Under helgen har Sverigedemokraterna haft kongress, hos dem kallat landsdagar. Det som det politiska Sverige främst tar med sig från dessa dagar är förmodligen Jimmie Åkessons öppna invit om regeringssamarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna (en invit som givetvis avfärdades).
Det finns mycket som skiljer partierna åt, medgav han. Men också en hel del som förenar. Dels har M och KD efter ett decennium av vänsterpolitik antagit en migrationspolitik som i allt väsentligt liknar SD:s. Men även inom kriminalpolitiken finns det en hel del gemensamt.
SD:s EU-motstånd skulle bli en svår nöt att knäcka i ett regeringssamarbete, och svåra kompromisser skulle behöva göras i synen på skatter, bidrag och privatiseringar. Men SD skulle sannolikt vara beredda till detta om de släpptes in i regeringskansliet.
Är då en M+KD+SD-regering verkligen sannolik efter valet 2018? Jag tror inte att det helt kan uteslutas. Svensk politik har inte varit så här oförutsägbar på väldigt länge, och om Anna Kinberg Batra vill bli Sveriges första kvinnliga statsminister kommer hon behöva lira med SD på ett eller annat sätt. Annars kommer de att fälla den budget som Kinberg Batra avser regera på.
Troligare än en ren regeringsmedverkan är dock något slags inofficiellt samarbete mellan allianspartierna, vilka som nu kommer finnas kvar i riksdagen, och SD. Ty hur de borgerliga partierna än vänder sig, har de SD att ta hänsyn till för att få majoritet. Det är inte troligt att de fyra borgerliga partierna kommer samla över 50 procent av rösterna 2018.
SD kan stå utanför regeringen och ändå ha ett visst inflytande. I opinionsmässigt avseende kan detta rent av gynna partiet eftersom det då slipper ta stryk för impopulära beslut som regeringspartier alltid tvingas till. Sannfinländarna har rasat i opinionen sedan partiet tog plats i Finlands regering.
Vissa har hävdat att regeringens omlagda migrationspolitik och Moderaternas väg tillbaka till den mer traditionell moderat politik på området kommer dra undan mattan för SD. De väljare som flytt sina partier i protest skulle nu återvända. Jag är inte så säker på att så blir fallet, åtminstone inte på några års sikt.
Det som kan hända när inflödet av migranter väl har nått hanterbara nivåer – och där är vi ju inte än – är att gamla besvikna M-väljare återvänder till det parti de känt sig trygga i. Alla kommer dock inte att göra det.
Nästa steg efter migrationskrisen blir integrationsfasen. Sverige har att hantera en situation med hundratusentals nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden. Detta har politikerna inte lyckats lösa tidigare, vilket vi kan spåra i väldigt tragisk statistik över utrikes föddas förvärvsfrekvens jämfört med den infödda befolkningen. Hur det ska gå bättre nu, när antalet är betydligt fler och flertalet dessutom är lågutbildade, har ingen något bra svar på.
När speciallösningar av typen ”instegsjobb”, alltså skattefinansierade anställningar för utrikes födda, blir norm, kommer SD ha möjlighet att växa igen tack vare svenskars frustration över en ökad skattebörda och att utrikes födda särbehandlas på arbetsmarknaden.
SD har som enda parti velat avskaffa dessa arbetsmarknadspolitiska speciallösningar och ropat efter lika rättigheter oavsett var man är född. Just lika rättigheter kan man annars tycka borde vara en självklar borgerlig idé.
Tidigare bloggat:
Kris som normaltillstånd
"Vissa har hävdat att regeringens omlagda migrationspolitik och Moderaternas väg tillbaka till den mer traditionell moderat politik på området kommer dra undan mattan för SD."
Moderaternas svek gentemot sina väljare och gentemot Sveriges befolkning är gigantiskt. Partiet har mycket att bevisa, och då är det genomförd politik som räknas – inte "utspel". Jag är sverigedemokrat sedan fem år nu, men jag ska inte utesluta att jag i framtiden kan ändra mig. Men det sker efter noga övervägande, precis som jag noga övervägde innan jag lämnade M och gick till SD. Ju längre sympatisören har varit borta från M, desto svårare är han att locka tillbaka, tror jag.
Pragmatiskt riktigt om de tre får ihop +50% vid ett nyval men men… Hittills har M föredragit socialism före sin egen politik.
Hej.
Jag rekommenderar alla som får möjlighet att prova att vara i subventionerad anställningsform, särskilt om er sjukersättning eller annan ekonomisk ersättning är avhängig deltagande. På papperet kommer ni att få begränsade arbetsuppgifter för att ta hänsyn till nedsatt arbetsförmåga eller andra anpassningar, och i praktiken kommer ni att få arbeta lika hårt som knegaren bredvid er, men med lägre lön och utan normalt anställningsskydd. Som varandes i åtgärd har ni nämligen automatiskt lägre trovärdighet. Men kanske den som ligger i, visar kompetens och utvecklingspotential blir anställd, tänker ni nu? Varför då? Endast enkla menliga och mekaniska jobb utförs via de olika subventionerade anställningsformerna, och vilket är bäst: anställa någon och betala full lön och arbetsgivaravgift, där personen sedan omfattas av Las med mera, eller få en ny som kostar mindre än en fjärdedel så mycket, och i vissa former är helt gratis.
Du kanske tänker att du aldrig skulle acceptera att utnyttjas och tvingas jobba för halva lönen av den gör samma jobb som? Då kanske du bör veta att det i regel tar allt från veckor till månader får din ansökan om ekonomiskt stöd går igenom. (Du riskerar dessutom informella repressalier från berörd myndighet.) Kan du stå på dig (utan sparkapital), bli av med platsen, och berätta för familjen att nu kan ingen hyra och inga räkningar betalas för att du är principfast?
