Den 1 juli sänktes ersättningen för varje ensamkommande. Sedan en tid tillbaka kämpar många kommuner med att kunna erbjuda boenden som täcks av denna lägre ersättning.
Detta har inte nämnts på bloggen tidigare, men det är dags att lyfta på locket. Jag arbetar i en verksamhet i Stockholms stad som ansvarar för att ta fram bostäder för bland annat ensamkommande. Efter en lång boendetid i familjehem och på HVB-hem blev det nu dags att flytta männen (för det rör sig främst om män) till ett mycket mer prisvärt alternativ i stadens egen regi.
Som bekant vimlar det inte av billiga boenden i Stockholm. Stadsdelen får således trolla med knäna med minst sagt magstarka konsekvenser. En sådan är att prioritera denna grupp framför andra som vi normalt arbetar med i socialtjänsten (som missbrukare och personer med diagnoser aktuella inom socialpsykiatrin), en annan att plocka de lägenheter som använts för att ge kvinnor en skyddad adress. Dessa tas nu över av ensamkommande.
Undanträngningseffekter, kallas det. En verksamhet tränger undan en annan. Någon prioriteras. Eller för att alla politiker ska förstå: grupp ställs mot grupp. Rent moraliskt har jag invändningar mot detta, men i stadsdelen fanns inga alternativ. Och som tjänsteman är jag en kugge i maskineriet och gör givetvis mitt jobb.
Jag anser emellertid att det är viktigt att alla vet vilka konsekvenser politiken faktiskt får. Inte ens en välskött stadsdel i landets största stad kan snabbt ordna fram lägenheter till ensamkommande och nyanlända utan negativa effekter.
Mot bakgrund av allt detta är det häpnadsväckande att åtta borgarråd och gruppledare från Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Feministiskt initiativ i Stockholm kräver att utvisningar till Afghanistan stoppas. Gissa om detta skulle bli ett incitament för fler ensamkommande att komma till Sverige.
Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) ”tycker” att rådande säkerhetsläge i Afghanistan kräver ett stopp för avvisningar dit. Hon går därmed emot både regeringen, i vilken hennes eget parti sitter, och Migrationsverket, en statlig myndighet som rimligen har lite bättre koll på saken än ett miljöpartistiskt socialborgarråd som tror att Stockholms skattebetalare är en stor bankomat.
I några dagar har en illegal demonstration pågått, först på Mynttorget och sedan på Medborgarplatsen. Demonstranterna kräver ett stopp för avvisningar till Afghanistan, alltså precis det ovannämnda partier skriver under på. Aktivism är dock inte samma sak som seriös förvaltning. Att MP, V och Fi är aktivistiska partier är ingen nyhet. Däremot är det bedrövande att se L och C hänga på tåget.
Min bestämda uppfattning är att socialtjänsten inte ska vara en bostadsförmedling, men tyvärr har asylpolitiken skyndat på denna utveckling. Efter att under ett antal år ha sett hur kommunen curlar och fixar och som en konsekvens tränger ut annan verksamhet för att nyanlända ska få boende och service, landar jag i att en radikal förändring behöver ske på nationell nivå.
Det talas ofta om att asylpolitiken måste ha legitimitet. Det kommer den inte ha om utvecklingen fortsätter i tangentens riktning. Om nu svenska politiker inte kan enas om att stoppa asylmottagandet helt och hållet under överskådlig tid, se åtminstone till att lägga den i folkets händer.
Privatisera asylmottagandet!
En privatiserad asylpolitik skulle ge alla med öppna hjärtan chansen att bidra genom att ordna försörjning och boende för de asylsökande, vars asylansökan givetvis ska hanteras av en oberoende myndighet och inte av sittstrejkande aktivister. Alla kan då registrera sig som ”fadder”, eller vad det nu ska kallas.
Motiveringen till att Sverige ska fortsätta att ta emot många asylsökande, och inte utvisa någon, är ofta att ”Sverige är ett så rikt land”. Det finns mycket riktigt många med god ekonomi i vårt avlånga land – låt dem visa i praktisk handling hur viktig frågan om en generös asylpolitik är.
För det var väl inte tanken att det var andra som skulle betala?
Vi ska inte ställa grupp mot grupp men jävligt trångt på gatan blir det.
