Socialdemokraterna tycks ha hamnat i något slags panikläge för att återta titeln som Sveriges arbetarparti.

I det så kallade framtidskontrakt som partiet gör reklam för i Stockholm handlar en av punkterna om försörjningsstödet. Socialdemokraterna skriver att ”ingen som kan jobba ska gå på socialbidrag”. ”Socialbidrag” är det gamla, och lite nedsättande, namnet på det som i dag kallas försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd.

Det är månne en fin målsättning. Men känner partiet egentligen till vilka som i dag lever på försöjningsstöd från Socialtjänsten? Att det i många fall handlar om fullt friska människor, både infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund som helt enkelt inte lyckas komma någonvart på arbetsmarknaden? Var tänker sig partiet att dessa ska vända sig om de inte är önskvärda hos arbetsgivarna?

Det dröjer inte länge innan partiet kommer med nästa förslag. Socialdemokraterna vill stoppa avhoppen från gymnasieskolan. Inte genom att göra skolan bättre utan genom att dra in rätten till försörjningsstöd för de som hoppar av och inte följer sin individuella studieplan. Om detta ska bli verklighet måste partiet kanske rent av skriva om socialtjänstlagen, eller åtminstone förändra tolkningen av den.

Det är märkligt tyst om dessa förslag i pressen. Regeringen har inte reagerat, pressen har inte heller ägnat dessa ganska uppseendeväckande förslag någon uppmärksamhet. En rimlig gissning är att liknande förslag från ett alliansparti hade orsakat vrede från vänsterhåll, diskuterats i SVT:s Debatt och resulterat i långa drapor om den ”kalla högern”. Nu är det tyst. Knäpptyst.

Den enda logiska förklaringen är att Socialdemokraterna inte har tänkt igenom dessa förslag särskilt väl. Förmodligen är okunskapen om vad försörjningsstöd egentligen är, hur det fungerar och vilka som tar emot det stor i partiet.

Det säger i sin tur en hel del om vilket parti Socialdemokraterna är i dag.