Nyval, alltså.
I stället för att avgå väljer Stefan Löfven, inte utan bitterhet, att klamra sig fast vid statsministerposten. Det betyder i praktiken att han kommer leda en expeditionsministär fram till extravalet den 22 mars – med Alliansens budget.
Det mest häpnadsväckande är att Löfven ämnar gå till val med just den budget som röstades ned i riksdagen i går. Så bra tycker han att den är. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har beskrivit detta som en styrka gentemot Alliansen i den kommande valrörelsen. Det betyder att partierna, även om de inte kampanjar tillsammans, kommer ses som det regeringsalternativ som ställs mot de borgerliga. Och att Vänsterpartiet, som haft inflytande över budgetarbetet, kommer med på köpet.
Många tvivlade på Alliansens överlevnadsförmåga efter valförlusten. Jan Björklund sade att samarbetet behövde en paus nu när partierna satt i opposition. Löfven gjorde sitt för att försöka så split. Utan resultat. De fyra partierna är dessutom så samkörda efter åtta års styre att det krävs minimal ansträngning att ge sig ut på valturné tillsammans igen. Stolarna på Rosenbad har knappt hunnit kallna.
Redan på valnatten visste vi att det parlamentariska läget var besvärligt. Eller intressant, som statsvetarna skulle säga. Men det fanns nog ändå ett antagande om att Socialdemokraterna, med dess enorma regeringsvana, skulle klara av situationen. Det visade sig att Löfven inte vara uppgiften mogen.
Regeringen anklagar Alliansen för att inte vilja samarbeta. Men varför skulle Alliansen lägga sig platt för sin politiska motståndare? Enligt alliansledarna var den där utsträckta handen snarare en ilsken armbåge. Samtidigt vill varken regeringen eller Alliansen ens prata med SD, vilket gör läget i kammaren helt låst.
Gustav Fridolin gnällde i går över att Alliansen inte ville samarbeta. TV4 påpekade att inte heller MP vill samarbeta med ett visst parti. Fridolin menade då att MP inte kan samarbeta med ett parti som vill minska asylinvandringen. I realiteten betyder detta att migrationspolitiken är den enda heliga frågan. Den är viktigare än själva regeringsinnehavet. Vilket blir lite svårt att förstå.
Vem vinner på ett nyval? Det är oerhört svårt att sia om. Alla partier utom SD vill att valrörelsen ska handla om regeringsduglighet. Men Löfven är rejält stukad och även om den förmodade nya moderatledaren Anna Kinberg Batra kommer väljas redan den 10 januari ger det henne ingen chans att bli varm i kläderna. Hon är oprövad och tämligen okänd. Kristdemokraterna riskerar att åka ur. Folkpartiet har ett svagt valresultat bakom sig. Egentligen är det nog bara Centerpartiet bland de borgerliga som kan tjäna på detta extra val.
För SD gäller det att valrörelsen handlar om asyl- och integrationspolitiken. Det är troligt att partiet kommer satsa nästan allt på detta kort. Men frågetecknen är många. Hur kommer SD klara sig utan Jimmie Åkesson i valrörelsen? Chansen att han är tillbaka i full vigör redan i början av mars är liten. Finns det en risk att partiet satsar allt på ett kort nu och riskerar att förlora sin vågmästarställning? Ja. Men samtidigt har det visat sig att 7 av 10 SD-väljare och drygt 5 av 10 alliansväljare tyckte det var rätt att fälla regeringen.
Var det då rätt att fälla Löfvens budget? Ja. Hans 38-procentsregering snubblade på sina egna fötter och har faktiskt gjort bort sig inför svenska folket. Det är Löfvens grova missbedömningar som försatt Sverige i den här situationen. Han som skulle ta politiska förhandlingar till nästa nivå.
Dessutom fanns ur SD:s hänseende ingen som helst anledning att lägga sig platt för en regering som behandlat dem som smuts. Kanske hade SD med Jimmie Åkesson som ledare suttit stilla i båten, bidat sin tid och satsat på att göra ett storartat val om fyra år. Men den nya ledningen var uppenbarligen mer otålig.
Den stora frågan nu är om väljarna kommer skylla den uppkomna situationen på SD:s bångstyrighet eller på övriga partier för att de vägrat prata med SD. Svaret på den frågan kan avgöra valet.
Läs även:
Fnordspotting
Det är ändå ett val fullt med möjligheter.
Den som vill ha MP:s invandringspolitik har hela sju olika partier att välja mellan.
Den som inte vill ha MP:s invandringspolitik har ett parti att rösta på.