Till alla goda unga afganska män som sitter där på trappan: Fortsätt att hålla samman! Ni blir utvisade, men varför låta er splittras? Ni är en svag grupp här, ni kan bli en stark grupp där. En stark växande grupp av från Europas länder utvisade afganer, som hittar på och gör något nytt tillsammans i era egna trakter. Nu har ni sett ett modernt samhälle, lärt er en del av hur det går till i Europa. Ni har sett det goda och det tvivelaktiga. Ta den erfarenheten med er, istället för att ge upp!
En av de bästa kommentaren jag läst på väldigt länge.
Kan ses som en utveckling på SD argumentet att det är bättre och billigare att hjälpa på plats istället för att skeppa folk över jorden till där det är dyrast att leva.
Har själv också alltid försökt skilja på immigration och flyktinghjälp.
större delen av de som är i Sverige har kommit hit pga av flykting argumentet.
men de hanteras sedan som immigranter.
Som en del av flyktinghjälpen så kan man självklart spendera pengar för att förbereda återflytten. Man kan sedan som du säger också låta hjälpen fortsätta ett tag efter att de har återvänt.
Troligen för att detta ska fungera så måste man nå en kritisk massa eller överkomma en tipping point för att de inte ska återfalla eller övertas vilket tyvärr är den mest troliga framtiden. Detta med tanke på hur duktig islam är på att förtrycka andra ideologier samt religioner tills de har försvunnit.
Privatisera flyktingmottagandet sänder fel signaler. Det ger en beskrivning av att företag ska driva flyktingmottagandet i vinstsyfte, när du menar att flyktingmottagandet ska ske på frivillig basis. Därför borde du ändra rubriken (och där denna formulering finns i texten) till gör flyktingmottagandet frivilligt.
Nja. Om man läser bloggposten tror jag att formuleringen klarnar. Jag brukar förutsätta att folk läser mer än bara rubriken.
”Rent moraliskt har jag invändningar mot detta, men i stadsdelen fanns inga alternativ. Och som tjänsteman är jag en kugge i maskineriet och gör givetvis mitt jobb.”
Det här är intressant. Vi har sett batikhäxor ”krama” om ensamkommande, SVT-reportrar smuggla in illegala invandrare, socialsekreterare lättvindigt ge ut bidrag till invandrare. Hur står det till med andra sidan myntet, de som är emot förd invandring och mångkultur, hur pass ofta bryter de mot lagen och struntar i sina omoraliska uppgifter?
Finns det någon reporter på SVT som kanske har samlat ihop en bunt illegala invandrare i Sverige och fört dem till Syrien? Någon socialsekreterare som gett faktiskt hjälpbehövande missbrukare, psykiskt sjuka och gamla förtur gentemot ensamkommande och asylsökande eller invandrare under sin två års etableringsplan?
Har du några vittnen från kåren? Du behöver ju inte namnge personerna. Bara någon som sagt: ”Nu skiter jag i det här. Jag försöker göra Sverige en tjänst och prioriterar att missbrukare och kvinnor som drabbats av våld får stöd i stället för ensamkommande.”
I snickarbranschen hör man ofta ett och annat: tänkte att socialarbetarbranschen också har ett och annat att orda om.
Det jag hör är visserligen en hel del kritik kollegor emellan, men folk är oerhört lojala. Vi gör som vi blir tillsagda, helt enkelt, och sätter en viss stolthet i att göra ett bra jobb. Detta vet rimligtvis Stockholms stadshus (och alla kommunledningar i Sverige, för detta är ju inget typiskt för Stockholm) mycket väl.
Socialsekreterare är väl i grunden programmerade för att hjälpa. Och då menar jag de vill hjälpa alla. Hur många genuint invandringskritiska Sverigedemokrater finns det inom den yrkeskåren?
Kan det ha tillkommit några när de sett att Sveriges skattebetalares pengar inte kan hjälpa hela världen. Att Sverige inte kan vara ett socialkontor åt alla behövande i hela världen?
Jämför man med snickarna är jag säker på att en klar majoritet är mycket kritiska till förd invandring och mångkultur. Du kan höra dem diskutera hur fördelningen blir när Sverige drabbas av inbördeskrig, att Reinfeldt är en landsförrädare, att det saknas pengar till något och det beror på invandringen. Det där hör en person som arbetar inom byggbranschen varje vecka.
