DN har under lång tid varit en politiskt korrekt tidning. Lite tråkig. Men någonstans i denna tråkighet och fega nyhetsvärdering har det gått att finna ett slags professionalism. De senaste åren under Peter Wolodarskis ledning har tidningen emellertid drivit allt längre bort från en saklig rapportering. Journalistiken har ersatts av kampanjer.

I höstas fick jag nog och sade upp prenumerationen. Då hade DN, i stället för att hålla huvudet kallt och göra en mångsidig rapportering av den högaktuella migrationskrisen, beslutat att dra igång kändiskampanjen #jagdelar för en generös asylpolitik. DN tog stolt ställning. ”Vi står upp för medmänsklighet”, sade rubriken under vilken kändisar samlades.

Detta var en kändiskampanj värdig slasksidor som Nyheter24 och Aftonbladet och inget som en morgontidning som vill framstå som seriös ska syssla med. Kritik kom också från socialdemokratiskt håll. Men kampanjen kändes förmodligen bra för DN-medarbetarna.

Bara någon månad senare satte regeringen stopp för ”medmänskligheten” genom att införa gränskontroller, id-kontroller och lägga fram förslag på en skärpt asylpolitik. DN var tyst. Inga arga upprop. Inga ledarstick som anklagade regeringen och allianspartierna för att vara omänskliga.

Nu har det gått ett halvår, och det är snart dags för ännu en kampanj. Peter Wolodarski skriver i dag:

Just nu engagerar flyktinginvandringen flest svenskar. Journalistiskt måste ämnet skildras med vad de tyska tidskriften Der Spiegels chefredaktör kallat för ”kritisk empati”, det vill säga båda hjärna och hjärta. Frågan hela komplexitet behöver belysas, alltifrån möjligheter till problem. Det kommer avspegla sig i en stor DN-serie den närmaste månaden som är fokuserad på vad ledande internationella forskare har att säga. Fakta och erfarenhet, inte tyckande, kommer att stå i centrum.

Ansatsen förefaller seriös. Men vi ska inte lura oss själva här. Det är trots allt den tidning som stod bakom #jagdelar som ska göra detta. Det är den tidning som lät Björn af Kleen under falsk flagg intervjua och hänga ut människor på Östermalm som överklassrasister som ska göra detta.

Wolodarski vill framstå som ”hatsajternas” motpol, antitesen till skvallret i sociala medier. Ja, sociala medier är ett slags ekokammare (se mitt inlägg om detta i länken nedan). De är konstruerade för att fungera som små bubblor som utestänger sådant vi inte gillar. Det är viktigt att komma ihåg, men det är också därför vi trivs i dem.

Problemet är att DN har vandrat i just denna riktning, vilket gör Wolodarskis stora ord om konsekvensneutralitet och pressetik pinsamma. Vi väntar fortfarande tålmodigt på att DN ska förklara att deras artikel om Sandvikenrapporten inte stod på särskilt saklig grund. Och ja, den delades förstås flitigt i de sociala medier som Wolodarski varnar för.

Tidigare bloggat:
Livet i våra bubblor