Sammantaget åtta olika möjligheter, inte illa, borde kunna tillfredsställa de flesta.
Vad menar Hans med att "prata" (kompromissa) med sosserasister?
Kan man kompromissa om grundläggande fri- och rättigheter?
Och beträffande påståendet att det skulle vara en annan ledning i SD nu:
Fortfarande omedveten om att det är de fyras gäng som styrt partiet med järnhand i flera år?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15773550.ab
Det finns en kader stolpskott i väljarkåren. Pensionärssossar. Inget biter på deras släktnedärvda hjärntvätt. I alla läge. Jag har skummat av ett antal landsortstidningar, och gubbmaffian redovisar bara ängslighet. "vilken röra, jag ändrar mig aldrig, nu ser man hur det blir med nya partier… etc".
Eftersom fossilerna är i utdöende, och endast ersatta av karriär-SSU:are plus horderna av utanförskaps-mena-iter, så blir givetvis inte sossarna mer medgörliga. Jag hävdar att s-partiet är så förstelnat gammaldags, att det borde läggas ner.
Undrar vilket stolpskott dom letar upp efter Löfven? Raddan efter Göran Persson är en Monty Pyton-liknande samling oduglingar, men kanske det finns nån ännu värre, för (S)veavägens ålder(s)damer att knuffa fram.
"Kan man kompromissa om grundläggande fri- och rättigheter?"
Menar du att det saknas grundläggande fri- och rättigheter i alla EU-länder utom Sverige? Alla länder för ju en mer restriktiv asylpolitik än just Sverige. SD:s politik praktiseras i andra EU-länder, och var tidigare också politik i Sverige.
@ Hans Engnell
Menar du att när de statliga systemen krockar med migrationen, så är det människorna och inte systemen vi bör begränsa?
Och kallar du det liberalt?
Hävdar du att t.ex. en libertarian som Mattias Svensson har fel i nedanstående citat?
"Ett samhälle som är uppbyggt på monopol, förhandlingsprivilegier och stora system för att berika vissa grupper på andra bekostnad kommer inte att vara öppet för nykomlingar. Det kräver gränser och restriktioner för att vara hanterligt. Men att välja gränser och restriktioner för att upprätthålla ett sådant system är ett politiskt val. Frågan är varför det ska väljas framför ett samhälle baserat på egen frihet och eget ansvar, inte minst som ett sådant samhälle är öppet och välkomnande mot nykomlingar."
http://timbro.se/smedjan/artiklar/valfardsrasism-och-hycklad-solidaritet
Secessionisten i denna bloggs kommentarsfält är för liberalismen vad Anna Troberg var för Piratrörelsen.
Luktar politisk entrism lång väg.
Med sådana företrädare behöver liberalismen inga fiender, såren tillfogas från insidan.
Nu får S o MP i alla fall gå till val på nån sorts politik iaf. Det hade varit enklare att göra det före valet.
/B
PM Nilsson hade en intressant analys i DI: http://www.di.se/artiklar/2014/12/4/alliansens-chans-i-lofvens-nyval/
"Det betyder också att den andra fienden, Sverigedemokraterna, inte ska definiera alliansens tänkande, det vill säga att man inte ska göra som efter 2010 och simpelt tänka automatiskt tvärtom jämfört med SD. Moderaterna har en egen migrationspolitik, liksom Folkpartiet. Om SD inte hade funnits hade migrationspolitiken reformerats och stramats åt för länge sedan. Den är i dag för dyr och fungerar för dåligt."
De andra, inkluderat regeringen, följde praxis och lät SD få posten som andre vice talman. det fanns ingen regel som tvingade dom till att göra detta. Det var bara (V) som var emot. Detta kan väl inte kallas att behandla nån som smuts? Att regeringen inte vill gå SD till mötes angående invandringen är en annan sak. det handlar om politiska skillnader.
Man ska inte glömma att Lööf och dom andra borgarna har nekat Löfven med samma nit som Löfven har nekat SD. Betyder det att Lööf har behandlat regeringen som smuts då?
Christoffer:
Praxis säger vidare att partier ska få platser i riksdagens utskott. Det talades länge om att hålla SD utanför, nu har man nöjt sig med att inte släppa fram SD till ordförandeposterna i dessa utskott… Att 7-klöverpartiet var tvungna att slänga åt SD talmans-köttbenet beror mer på att det hade sett alltför illa ut än att de betraktar SD som annat än smuts. Sen finns det ju andra saker som bidrar till denna samlade bild.
Praxis är praxis, regler och lagar är regler och lagar. Konfucius sade en gång; Ett korrekt språkbruk är vad som bygger stabila samhällen…