Det förekommer systematiskt fusk på högskoleprovet, har vi kunnat läsa de senaste dagarna. SVT kom rent av i kontakt med personer som lever på att mot betalning hjälpa andra att fuska sig till 2.0.

Fusket på svenska högskolor och universitet är utbrett. Under fjolåret stängdes 888 personer av eller fick varningar för fusk. Hur stort mörkertalet är kan vi bara spekulera om (gissningsvis åker bara en bråkdel fast).

Fusket får konkreta konsekvenser. Det har bland annat rapporterats att en person som aldrig ens gått ut gymnasiet har lyckats fuska sig in på läkarprogrammet på KI, en annan som inte ens pratar svenska lyckades få 1.85 på högskoleprovet. Fuskare tar sålunda studieplatser från hårt pluggande studenter.

Utbildnings- och högskolerådet tycker att det är ”otroligt tråkigt” att det fuskas. Men högskolor och universitet står tämligen handfallna. Det är visserligen otillåtet men inte olagligt att fuska. UHR vill få befogenheten att både kroppsvisitera och störa ut teknisk utrustning.

Personligen tycker jag att högskoleprovets betydelse bör minska avsevärt. Fusk kommer förekomma i alla fall, men det är trots allt lite knepigare att fuska sig fram till bra medelbetyg i ett tiotal ämnen än att fuska på ett enda prov vid ett enskilt tillfälle. Jag tror därtill att det behövs både kännbara straff men framför allt en attitydförändring i samhället om fusket ska minska.

Jag ser det utbredda fusket och den högre utbildningens handfallenhet som en ögonblicksbild av det moderna Sverige. Ett samhälle där det går utmärkt att smita förbi, att fuska, att inte göra rätt för sig.

Nu växer den klassrumslösa skolan fram, en skola med fokus på ”flöden”, så allt är verkligen möjligt! Månne kan eleverna utbilda varandra i framtiden? Det skulle onekligen vara en praktisk lösning på lärarbristen.

Kanske borde vi alla slänga arbets- och studiemoralen i soptunnan och anamma det nya gränslösa Sverige som växer fram. Ett samhälle där man känner efter vad man vill, inte vad man måste. Ett samhälle där målet är att göra så lite som möjligt och gärna få ut så mycket som möjligt på andras bekostnad.

Några små tips på vägen (kom gärna med egna!):

Planka i tunnelbanan – det händer ändå ingenting. Låt alla andra idioter betala närmare en tusenlapp i månaden för att åka kollektivt i Stockholm.

Fuska på högskoleprovet – det händer ändå ingenting. Låt alla andra överambitiösa plugghästar sitta där med sina böcker i timmar medan du kan göra något roligare av din tid.

Jobba inte så mycket. När du blir pensionär kommer skillnaden mellan att ha jobbat och inte jobba ändå vara ganska marginell, i synnerhet om du jämför med timanställda inom vården.

Ja, varför inte. Varför ska du egentligen bry dig om att göra rätt för dig när den som inte gör det ändå går före till både högre utbildningar, kan åka gratis i kollektivtrafiken och inkassera pension utan att ha jobbat en dag i Sverige.

Seså, släpp tyglarna! Låt dig svepas med! Det nya Sverige är här.