I det feministiska Sverige twittrar elithockeyspelaren tillhörande Luleå Hockey, Johan Forsberg, om män som ett jätteproblem. Han säger sig tycka synd om heterosexuella kvinnor som måste dejta svenska män.
Forsberg får uppmärksamhet, som man alltid får om man säger något illa om män som grupp, och intervjuas i DN:s sportbilaga. Jag känner varken till eller är intresserad av Forsbergs sexuella läggning, men kanske kunde Forsberg själv dra sitt strå till stacken och skona de svenska kvinnorna genom att bara dejta män?
Han tycker också att män ligger bakom allt dåligt i världen. Huruvida detta även gäller honom själv framgår inte. Han vill, som han säger, ”inte dra alla över en kam”. Men vanligtvis består generaliseringar just av att ge en grupp en viss egenskap eller defekt, i detta fall tillskrivs halva jordens befolkning någon sorts ondska eller oförmåga till att göra gott.
Det är lite intressant att någon som säger sig ha ”svårt för män i grupp” valde att bli hockeyspelare. Det är lite som att vara rädd för blod och bli kirurg.
Vi får hoppas att Johan Forsberg aldrig hamnar i NHL. Då kommer han få fullt upp med det nordamerikanska patriarkatet i form av lättklädda kvinnor på isen. Hur skulle det gå?
Han kanske tänker sig en politisk karriär i Sverige efter hockeyn?
Konkurrensen är hård och då måste man uttala sådana här PK-floskler i parti och minut.
Johan Forsberg må ha svårt för män i grupp men det verkar som om han inte har något emot en ensam man.
Fy för den lede om bögar som kommer ut som feminister.
Finns inga som det är mer synd om än än högerextrema män oavsett om dom är fascister eller liberaler.