia Skäringer gick med i viktväktarna redan i sjuårsåldern och Lotta på Liseberg fram till valet.Alla mord och våldtäkter gör det helt omöjligt. Så avslöjanden om SD, utspel från Pascalidou och hjärndöda analyser av opinionsundersökningarna får rädda situationen.Hoppet är det sista som överger människan och än så länge hoppas journalisterna, verkligheten till trots, på att andra uppfattar dem som seriösa.Kan man bara citera Pascalidou en gång till, hitta någon hoppfull promillerörelse i en opinionsundesökning eller avslöja att inte alla SD:are uppskattar invandring en gång till så går nog att rädda en del i spillrorna.Annars får man väl skriva initierat om Lotta på Liseberg så man får lön på kontot..
I dag firar vi med kaffe och tårta att Miljöpartiet har svikit sitt hundrade löfte när man OK:ar vapenexporten.Det enda tråkiga med det är att det snart är slut
på löften att svika så nästa tårta sitter rätt hårt inne.Vis av erfarenheter kan man dock hoppas på att språkrören känner sig trängda av rebellerna och därför gör några nya utspel.På så sätt ställs nya löften ut och sannolikheten för min nästa tårta ökar betydligt.
Hej.
Egentligen borde fältet ligga öppet för politiska alternativ till rådande ordning, både på lokal och nationell nivå.
Nog skulle en klassisk socialistisk/kommunistisk valplattform kunna plocka röster i branscher där öppna gränser och massinvandring innebär lönedumpning och etnisk/religiös sekterism (vilket en socialist/kommunist skall motarbeta då etnicitet och religion är det imperialistiska fascistiska kapitalets vapen för att splittra de förtryckta arbetarna och bönderna…)?
Nog skulle väl en etnocentrisk rörelse om den hämtar sina ideal om Sverige och svenskar från Frihetstiden kunna vinna mark även bland invandrade personer?
Nog skulle väl en renodlat socialliberal-anarkistisk-direktdemokratisk (anarko-syndikalistisk?) rörelse kunna tillskansa sig både röster och inflytande genom att plädera för spontan frivillig segregation i små lokalt direktdemokratiskt styrda områden?
Och nog finns det väl snart väljarstöd för ett renodlat sunnimuslimskt parti (läs: arabiskt nationalistiskt) i lokalpolitiken, så att de sju politiska partier som agerat villiga inkubatorer och kuvöser förvånat undrar vart allt väljarstöd bland mångkulturen tog vägen?
Men nej.
Mycket viktigare att bråka om kvotering till allt roligt, förbud mot allt, släpp knarket fritt så försvinner brottsligheten, samt tecknad barnpornografi (och då skall vi inte gå in på de grupper som vill återinföra guldmyntfot, avskaffa kön, eller som ägnar all sin kraft åt att varna för övervakning… medan de går runt med en spårsändare som loggar all deras elektroniska aktivitet.)
Vi har de politiker vi förtjänar, måhända, men man kan ju alltid hoppas på en militärkupp…
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Om det inte varit så långt bort så hade jag gärna varit en fluga på väggen när Löfven tog upp Gui Minhai med Xi Jinping där borta i Kina.Löfven kände av trycket att vara så där fint demokratisk som bara han kan så han var tvungen att ta upp Gui Minhai-frågan helt enkelt.Så det gjorde han.Enligt MSM.Som, som vanligt, fanns närvarade.
Personligen är jag mest imponerad av att Löfven talar flytande kinesiska.Det ska annars enligt uppgift vara ett komplicerat språk.Nu är inte svenska heller helt okomplicerat som alla vet.Inte minst Löfven vet det.Det gav han prov på när han besvarade frågan om Kina är en diktatur.
– Kina är en enpartistat. Jag håller inte på att sätta etiketter på länder utan det är en enpartistat som inte har val.
Sa Löfven.
Sedan var det nog upptaget.
Det är alltid lättare att vara tydlig och frispråkig i opposition. En statsminister vill alltid vårda relationen till ekonomiskt viktiga marknader, däribland Kina. Alla vet förstås att Kina är en hårdför diktatur som spärrar in oliktänkande, genomför tvångsaborter, beslagstar egendom, avrättar flest i världen (förmodligen) och inte har en tillstymmelse till rättssäkerhet. Även Löfven vet detta, och hade Kina varit ett obetydligt land hade han kunnat säga det. Nu avstår han.
Stefan gjorde helt rätt om det skulle vara så att han inte tog upp Gui Minhai-frågan.Stefan har ett helt överlägset strategiskt sjätte sinne och är fullt medveten om hur irriterade andra blir när han försöker ta upp något.Ett enda misstag och det hade kunnat kosta Gui Minhai livet eller åtminstone livsstid.
I Kina får man dessutom betala för sin egen avrättnig eftersom de är så många.Det ska vara ordning och reda på finanserna som Stefan brukar säga.Vad tror ni för något regeringsodugligt hade hänt om Kinberg Batra eller Åkesson hade tagit upp Gui Minhai-frågan med Xi Jinping?
Precis och just det.Vi ska vara glada att det var Stefan som gjorde det!
Han lämnade sannolikt över en kortfattad skrivelse via tolk. Det är också att ”ta upp” frågan.
Då behöver man inte heller oroa sig för Kinberg Batra eller Åkesson så mycket.Tolken hade ju förmodligen varit densamme om någon annan statsminister åkt.
steffe statsminister har inte tagit upp ett dugg om den här mäniskorättskillen med xi jinping. det är helt uteslutet av två orsaker, den första är att steffe är för dum , de andra är att han är en wallenbergsdräng som sålt sig billigt. en sossenolla som steffe är nog billig i drift, en folköl och en kokt med bröd till frukost och ett flak starköl på fredagen så är en sosse som steffe köpt.
ett sådant rikspucko kan ju utan problem sättas i en raket med enkelbiljett till
magellanska molnet i yttre rymden.
Detsamma var det i Spanien. Där var man utan regering i ca 10 månader.
Enligt bekanta boende i Spanien så fungerade det alldeles utmärkt, och samhällsekonomin växte med ca 1 % under perioden.