Det börjar bli svårt att hålla räkningen på alla övertramp som den borgerliga alliansregeringen i allmänhet och justitieminister Beatrice Ask i synnerhet har stått för under de gångna fyra åren. De tycks dyka upp med en ökad frekvens. Vilket kan tyckas märkligt ju närmare valet vi kommer, men rättssäkerhetsfrågor har ju aldrig varit viktiga valfrågor i Sverige. Varför diskutera rättsstaten när vi kan prata om flerbarnstillägg och gratis inträde på statliga museer?
Övertrampen har handlat om allt från urinprover på högstadieungdomar, gredelina kuvert till personer misstänkta för sexköp i syftet att hänga ut dem inför anhöriga till en rätt för tullen att beslagta droger som ännu inte narkotikaklassats.
Och så nu: straff för misstänkta brottslingar utan rättegång. Strafförelägganden i sig behöver inte vara något problem, det praktiseras redan i dag. Problemet är att regeringen vill gå längre och tillåta strafförelägganden även för brott som kan ge fängelse. Exakt hur detta ska utformas återstår att se, men det kniper till i magen när förslaget läggs fram av en regering vars justitieminister saknar den mest elementära förståelsen för oskuldspresumtion.
Ask slår ifrån sig den kritik som Thomas Bodström levererar med orden: ”Till skillnad från Bodström så arbetar inte alliansregeringen så att vi redan i direktiven slår fast vad utredningen ska komma fram till.” Inte? Beatrice Ask måste vara på riktigt skämthumör.
Senaste kommentarer