Det blev en förutsägbar men för den sakens skull inte alls tråkig partiledardebatt i SVT. Jimmie Åkesson var tillbaka, Jakob Forssmed ersatte en nyförlöst Ebba Busch-Thor och Anna Kinberg Batra gjorde debut. Åkesson, Lööf och Forssmed gjorde bra ifrån sig, Kinberg Batra var däremot precis så svag som väntat.
Saken är faktiskt att landets två största partier leds av debattsvaga politiker. Löfven och Kinberg Batra är verkligen inga debattess. Det blir omständigt, tråkigt och långrandigt. Hur många gånger kan en politiker egentligen säga ordet ”ansvar” på en enskild timme utan att låta det minsta trovärdig? Svaret är: många.
Jimmie Åkesson var pigg men försvann en del när frågorna kom att handla om annat än invandring. Jakob Forssmed var bitvis lite övertänd och Jan Björklund stod för kvällens roligaste oneliner när han apropå den socialdemokratiska företagspolitiken påstod att ”avundsjukan i det socialdemokratiska Sverige är ju större än sexualdriften.”
Åsa Romson klev fram som just den frånstötande politiker hon alltid har varit när hon påstod att ”vi håller på att göra Medelhavet till det nya Auschwitz” (eller ”Auswitch”, som hon uttalade det). Jämförelsen är fruktansvärt osmaklig och lär förfölja Romson ett bra tag framöver.
Att hon fäller kommentaren i en direktsänd TV-debatt i just de dagar då vi högtidlighåller att det är 70 år sedan Nazityskland kapitulerade är förstås särskilt illa.
Att SD pratar om politiska frågor som ligger utanför migrationsområdet är naturligtvis bra. Men alla fattar varför SD och Jimmie är där de är – för att föra en Sverigevänlig politik, dvs. förespråka arbetskraftsinvandring, återflyttning, utvisa kriminella invandrare etc.
Kort sagt, vilken regeringskonstellation blir det med ett urstarkt SD? MP+Alliansen, S+M, M+SD (är det troligt med tanke på den flyktingfientliga linje som M driver?)… och hur är det egentligen tänkt att ett S+M ska kunna samarbeta, vilket kanske är det enda alternativet för att stänga ute SD? Ska de stå och ha "varannan gång"-bestämmande i riksdagen? Dvs. ena motionen lägger S och den andra M.
Det kommer bli ett krig där ute. J. Åkesson kommer rida tigern utan dess like, Löfven och Batra får medla om fred sinsemellan. Who will win this outrageous battle? We will for sure know that 2018.
/ Magne
Man får heller inte glömma att Alliansen är för Åsa Romson en absolut existentiell nödvändighet.
Med tanke på AKB:s bleka, eller direkt intetsägande, robotrapningar är det inte alltför svårt att se att
för hennes del gäller detsamma vice statsminister Åsa Romson.