Förhandlingen är över. David Cameron har nu satt allt på ett kort: att britterna ska se de nya villkor Storbritannien erbjudits av EU som så pass avgörande att de övertygas om att Storbritannien måste stanna som medlem. Folkomröstningen hålls den 23 juni.
Både Labour och Tories kommer driva en ja-kampanj. Men delar av Camerons egen regering vill gå ur och den brittiska pressen är inte alls imponerad av resultatet av Camerons förhandling.
Janet Daley skriver i The Telegraph att EU inte går att reformera och att den förhandling som drog ut så på tiden mest liknade ett skådespel. En charad.
It is characteristic of our historic relationship with the EU that no one could be sure whether any of this was actually happening: was there really a knife edge, cliff-hanging drama playing itself out in Brussels with threats and counter-threats, promises made and the broken, offers of concessions followed by threats and refusals? Or was it all a choreographed charade in which the final outcome was agreed long ago?
Daley tillägger att hon visserligen inte tror att allt var en enda stor charad (den här gången), och skälet är enkelt: EU är helt enkelt för oorganiserat och splittrat för att lyckas med något sådant.
En sak är säker: Cameron försökte i går framställa uppgörelsen som en stor seger för Storbritannien. Han talade upprepade gånger om att han vill stanna ”i ett reformerat EU”. Någon reformering är det emellertid inte tal om, och det har nog även mindre insatta väljare förstått. Det Cameron fick var brödsmulor. Att han inför den samlade pressen tog upp att Storbritannien inte kommer behöva gå med i eurosamarbetet – som om det någonsin varit en fråga – visar hur pass lite han hade att komma med.
Folkomröstningen är ett högt spel. Visserligen är det mest troliga att britterna röstar ja för att stanna, men Cameron kan inte vara säker. Mycket hinner hända under fyra månader, och migrantkrisen är en joker som kan ställa till det för ja-sidan. Det kommer betydligt fler migranter till EU i år än under samma tid i fjol. Ingen vet vart detta tar vägen. Det vi vet är att EU hittills har misslyckats med att hantera situationen.
Detta är främst ett bekymmer för Grekland och i förlängningen för de länder som hittills tagit emot flest asylsökande (trycket på Sverige kommer ånyo att öka), men risken för Cameron är att britterna går till val mitt under en migrantkris som EU misslyckas med att hantera.
Det kan sätta bilden av en handlingsförlamad union som saknar ledning och glider isär. Vem vill egentligen vara med där?
Läs även:
Fnordspotting
Hej.
Det var en gång ett antal byar som bestämde sig för att i god demokratisk ordning reglera hur lång ullen fick växa sig på fåren, vilken nyans äggen skulle ha, samt huruvida vatten skulle rinna uppåt.
När inget av detta fungerade bestämde man sig för att man måste reglera fler saker, såsom vindens färg, åskans smak och att alla människor är goda.
De bybor som ansåg att man skulle undersöka vad som faktiskt fungerade väl, blev kallade allt möjligt hemskt av det gemensamma byråd som utsett sig självt och röstat fram att det var demokratiskt; klart att det var demokratiskt, det hade ju rådet självt röstat fram.
När byarna fungerade allt sämre jämfört med när de var självstyrande och kom överens endast i gemensamma frågor, förklarades felen bero på just de kritiska byborna; deras illojalitet och egoism var skulden, för det hade rådet demokratiskt beslutat.
När det hela sedan slutade i blod, svett och tårar, så flyttade byrådet med sitt tjänstefolk till den stora ön västerut, för att fortsätta sitt bekväma liv. Den rike är ju trots allt lojal endast mot rikedom, då denne (till skillnad från den fattige) kan flytta sig och sitt kapital dit där den tjänar mest på det.
Snipp snapp snorum – EU är ett kackalorum!
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Det sitter alldeles för många klåfingriga fetbukar i Bryssel för att det skulle kunna gå att reformera.Sönderfallet kan gå fort nu.
Jag hoppas på ett långsamt sönderfall för EU, därför att vi inte har några ledare i Sverige som kan hantera krascher eller megakriser och uppenbarligen inga system som är förberedda för sådant. Ett nej från britterna i sommar skulle ge bra draghjälp, så att den behövliga nedmonteringen kommer i gång.
Rikard, det är oftast en fröjd att läsa dina texter. Dina vassa tankar, din livserfarenhet, din språkglädje och ekvilibristik kommer allra bäst till sin rätt just när du som här har skalat bort allt tillkonstrat.
Med sympati,
Sixten Johansson, ordarbetare
Tänk att man som moderat varit för det här men jag är glad att jag röstade nej till euron.
När någon säger att det inte gick att förutsäga vad som skulle hända med EU är det inte korrekt eftersom det i fördraget står att det skall vara ett tätare och tätare samarbete.
Om jag hade tid skulle jag gärna åka och kampanja för ett Brexit. Ett Storbritannien utanför EU skulle klara sig bättre än inom. Dessutom visar de att det finns en gräns för hur mycket ett land skall ge upp av sin suveränitet.
EU är helt misslyckat på i stort alla plan, Schengen , Dublin förordningen och inte minst det mest vansinniga , euron som kvaddat de flesta länders ekonomi.
EU måste avvecklas från nuvarande monstruösa koloss och besluten återgå till nationerna. Det är en tidsfråga innan detta sker.
Intressant att Cameron väljer att lägga folkomröstningen mitt under Fotbolls-EM. Det är väl då den nationalistiska yran brukar når sitt klimax. Det skulle kunna tala för att NEJ-sidan vinner.
/Robert
Kommer osökt att tänka på en annan premiärminister som kom hem från kontinenten viftande med ett papper, "här är avtalet som ger oss vad vi ville"!
1 år senare var det fullt krig…
EU i sin nuvarande form har spelat ut sin roll. Det har förvandlats till ett monster av växnade byråkrati och detaljregleringar, helt klart med målsättningen att skapa en federation. EU behöver hårdbantas, och bara finnas kvar som ett samarbete kring handel och försvar. Det har utvecklats till en penningslukande, odemokratisk koloss som sätter den nationella självbestämmandet ur spel.
Tidigare Fed-chefen Alan Greenspan har uttalat i en intervju angående eurozonens kris att en gemensam valuta förutsätter en gemensam finanspolitik, och europrojektet är dömt att misslyckas.
Jag antar att man vill göra folkomröstningen så snabbt som möjligt. Främst för att i juni har inte flyktingströmmarna helt havererat europa – och britterna har inte semester förrän från mitten av juli och har då inte sett eländet.
Nåväl, Stefan Löfven var så glad över att EU har kommit överens om att asylsökanden ska fördelas över EU. När britterna får klart för sig att de förväntas behandla flera 100,000 asylsökanden kommer de att rösta nej. (Detta ingår ju inte i Camerons förhandling). Sverige och Tyskland finns ju som levande bevis för vad som händer om man tar emot så många asylsökanden.
Förra året kom över miljonen sökande till EU. I år, gissar jag, kommer det dubbla. 2017 har EU antingen en flyktingpolicy som Australien – eller så har Schengen totalt brutit samman, och därmed EU.
May you live in interesting times.
Jag röstade Ja till EU 1994 men idag hade jag röstat Nej.
Jag säger Ja till frihandel men Nej till Euron och Nej en politisk union.
Storbrittannien kommer inte att lämna.
Den som lägger rösten spelar ingen roll. Det är den som räknar rösterna som spelar roll.