I en nyligen presenterad utredning (”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”) föreslås att det ska krävas längre hemvisttid i Sverige samt skärpta krav på ett hederligt levnadssätt för att förvärva svenskt medborgarskap. Det ska också krävas ytterligare kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur samt egenförsörjning för att kunna bli svensk medborgare. Därutöver ska den sökande enligt förslaget inte ha mottagit försörjningsstöd som sammanlagt överstiger sex månader de senaste tre åren.

Som så ofta finns undantag från huvudregeln. Enligt utredaren ska undantag kunna medges vid gymnasiestudier eller om den sökande uppbär ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd. Det sistnämnda är ett ekonomiskt bistånd som tilldelas den som inte arbetat ihop en tillräcklig pension. Det ersätter det kommunala försörjningsstödet när personer börjar ta ut pension och utbetalningen görs av Pensionsmyndigheten.

Regeringens utredare föreslår nu att den som inte kan styrka sin identitet ska kunna ansöka om svenskt medborgarskap efter tio år, vilket är den maxgräns vi anses behöva följa. För övriga ska den nya gränsen vara åtta år mot dagens fem.

Vid sidan om utredningen om att skärpa kraven för medborgarskap har en så kallad fri- och rättighetskommitté bestående av företrädare för samtliga riksdagspartier lämnat en rad förslag för att stärka skyddet för demokratin, däribland en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk och sammanslutningar som ägnar sig åt organiserad brottslighet. Kommittén föreslår också en möjlighet att återkalla medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt svenska medborgarskap genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter samt för dem som har begått brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill gå ett steg längre än så. De vill kunna återkalla medborgarskapet för individer som bedriver en ”systemhotande brottslighet som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”. Dit räknas bland annat gängkriminella.

Oppositionen är kritisk. Socialdemokraterna kallar förslaget ”luddigt”, men i en debatt i SVT:s Aktuellt tydliggjorde justitieminister Gunnar Strömmer väldigt väl vad det hela handlar om. Här finns ingen luddighet, och det är svårt att ta farhågorna om ett sluttande plan på allvar. Snarare handlar det om att de rödgröna partierna åter igen vill bromsa helt rimliga och nödvändiga förändringar som är en del av en allmän tillnyktring i staten Sverige.

Aftonbladet är föga förvånande inte heller förtjust i att kriminella ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Ledarsidan konstaterar att frånta medborgarskapet från ”den gjort sig skyldig till brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller allvarliga brott mot folkrätten” är ”en riktigt usel idé”.

DN är nästan lika missnöjda. Ledarsidan skriver raljerande om att frågan handlar om ”huruvida en del svenskar ska vara jämlikare än andra”. Nej, det handlar inte riktigt om det.

Förslaget gäller endast personer som uppbär dubbla medborgarskap, vilket lämnar en stor grupp grovt kriminella som fått medborgarskap efter att ha invandrat fria att behålla det. Man kan inte göra någon statslös, brukar det heta. Men vissa kan. Efter att 15-åriga Shamima Begum rest till IS kalifat i Syrien 2015 och jihadisterna besegrats på slagfältet hamnade Begum i ett uppsamlingsläger. Trots att hon är född i Storbritannien ansågs hon ha förverkat sin rätt att förbli brittisk medborgare. Hennes överklagan har avslagits och så sent som 2024 satt hon fortfarande kvar i lägret och ville överklaga till Europadomstolen.

Så här hade Sverige aldrig agerat, av många skäl. Dels för att vi inte gör någon statslös, dels för att Begum endast var 15 år när hon beslöt sig för att åka till Syrien och bli fru till en jihadistkrigare.

Oavsett vilka skärpningar för att erhålla ett svenskt medborgarskap som blir verklighet och huruvida regeringen går vidare med egna förslag om att dra tillbaka medborgarskap för grovt kriminella, kommer många anse att skärpningarna är otillräckliga. Det är begripligt och har att göra med att skärpningarna, hur välkomna de än är, kommer för sent.

Faktum är att Sverige delat ut medborgarskap på ett sätt som var obetänksamt och slappt. Bara de senaste tre åren har 223 000 personer blivit svenska medborgare, varav nära 65 000 under 2024. Detta har varit möjligt tack vare väldigt generösa regler som ej krävt något slags anknytning till Sverige, svensk kultur eller samhällsskick. Just nu väntar ytterligare 90 000 på ett beslut.

Det hinner kort sagt hända mycket innan nya regler för att erhålla medborgarskap väntas träda i kraft den 1 juni 2026.