Ytterst få som examineras från Socialhögskolan kan ha varit invandringskritiker eller ens en fjuttig borgare. Vänsterpartiet torde ha en majoritet av de som examineras till socialsekreterare, eller åtminstone Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tillsammans.
Egor Putilov vittnade om att när han arbetade på Migrationsverket så talade de anställda där mest om väder, vind, mat och absolut ingenting om invandring och varför de ger asyl åt dessa grupper. Vet inte om det är liknande inom socialtjänsten.
Sammanfattningsvis sprudlar väl glädjen inom socialtjänsten när de får hjälpa människor från tredje världen att komma till Sverige, då de röstar på 7-klövern. Vissa inom den yrkeskåren börjar väl smått få nog, och en del har redan fått nog.
Jo, det du skriver stämmer rätt väl. Kritiken har jag, om saken ska nämnas, främst hört från andra yrkesgrupper i förvaltningen än socialsekreterarna. Det är ju många inblandade i det praktiska och administrativa.
Hej.
Inte riktat specifikt mot bloggägaren, men inspirerat av följande ”Vi gör som vi blir tillsagda, helt enkelt, och sätter en viss stolthet i att göra ett bra jobb.”
Å ena sidan är det det tjänstemannen skall göra.
Å andra sidan bär man som tjänsteman ett personligt moraliskt ansvar för att inte utföra order som strider mot ens moral – varför man också får ta beslutet att antingen knoga på och hoppas att det löser sig eller följa sin övertygelse och göra något annat.
En god tjänsteman, vilket jag tror du är, gör mer än bara lyder order.
Det finns en visa om det, som säger det bättre än jag kan:
”På rutinens brant” av Bengt Sändh, finns att avlyssnas på u-tube.
Magnes kommentar nedan där han jämför med snickare slår huvudet på spiken om jag skall uttala mig utifrån lärarkåren och den kontakt med socialens tjänstemän jag haft i tjänsten.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Mycket bra! Precis den slutsats jag också har kommit till. Det är problematiskt med den starka polariseringen som pågår. Det är också problematiskt med avståndet mellan väljare och politik, den vanliga väljarens oförmåga att påverka. Ytterligare ett problem är politikers och propagandisters låga trovärdighet pga bristen på det som kalla ’having skin in the game’. https://en.wikipedia.org/wiki/Skin_in_the_game_(phrase). D.v.s. förespråkarna för ökad invandring kan ostört hävda att ’Klart som 17 att vi har råd’ eller ’wir shaffen das’ men det borde vara de som brinner för detta som också då får göra uppoffringar.
Alla dessa 3 problem skulle adresseras av det du föreslår. Folk skulle få själva agera micropolitiskt. I stället för att demonstrera, vara frustrerade och skapa polarisering så skulle öppenhetsidealisterna ges ett konkret handlingsalternativ. Med en personlig insats. Faddeskapet skall naturligtvis gälla fram till att individen varit självförsörjande tillräckligt länge för att kvalificera sig som medlem i välfärdssataten. Ett liknande regelverk skulle behövas för anhöriginvandring, där den numera självförsörjande invandraren själv är fadder.
Detta är verkligen något som borde drivas politiskt, kanske av MED? Denna princip tror jag folk i Sverige skulle både kunna och behöva ta till sig och diskutera och förutom att ha bäring på just migrationsfrågan så sätter den vårt synsätt och vår implementation av demokrati och medbestämmande i ljuset.
Mycket bra idé, skulle kunna ge skattefördelar till de som tar sug ann en migrant.
Vill egentligen ej vara negativ, men risken är väl rätt stor att dessa ”faddrar” är lika orealistiskt optimistiska som våra politiker och därmed tar sig vatten över huvudet. Gissningsvis är det inte de med de bästa ekonomiska förutsättningarna som skulle hoppa på fadderuppdraget. Gissa vilka det blir som sedan får finansiera deras personliga konkurser, ”nån annan” eller ”höginkomsttagarna”?
