Gratistidningen Metro är en tidning som tävlar med storheter som Aftonbladet och Nyheter24 om att vara mest politiskt korrekt. Det avspeglas i nyhetsvärderingen men också i valet av kolumnister.
Nina Åkesson är en av flera kolumnskrivande stormoralister i Metro. I dag skriver hon en kolumn som är så korkad att jag baxnar. I kreativitetstävlingen Cannes Lions, även kallat ett slags världsmästerskap för reklammakare, har juryn nominerat ett företag som säljer porr (ta en titt på den här upprörande filmen!). Detta gillar inte Nina Åkesson.
[K]ampanjen försöker sälja en produkt som forskning om och om igen har visat skadar såväl män som kvinnor psykologiskt, socialt och sexuellt. Visst finns det feministisk porr och visst far inte alla som tittar på porr illa av det, men i sammanhanget är det ungefär som att försvara cigarettreklam med att det faktiskt finns de som storröker hela livet utan att bli sjuka av det. Den stora mängden porr produceras under otroligt risiga förhållanden, och de flesta som storkonsumerar porr lider till följd av det. Man kan inte låta undantagen styra.
Denna argumentation är välbekant och används i Sverige mot all sexhandel. När sexarbetare står upp för sina rättigheter, när de beskriver hur skadlig sexköpslagen är och vilka konsekvenser den får för hälsa, trygghet och säkerhet för sexsäljarna, får de veta att de är undantag. Och man kan ju inte låta undantagen styra.
Jag förstår att en kort kolumn inte ger utrymme för gedigna källhänvisningar. Men det vore ändå intressant att få veta varifrån Nina Åkesson hämtat uppgiften att i stort sett alla som tittar på porr far illa av det psykologiskt, socialt och sexuellt. För det är vad hon skriver när hon kallar de som inte far illa för ”undantag” och jämför porr med tobaksrökning.
Min gissning är att Nina Åkesson inte har någon trovärdig källa. Att hon går på magkänsla, på saker hon hört, på hur det ”måste” vara. Så fungerar det i feminismens värld. Där är fakta ointressant. Där är avståndstaganden och inpräntandet av en högre moral för alla viktigare. Lyd eller bli dömd.
I stort håller jag med om det mesta som du skriver om men jag skulle vilja nyansera debatten. I frågan om porr och prostitution så handlar det om något mer än feminism.
Den feminism som finns i sverige har blandats med någon sorts svensk puritanism och förvandlats till någon sorts halvradikal feminism. Den har alltså delvis element av radikalfeminism (prostitution och porr-fientlighet) men samtidigt saknar dess transfobi och krav på segregering.
Porrfientlighet är annars en mer traditionellt högerkonservativ grej.
Kolumen är fruktansvärt dålig men till Metros försvar ska i alla fall sägas att de har en viss bredd på kolumnisterna till skillnad från vissa andra tidningar.
Jag håller med om att Metro ofta är irriterande "PK", med brist på bättre ord. Alltså när det gäller själva artiklarna. Men när det gäller kolumnisterna har dom några stycken som är bra. Johan Norberg exempelvis. Lisa Magnusson är för det mesta bra (dock inte alltid). Att säga att Göran Greider är bra är kanske att ta i, men han skriver i alla fall oftast från ett mer klassiskt socialistiskt perspektiv.
Jag tycker att det var länge sedan Johan Norberg skrev annat än självklarheter. Greider är läsvärd just för att han ofta har så fel.