Miljöpartiet går som tåget i opinionen. Efter att ha blivit andra största parti i EU-valet går partiet in i valrörelsen med stort självförtroende. Gustav Fridolin och Åsa Romson har båda en ypperlig chans att titulera sig minister efter valet.

Miljöpartiet har under lång tid varit mediernas gullegrisar. Dels har partiet starkt stöd bland journalister, dels har MP kommit att betraktas som något slags snällt tredje alternativ i svensk politik. Medan Socialdemokraterna och Moderaterna träter om skatter och bidrag kommer Miljöpartiet in från kanten och vill rädda miljön. Någon emot?

Även om MP månne inte är riktigt lika stolligt i dag som det var innan det kom in i riksdagen, råder föga tvekan om att det är ett radikalt vänsterparti med direkt samhällsfarliga förslag. I korthet går partiets politik ut på att vi ska arbeta så lite som möjligt och beskattas så mycket som möjligt.

MP är inte ensamt. Det som utmärker alla vänsterpartier är att de vill fördela det värde som en borgerlig tillväxtpolitik har möjliggjort. Det blir därför absurt när såväl MP som V och Fi räknar in värdet från dagens ekonomiska politik i sina reformförslag och samtidigt föreslår allt från skattechock på arbete till nolltillväxt. Det går naturligtvis inte ihop någonstans.

Men väljarna tycks inte så nogräknade. Miljöpartiet har inte pressats nämnvärt om samhällseffekterna av nolltillväxt tidigare, och lär inte behöva oroa sig för det i höst heller (Fi har tagit intryck av detta ointresse för trovärdiga ekonomiska förslag när de arbetat fram sitt så kallade ekonomiska program).

Socialdemokraterna har i alla fall förstått att samhället behöver tillväxt, att vissa skatter är särskilt skadliga och att skattekvoten inte kan pressas upp hur mycket som helst utan att det får väldigt negativa effekter.

Men partiet är inte statsbärande längre utan kommer tvingas ta in andra partier i regeringen vid en valseger. Miljöpartiet står först i kön, och vill det sig illa har sossarna inget annat val än att ge några ministerposter även till Vänsterpartiet.

Det är en potentiellt dödlig cocktail. Jag tror inte att Stefan Löfven sover särskilt gott om natten.

Läs även:
HAX