Well @nische, det är vi nog fler som befarar. Samtidigt utgår jag från att
Rikards kommentar nedan ”Givet röstetalen för de partier som ivrar för massiv invandring torde det inte vara svårt att få fram drygt två miljoner fadderfamiljer,…” är ironisk. I den bästa av världar skulle den inte vara det men med facit i hand vet vi att så är fallet. Det skulle nämligen också vara en fördel med ett dylikt system, just att uppmuntra till personligt ansvarstagande för de åsikter man propagerar för, vilket är lite illa ställt med idag.
Det fina med ett sådant här mer ’microdemokratiskt’ system är också att det kan ha en lärande effekt på medborgarna. Man får chansen att ta beslut efter egen övertygelse som direkt har en synlig effekt, förhoppningsvis positiv för alla inblandade, man får också chansen att ta konsekvenserna av dåliga beslut (och, jag vet, det där sista är förstås den stora svårigheten att få gehör för i Sverige).
Risken för personliga konkurser är ändå fördelaktigt jämtemot att direkt skicka notan till skattebetalarna. De innebär en ekonomisk buffertzon som mildrar kostnaden för skattebetalarna. De innebär också förbättrade incitament för framgångsrik integration både för objektet och för ’faddern’. Sen borde antagligen systemet utformas så att ett fadderskap som går helt åt fel håll kan avbrytas innan personlig konkurs, objektet får väl matchas med en ny fadder/sponsor, vad man nu kallar det, ifall UT skall förnyas.
Hej.
Den är både sarkastiskt och allvarligt menad.
Medlemskapslistor för respektive partier kan helt enkelt offentliggöras, och så även för invandrings-ivrande organisationer (som Advokatsamfundet). Därmed finns ett underlag att rikta frågan till, och Migrationsverket kan på sin hemsida redovisa vem som anmäler sig som fadder, både på eget initiativ och vid anmodan.
Gör det öppet, gör det hederligt och gör det offentligt vem som frivilligt blir fadder enligt mitt förslag och man måste bekänna färg – att uppleva de konkreta konsekvenserna av sina principer är den mest fundamentala friheten som existerar utan vilken alla andra fri- och rättigheter är meningslösa.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Hej.
Skrev detta under ditt gästinlägg på iOtakt den sjätte augusti, och tyckte att det kan väl passa lika bra här:
”Hej.
Vad sägs om att övergå helt och hållet till ett fadder-system?
Efter identifiering och riskbedömning samt säkerhetsprövning överförs individen eller familjen till en person som anmälts som fadder till Mig-verket. Denne bär därefter hela försörjningsbördan och har tvingande ansvar för att lära ut svenska som språk och svenska värderingar.
Ingen form av statlig eller kommunal ersättning skall finnas för detta, och faddern bär hela ansvaret. Fadderskapet varar tills personen eller familjen är självförsörjande utan rätt till återbetalning eller ersättning till faddern; allt från en vecka till livslångt. Faddern bär även ekonomiskt ansvar för barn födda inom fadderskapet.
Givet röstetalen för de partier som ivrar för massiv invandring torde det inte vara svårt att få fram drygt två miljoner fadderfamiljer, varpå Mig-verkets förvar samt hyrda sådana kan stängas och skatterna (förslagsvis på konsumtionsvaror) sänkas med Mig-verkets budget.
Solidariskt, integration i verkligheten, och autonomt väl placeringen är gjord, samt utan att i större utsträckning belasta ekonomin.
För att underlätta språkinlärningen kan man kräva att faddern skall kunna uttrycka sig till åtminstone den nivå som renderade betyget ‘3’ i den bättre betygsskalan.”
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Great minds think alike. 😉
Hej.
Hehe, det hjälper att jobba i verksamheten i verkligheten som jag gjort och som du gör. Det finns ju ingen bättre lärare än erfarenhetens kranka blekhet (eller var det ’bleka krankhet’?).
Kanske man skulle lansera ”Great minds think a lot” istället, då dagens läge ju i viss mån är följd av ’think alike’?
Tills vidare får vi väl fortsätta låta budkavlen gå.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Ungefär sådär fungerade det på 1930- och -40-talen. Landsflyktiga kunde komma in i landet om det fanns medborgare som borgade för dem, såg till att de var registrerade på en adress, mm. Av den anledningen hade arbetarrörelsen, mosaiska församlingen etc egna flyktingkommitteer som organiserade mottagandet av socialister, judar etc. Landsflyktiga som ägnade sig åt brottslighet, förbjuden politisk verksamhet mm åkte ut igen.