Det rättvisa, det ekonomiskt vettiga och det i nuläget nödvändiga är att omedelbart avskaffa alla former av anställningsstöd. I nuläget fungerar det som en inlåsningsfaktor för ett nytt proletariat.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Moderaternas trovärdighet är minst sagt luggsliten efter Reinfeldts utopiska politik och AKB:s märkliga DÖmokratisyn. Om M ska behålla någon gnutta sin tidigare tillförlitlighet är det dags för AKB att omedelbums gå från ord till handling och genomföra sitt senaste utspel som praktisk politik. Antingen i samarbete med S eller om det inte är möjligt fälla regeringen Löfven! Efter nyval kan AKB genomföra sin föreslagna politik med stöd av SD och KD, alternativt med stöd av ett försvagat S. Om M inte är beredda att göra detta så visar det att AKB utspel bara var munväder, vilket jag som sviken f.d. M väljare tyvärr befarar.
@ Anonym 22:45
"vilket jag som sviken f.d. M väljare tyvärr befarar."
På vilket sätt anser du att du blev sviken? Såvitt jag kan bedöma har M varit extemt tydliga hela vägen från 2003, fram till att ABK radikalt la om partiets immigrationspolitik. Det kan betraktas som ett svek, eftersom partiet helt utan tvekan gick till val på evigt öppna gränser. Är man missnöjd med något annat beror det med all sannolikhet på att man inte tog reda på vad partiet stod för innan man röstade på dem.
Var i h-e menar egentligen Engnell att SD "som enda parti velat avskaffa […] arbetsmarknadspolitiska speciallösningar och ropat efter lika rättigheter oavsett var man är född"?
Nu står det klart: den påstått "liberale" och "frihetlige" Engnell är SD's inofficiella språkrör…
"Var i h-e menar egentligen Engnell att SD "som enda parti velat avskaffa […] arbetsmarknadspolitiska speciallösningar och ropat efter lika rättigheter oavsett var man är född"?"
Jag kan ju ha missat något, men vilket annat riksdagsparti har argumenterat för att avskaffa instegsjobben, som är en insats direkt riktad till utomeuropeiska invandrare, utifrån att det skapar en arbetsmarknad där staten gynnar vissa grupper?
Jag vill se en arbetsmarknad där alla tävlar på lika villkor, inte där vissa fullt friska människor får särlösningar finansierade av staten bara för att de tillhör en viss grupp.
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Ny-i-Sverige/Instegsjobb.html
@ Anonym 1:04
"Var i h-e menar egentligen Engnell att SD "som enda parti velat avskaffa […] arbetsmarknadspolitiska speciallösningar och ropat efter lika rättigheter oavsett var man är född"?
Nu står det klart: den påstått "liberale" och "frihetlige" Engnell är SD's inofficiella språkrör…"
Ja, att objektivt redogöra för hur verkligheten ser ut i dagens Sverige tolkas ofta som att man stöder SD. Hur kan det komma sig, tro…..
I sakfrågan har självklart Hans helt rätt. Alliansen har länge förespråkat och infört olika typer av diskriminerande lagstiftning mot infödda svenskar, både vad gäller arbetsmarknaden och mer allmänt, och den sittande regeringen verkar inte vara sämre. Skolan är ett annat område där diskrimineringen är påfallande och öppen.
Anonym 22.45 sa…
@ utlandssvensk 23.09
Jepp du har helt rätt! Jag har i efterhand insett att Moderaterna sedan en längre tid fört en utopisk immigrationspolitik som över tid blivit mer och mer extrem.
Jag borde ha naturligtvis läst på bättre, så rent logiskt har jag förstås ingen anledning att känna mig sviken, jag har ju fått det jag röstade på.
Många mainstream-debattörer driver fortfarande tesen att SD som enda parti har en avgrundsdjup ondska när man vill ha begränsad asylinvandring även när i ett läge med "normala nivåer" (vilket numera tycks handla om 50-75.000 asylsökande per år!). Se t ex Sydsvenskans huvudledare 30 november.
"Flyktingkrisen" i Europa hösten 2015 har ju varit initierad och styrd av Turkiet. När nu EU har lagt sig platt för Turkiet, så kommer antagligen situationen att återgå till det som var normalt innan asylinvandringen exploderade. Sannolikt kommer de åtgärder som regeringen aviserat till 1 april (tillfälligt uppehållstillstånd, ökat försörjningskrav vid anhöriginvandring mm, ålderskontroller mm) att genomföras. I övrigt är vi tillbaka på ruta 1, kan man uppleva.
Men vad som har hänt de senaste veckorna är naturligtvis att övriga partier blivit fullständigt avklädda; de kommer aldrig med trovärdighet kunna hävda att de i något grundläggande avseende skulle skilja sig från SD. Så min gissning är att moderaterna börjar använda SD:s riksdagsgrupp som den resurs den faktiskt är. För SD gäller det att navigera med omsorg för att så långt möjligt genomföra sitt program; inte sälja sig för billigt, men utnyttja möjligheten att få till stånd överenskommelser i sakfrågor.
@ Anonym 22.45,
Det var ett sunt och friskt svar! Jag blir genuint glad när jag ser detta! Om alla gamla reinfeldtare kunde göra som du och sluta ljuga för sig själv, kunde man nästan hoppas på en framtid för Sverige. Dessvärre förefaller du utgöra en liten minoritet, men det kanske rör på sig!
Det som är gjort är gjort och det är bara att ta nya tag. Kom bara ihåg att aldrig ge några röster till någon som på något sätt har haft med sjuklövern att göra. Någonsin!