”Dit världen går, dit går Sverige.”
Med tanke på Fredrik Reinfeldts fäbless för stora ord hade jag nästan väntat mig att han skulle ha sagt tvärtom i sitt tal i Almedalen. Inte minst eftersom Sverige av Moderaterna utmålats som ”föregångslandet” i världen.
Moderatledaren och statsministern höll ett tämligen innehållslöst och framför allt tandlöst tal i Almedalen i går. Ohotad och med över tre år kvar till valet kunde Reinfeldt kosta på sig att prata om framtiden i stället för nutiden. Fokus hamnade på åldrandet och att vi i framtiden kan (måste) arbeta längre. Statsministern har beskyllts för att vara visionslös. Hans försök att vara visionär i Almedalen snarast förstärker den bilden.
Om Reinfeldt hade haft några som helst principer i kroppen hade han kunnat prata om andra stora frågor som vikten av människors rätt till integritet, hoten mot rättssäkerheten i Sverige och världen och det demokratiska underskottet i EU. Stora frågor som kräver tid för människor att ta till sig. Tillfället hade varit utmärkt. Men Reinfeldt är helt ointresserad av dessa stora, för demokratin grundläggande frågor. Det säger mycket om honom som politiker och person. Och, tyvärr, en hel del om väljarna.
Senaste kommentarer