Jag vet s k bleeding heart libertarians som inte anser att det skulle gå att privatisera flyktingmottagandet. I stället hävdar de att svenska staten skall stå för fiolerna för annars går det inte att ta emot alla som vill till Sverige.
De är egentligen socialister.
Du är inne på liknande tankar som jag formulerade för kanske 15 år sedan. Att kommunerna en gång per år anger antal migranter de kan ta emot med hänseende till arbetsmarknad, bostadstillgång, plats på dagis/skola, och viktigast kommunbudgetens möjlighet att klara bördan. Sedan får exv UD en gång i kvartalet rangordna länder i ”farlighetsgrad/krigsintensitet”. Därmed kan kommunernas antal kvoteras ut per medborgarskap och våra ambassader motsv. kan då varje månad bevilja Temporärt Uppehållstillstånd till de med bäst rangordning och köplats.
Vinster: Hela Mig.verket kan läggas ner. Smugglare blir arbetslösa. Sverige tar emot bara den mängd vi klarar av att assimilera och som blir självförsörjda samt att det är då de verkliga flyktingarna som vi hjälper och inte lyxmigranterna som idag.
Bra förslag! Man kan inte ha fri invandring i en välfärdsstat.
Då återstår bara frågan: Hur håller vi gränsen?
Dessutom: Hur avvisar vi dem som redan är här?
Utvisningar och gränsbevakning är främst en resursfråga. Således en prioriteringsfråga. Det behövs betydligt fler förvarsplatser som den som fått avslag anvisas till direkt tills hemresan är ordnad, företrädesvis utan tvång.
Här är ett förslag som bygger på Hans senaste blog poster.
kyrkan och samt denna post om frivillighet när det gäller flyktingmottagandet.
Den vedertagna sanningen när det gäller skatter är att man inte kan välja vilka skatter man ska betala, Sten bestämmer.
I verkligheten så finns det undantag.
antingen som i fallet med tv licensen som istället för att vara en skatt är en licens. Trängselskatt som drabbar dom som inte vill ändra ett beteende som staten anser är ”klandervärt” eller som i fallet med kyrkan…..
Hans funderade på om han ville fortsätta betala kyrkoskatten och stanna kvar i kyrkan. Frågan är:
Varför kan vi inte skapa ett liknande separat organisation med tillhörande skatt för flyktingmottagande? dvs flytta de miljarder som idag inkasseras och koppla de till de inbetalningar som görs. De som vill delta, deltar. De som inte vill vara med lämnar och tar en del eller hela den skatt som staten inkassera med sig. Antingen kan man ha en direkt koppling med inbetalad skatt och utbetalad skatt eller så kan man använda andra mekanismer. Staten kan ju tom vara generös och säga att de matchar varje krona som de som deltar betalar in med 1kr…eller 2kr eller mer, dvs en staten kan skapa en hävstångseffekt. man kan ju tänka sig någon form av incitamentsstruktur också där de som deltar får någon kickback av samhället baserat på den besparing som de åstadkommer.
Man kan ju påstå att privatsjukvård är ett liknande system med skillnaden att givaren också är mottagaren och att systemet inte administreras av en myndighet.
Sten ovan ska vara Staten….tror att min hjärna fastnade i en freudiansk variant på grå sosse eller betong sosse….
Den första större federala lagstiftningen på migrationsområdet i USA kom i slutet av 1800 talet. Innan dess hade immigration reglerats främst av delstaterna. I denna federala lagstiftning var ”likely to become a public charge”, även känt som ”LPC”, ett nyckelbegrepp.
Kortfattat innebar detta att personer som, av en mängd olika skäl, inte ansågs kunna försörja sig själv inte släpptes in i USA eller blev deporterade om de redan var där.
Jag har läst en del om detta och om jag minns rätt var det i praktiken vanligt att någon i USA fick ställa ut garantier för immigranten, dvs. i praktiken ett faddersystem. Dessvärre hinner jag inte gräva fram detaljerna nu, men om det kommer fler poster kring detta kan jag nog ge en mer detaljerad beskrivning, om någon är intresserad.
