Byggnads ordförande Hans Tilly gör bort sig fullständigt på Brännpunkt när han försöker likna EU:s fria rörlighet med människohandel. Enligt Tilly är människors rätt att inom den europeiska unionen röra sig fritt och arbeta i andra länder än sitt hemland inget annat än jobbtrafficking. Ordvalet är såklart väldigt noga övervägt. Den fria rörligheten ska kopplas till människohandel för att väcka avsky och fruktan.

Detta är ett riktigt lågvattenmärke av Byggnads. Från Tilly och andra (exempelvis Lars Ohly så sent som i morse) målas det nu upp skräckvisioner om en slopad svensk modell när rätten till stridsåtgärder i själva verket inte påverkas särskilt mycket av den aktuella domen. EG-domstolen slog fast att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet och att en blockad av en arbetsplats är ett laglig metod. Däremot ansåg domstolen att Byggnads extrema agerande i Vaxholmsfallet inte tog tillräcklig hänsyn till allmänintresset. Stridsåtgärderna ska inte vara motiverade av att tvinga fram en anslutning till byggnadsavtalet.

Till saken hör också att de lettiska byggnadsarbetarna ingalunda var några utnyttjade slavarbetare, som Tilly vill få det till, utan tvärtom välbetalda och nöjda. Det var inte deras bästa Byggettan hade i åtanke. Tilly och Byggnads skiter fullständigt i utländska arbetares löner och villkor så länge fackets makt upprätthålls. Det är både tråkigt och förvånande att vi nu har en borgerlig regering som verkar gör allt för att hjälpa facket med detta.

Tilly menar att Byggnads stred för sina ”lettiska vänner” i Vaxholmsmålet. Detta gjorde man alltså genom att skrika ”go home” till de lettiska arbetarna, vägra dem tillträde till sin arbetsplats och i förlängningen försätta deras arbetsgivare i konkurs. Om det är så Tilly tycker att man ska behandla sina vänner, får vi nog vara glada över att inte tillhöra hans bekantskapskrets.