Jag gillar absolut inte om Sverige skulle införa ett system där medborgaren kan försörja en asylant. Det skulle kunna utnyttjas, t.ex. att en drös rika araber i Sverige tar in sina landsmän som påstår att de är förtryckta av regimen i Irak, Syrien, etc., och det kommer allt mellan 20 000 och 200 000 på några få månader. De skulle kunna bo 10 araber i en lägenhet i något invandrarghetto. De skulle dessutom kunna arbeta svart eller bli kriminella. Försörja sig på villainbrott, är väl ett rimligt utfall.
Det skulle finnas några rika knösar som vill hjälpa tredje världen att ta sig hit. T.ex. Soros finansierar 10 000 somalier att komma till Sverige, eftersom han investerat i USD och vill sänka vår valuta och därmed tjäna pengar. Han vill destabilisera landet och därmed valutan.
Det skulle innebära en katastrof. Bara att det skulle komma några tusen personer per år den vägen är redan det en smärre katastrof.
Nej. Jag föreslår en konstitution där det står att förd invandring måste vara en nettovinst för Sverige och genom folkomröstning en gång var femte år ska det röstas om vilken typ av invandring svenskarna vill ha — utomeuropeisk eller inom Europa. Antalet är också intressant. Endast skandinavisk invandring de närmaste 10 åren skulle vara att föredra, så vi kan tänka ut en rimlig plan för framtiden.
Det kan bli så att företag sätter av 100 miljoner per räkenskapsår, detta för att det räknas som ”god reklam åt företaget”. Nu kanske inte merparten stora företag gör det. Men visst kommer vissa företag profilera sig som ”flyktinghjälpare”, och ge ut den summan. Det skulle finansiera tiotusentals flyktingar hit till Sverige.
Det skulle inte kosta skattebetalarna, men massinvandringen skulle ändå pågå.
Potentiella nordiska medfinansiärer till att asylanter kommer till Sverige:
”Han erbjuder 5 000 hotellnätter till flyktingar
Petter Stordalen: Situationen angår exakt alla”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21387552.ab
”Julen står för dörren och samtidigt trappas striderna i Syrien upp. Nu utmanar fastighetsmiljardären Roger Akelius alla svenskar att öppna plånboken och hjälpa flyktingarna – inte minst andra miljardärer som läser Di.
För varje krona som Läkare utan gränser får in under december skänker han en krona.
”Fastigheter går nu skamligt bra, flyktingar behandlas skamligt illa”, säger Roger Akelius.”
http://www.di.se/nyheter/roger-akelius-skanker-127-miljoner-till-lakare-utan-granser/
http://www.di.se/nyheter/akelius-utmanar-toppchefer-och-miljardarer/
Nja, delar i.o.f inte din farhåga @Magne att finanseringen av den olönsamma asylinvandringen skulle komma i närheten av de belopp som den kostar idag ifall den byggde helt på frivillighet jämfört med idag då det är skattekranen rakt av no questions asked. Men det är nog inte så man skall se på ett sådant här möjligt politiskt förslag ändå, att finansieringen är det enda styrande. En finansiering (som inte består av skattepengar) skall snarare vara en sista möjliggörande förutsättning för asyl, bland flera.
Utgå alltså ifrån ett system liknande det vi har idag, men förhoppningsvis något nyktrare och bättre fungerande. Låt säga att vi hade som idag centralt bestämda kriterier för asylskäl och, vilket vi inte har idag, centralt bestämd maximal numerär som Sverige antas kunna assimilera, säg tex 5 k flyktingar per år, en halv promille av befolkningen.
Lägg sedan till detta system ett kriterium som innebär att för att en asyl skall verkställas med TUT behöver den vara finansierad. Finansieringen sker på frivillig basis. Saknas tillräcklig finansieringen så justeras årsnumerären ned motsvarande.
Tillför sedan som en tredje huvudkomponent, vilket gör benämningen ’fadder’ adekvat, en koppling mellan asylant och finansiär. Exakt hur den kopplingen skall se ut kan diskuteras men det viktiga är att en given bidragsgivare blir tilldelad en eller flera individer att vara mecenat för, som denne också lämpligen blir någon sorts mentor/kontaktperson för. Då en asylant kommit i egenförsörjning och varit så en tid, tex 6 år, kan denne få PUT och fadderskapet termineras. PUT ges således inte under andra förutsättningar utan det kan bara röra sig om förlängda TUT så länge asylanten behöver försörjas av sin fadder/sina faddrar. Det kan vara ekonomiskt tungt att som privatperson ensam bära kostnaderna för en asylant och vi vill inte ha alltför hög tröskel för inträde som fadder i systemet. Det skall vara praktiskt realiserbart, om än kännbart, för de som brinner för ökad asylinvandring att själva öppna plånboken och göra en insats. Man kan med lite fantasi tänka sig att ett gäng batikhäxor går ihop i ett joint venture och köper andelar av en hazarkille (lämnar detljerna till just fantasin). Medan stormecenater som Petter Stordalen och Lennart Akelius kan tävla i hur många de sponsrar. De kan efterhand också jämföra sina track records i termer av genomströmning till PUT och andra nyckeltal, vi får därmed en sund konkurrensdriven stimulans för integration.
Nåt sånt
Först och främst måste ett antal och vilka som ska ha asyl bestämmas. Vi säger 5K som ska få TUT och etableras i samhället. Detta är en mycket liten siffra om vi räknar från dagens nivåer på 60 000 när asyl, anhörig och tredje världen anknytning relaterad till arbete är inräknad.
5 000 asylanter ska in per år. Vi säger att en kostar 200 000 kronor per år, en rimlig siffra om man tar nuvarande kostnader. Detta blir (5 000* 200 000 kronor) 1 miljard kronor sammanlagt för ett års uppehälle i Sverige. Enbart Akelius och de han fick som skänkte till till Läkare utan gränser fick sammanlagt ihop 250 miljoner kronor. Då skulle definitivt företag som vill profilera sig ”flyktinghjälpare” gått ihop för att få ihop resten, 7-klövare skulle också skänka.
Problemet vi har med den nivån är ändå att svenskarna i Sverige kommer att minskas i proportion till övriga befolkningen inom detta sekel. Är det något du önskar? Vill du verkligen ge upp svenskarnas plats i historien? Är det verkligen värt att offra för att få hit några tusen per år från Mellanöstern, Afrika, Sydamerika, Centralasien och Asien?
Svenskarna får hugga i och föröka sig. Den saken är klar. Om det etniska Sverige skall ha någon framtid.
Ja, 5k årligen är en hög siffra. Ett sverige som ansatte den smärtgränsen för asylinvandring skulle jag nog trots allt kunna betraka som ’nyktert’, som jag skrev. Vi har dock en lång väg dit. Så illa är det.
Så om man låter afghanerna hänga på Medborgarplatsen lite hur dom vill med eller utan uppehållstillstånd så kommer nassarna vid bokmässan sen i Göteborg följa polisens order om var och när man får demonstrera eftersom dom är godare medborgare?
Tack för en bra text.
Ett totalstopp i asylmottagandet är nog enda lösningen, om det nu finns någon lösning?
Jag tror att de flesta seriösa politiker och myndigheter inser detta, men något håller tillbaka dem.
Ser inte att privatisering någonsin kommer att bli aktuellt för svenskt flyktingmottagande. Dagens system är endast möjligt på grund av skattefinansiering som stöds av en effektiv kronofogdemyndighet.
Privatisering skulle helt ändra förutsättningarna för ett stort antal svenskar att bli miljonärer, varför motstå det mot förändring kommer att bli mycket stort. Advokater och entreprenörer skulle få se intäkterna kollapsa, tillsammans med drömmen om att bli ekonomiskt oberoende.
Kraftigt motstånd kommer också att komma från Goda som helt bygger upp sin position genom att kunna dela ut andras uppoffringar. De skulle uppleva en enorm vanmakt om de inte längre kunde utdela ekonomiska belöningar som samlats in av svenska skattebetalare.
Att många yrkesgrupper skulle bli arbetslösa är också en konsekvens som gör att privatisering aldrig kommer att ske i Sverige.
Den troliga utvecklingen är istället att ännu mer skattemedel kommer att omfördelas från svenskar till nyanlända tills systemet faller på sin egen orimlighet. Jag kan inte ge mina egna barn boende i Stockholm, men jag förväntas betala lägenheter åt unga män i samma ålder som kommer från andra länder. Vilka alternativ ser jag i denna situation?
Delar helt din dysterhet. Optimism är svårt, man kan se det som en dygd snarare än ett rationellt utfall. Optimism är kanske fel ord, men att undvika defaitism till varje pris.
Jag tror som du att vi är i häradet av en kritisk massa hos VIK, asylindustring, Islam i Sverige, stora delar av MENA-diasporan, alla de intressen som av sina olika skäl vill fortsätta på den inslagna vägen. En kritisk massa som gör att även med politiska beslut i ett framtida parlamentariskt läge blir det enormt svårt, rentav omöjligt, att vända skutan. Av de skäl du anger. Tex pågår ju redan uppenbarligen en kapning av vissa funktioner inom VIK, av aktivisterna i de egna leden. Man kan helt enkelt struta i politiska beslut ifall de strider mot värdegrunden. Mina pengar ligger också på en körning in i kaklet och kollapsartad utveckling snarare än en kontrollerad vändning.
Men jag antar att vi måste försöka formulera politiska alternativ trots allt…
Jag har hört genuint optimistiska personer hävda att det också finns en uppsida med konsensuskulturen i Sverige. När sentimentet väl ändras så kommer i stort sett hela kollektivet att svänga över unisont, det är den omsvängningen vi är mitt inne i nu. Därför kommer politiska förändringar att bli möjliga. Det är svårt att tro, då man idag tittar på hela VIK, hela etablerade media, politikerklassen, mm. Samtidigt, går man bara 2-3 decennier tillbaka så var den politiska korrektheten en helt annan. Föräldrarna och förträdarna till dagens Journalister, politiker och VIK-medarbetare tänkte helt annorlunda. Om man får genaralisera. Den som lever får se.
Det är just det: vi som beskrivit samhällsutvecklingen och hur Sverige kan se ut med fortsatt invandring på 50 000 från MENA-länder per år de kommande 10-20 åren, kanske har gjort det helt i onödan. Först när välfärdssystemet klappar ihop, invandrargängen tagit över hela Södertälje, Malmö och delar av Stockholm, kalifatet finns etablerat i flera områden och bostadspriserna sjunker drastiskt, kan svensken få upp ögonen (och även invandrare) och införa ett totalstopp för dysfunktionell invandring.
Bara se på bilderna från We are STHLM. Kan du se några svenskar? Man får söka med ljus och lykta efter dem.
https://nyheteridag.se/hitta-dig-sjalv-i-publikhavet-pa-we-are-sthlm-stort-bildspel/
Dagens Sverige är illa nog.
@ lev barkland ja detta får vi nog diskutera flera gånger bra inlägg det är viktiga saker jag skälv personligen vill inte gå ifrån vare sig den svenska kulturen och svenskheten och du kom i håg att sverige var ett neutralt land för 30 år sedan glöm inte det jag röstar upp för det etniska folkslaget det får inte försvinna eller förgås på något sätt . där i mot måste vi nog plocka i bort blockpolitiken och avsätta både alliansen och dom rödgröna det är ett måste annars tror jag inte på någon förändring.jo föresten när du skrev på slutet den som lever får se då kom jag och tänka på siw malmkvist och öppnade yt och skrev in hennes namn och låten den som lever får se och körde den . det var länge sedan jag hörde den 60 talet ok
Privatisering kan vara en lösning, men kanske inte genom att privata företag tar över statens roll i omhändertagandet av flyktingar. Däremot tror jag att privatisering skulle kunna vara en lösning om våra flyktingkramare och vistårinteuttanter tog sig an flyktingar som riskerar utvisning och bekostade uppehälle och integrering för de flyktingar som de tagit sig an. Varför skall det vara skillnad mellan de som kommer till Sverige efter inbjudan och de som tar sig hit på eget initiativ för att få en bättre framtid på svenska skattebetalares bekostnad? Låt våra idealister få möjlighet att själva ta ansvar och om de inte längre vill ha ansvaret utvisas lycksökaren de lovat att sörja för. Integrering tar tid och ansvaret kan utsträckas till ett decennium eller mer. Om möjligheten att svara för en flyktings integrering i Sverige vore möjlig skulle ansvaret för utvisningar hamna hos de som tagit sig an de aktuella flyktingarna och vi skulle slippa många tårar i gnällspaterna.