Bosse Schön är i farten igen. Nu titulerar han sig inte bara journalist och författare utan även ”nazijägare”. Men han har inte så mycket mer att komma med den här gången som när han skrev sina böcker Svenskarna som stred för Hitler (1999) och Där järnkorsen växer (2001) i vilka han dels försöker bevisa att svenska soldater på östfronten bevittnade massavrättningar av judar, dels att den svenska nazismen i princip var beredd att ”ta över” om Hitler skulle ha beslutat sig för att angripa Sverige.
Han lyckas inte göra ett case helt och hållet i något av fallen, allra minst i det sistnämnda. Det är två intressanta böcker som dessvärre tappar trovärdighet i den totala frånvaron av källhänvisningar. När man försöker göra ett historiskt case, är det ganska viktigt att man kan backa upp sina påståenden med bra källor.
Bland organiserade svenska nationalsocialister finns det inga bevis för att det planerades någon ”svensk Förintelse”, som Bosse Schön påstår. I sina böcker, och i den TV-serie som sändes i TV4, hänvisar han bland annat till Bruna Gardet. Det skulle enligt Schön vara ”ett svenskt Gestapo” som skulle bistå tyskarna vid en förintelse av de svenska judarna. När jag vid studier i Uppsala fick tillfälle att studera samma akter som Schön gått igenom, blev jag besviken. Bruna Gardet visade sig vara en sekt, en vänförening, ledd av fanatikern Arthur Fredrik Ängström. Ytterligare några namn figurerar i akterna, men det rör sig inte om mer än totalt tio personer. Ängström själv hävdade förstås att medlemsantalet var uppemot 700 och att det rörde sig om ”hemliga sympatisörer”.
Det ryktades också om en kulspruta som enligt uppgift en furir Karl Evert Frisk hade gömt någonstans i Gamla stan. Denne Frisk, som jobbade inom den svenska marinen, ska också ha överlämnat en pistol till Ängström. Under rättegången som sedermera kom att hållas mot denna lilla skara tragiska individer uppehåller sig åklagaren länge vid vad denna pistol skulle användas till och om Bruna Gardet hade för avsikt att ställa sig på Tysklands sida vid en invasion. Enligt uppgift ville Ängström att Bruna Gardet skulle ägna sig åt sabotage och underlätta ett tyskt maktövertagande, kanske viftandes med en pistol?
Ängström framstår som en fullkomlig fanatiker. Han hoppade av Nationalsocialistiska Arbetarpartiet (NSAP) för att det inte behöll hakkorset som partisymbol. Han betraktade ledaren för partiet i fråga, Lindholm, som ”mer demokrat än nazist”. Vi kan alltså se samma splittringar inom ns-rörelsen då som vi ser i dag. Lite roligt är det ändå att gå igenom de gamla akterna. Nazisternas slagord och paroller – slående lika i dag som för över 60 år sedan – är särskilt underhållande. Den sjunde paragrafen i Bruna Gardets ”program” är särskilt härlig i sin ironi och får väl tillskrivas nationalsocialistisk humor med tanke på vad Bruna Gardet hade för avsikter: ”landsförräderi straffas med döden”.
Den svenska nazismen var aldrig något reellt hot mot svensk säkerhet. Det största partiet nådde sin toppnotering i allmänna val, 0,7 procent, innan kriget för att sedan dala. Små sekter/vänföreningar som Bruna Gardet kan aldrig sägas ha utgjort något hot varken mot svenskt försvar eller mot det svenska samhället i allmänhet. Det är uppenbart att Bosse Schön själv verkar ha ungefär lika livlig fantasi som en viss Arthur Ängström en gång hade…
Hela den moderata ungdomsförbundet gick över till nazisterna…..
Vad skulle man göra med kommunisterna om man vann?
Tysknazisterna dödade de i tusental så?
Skitsnackare har vi fått nog av….
Till alla civiliserade vill jag säga att vi hedrar minet på de Svenska kommunisterna som ofrade sig i första kampen för demokratin då i Spanien, det göt vi den 09.05 vid La-mano på slussen.
Det är ett staty som sympoliserar deras solidaritet, högr civilisation.
Välkomna alla som står för heder
Margaret Mead sade: ”Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world; indeed, it’s the only thing that ever has.”
Varför känner Hans Egnell ett sånt behov av att bagatellisera Bosse Schöns uppgifter.
I alla de länder som ockuperades av Hitlers Tyskland fanns ju massor av människor som agerade precis på det sätt, som Schön beskriver att det skull gått till i Sverige, om olyckan varit framme.
Därför att Bosse Schön försöker göra en höna av en fjäder. Han är inte trovärdig i sina försök att utmåla svenska nazister som en reell fara för svensk säkerhet under andra världskriget. OM Hitler hade anfallit Sverige och OM svenska nazister hade lyckats skaffa vapen… Det är rätt ointressant. Hitler anföll inte Sverige. Det fanns ingen organiserad nazistisk rörelse som förberedde sabotage eller något slags övertagande. Inom organiserad svensk nazism, som NSAP/SSS och andra partier, var det en känslig fråga hur de skulle agera om Tyskland angrep Sverige. De var trots allt hätska nationalister – samtidigt lyckades de, dock alltmer krystat, försvara Tysklands ockupation av Norge och Danmark genom att kalla angreppen för ”att ställa under Tysklands beskydd”. Men det är en annan diskussion. Något hot mot svensk säkerhet kan de inte sägas ha utgjort.
I och med att Tyskland inte invaderade Sverige var ju nazisterna i landet ingen fara, lika lite som nazisterna i Norge var det för norrmänen, men efetr ockupationen blev de ju en högst reell fara. Speciellt för judarna men även för alla som motsatte sig ockupationen mer aktivt. Likadant hade det blivit i Sverige.
Är ganska övertygad om att det är många svenska familjer som helst ser att det här med nazismen i Sverige under Hitlertiden inte pratas så mycket om.
Så här långt har man det ju också varit så.
Vad Bosse Schön försöker är att måla upp ett Sverige som var genomsyrat av pro-nazism. Det var det, delvis, men hur såg övriga Europa ut vid den här tiden? När ett land står vid ruinens brant och ett sådant parti kommer till makten och stabiliserar infrastrukturen och ekonomin i landet så är det klart mången europé kan känna sympati med nazismen på den tiden.
Huruvida Sverige var pro-nazistiskt är inte bara en kontroversiell fråga, det är ohyggligt svårt att bevisa eller vederlägga. Det gjordes som bekant inga opinionsundersökningar på den tiden så allt vi har att tillgå är vad de offentliga makthavarna sade och gjorde. Vi vet att kungen var pro-nazistisk, hans brev till Hitler är ingen rolig läsning, men vad folk i gemen tyckte och kände vet vi mycket lite om. Vad gäller den svenska riksdagen vet jag inte om pro-nazistisk är rätt ord. Politikerna ville hålla Sverige utanför kriget med alla medel, även om det innebar att krypa för diktaturen Tyskland. Rent moraliskt kan man tycka att Sverige borde ha slutit upp på de allierades sida och tvärvägrat samarbete med Nazityskland, men det är lätt att säga i dag, bekvämt sittande framför sin dator i fredstid. Det handlar främst om att förstå besluten på den tiden, inte nödvändigtvis att försvara dem.
Se för övrigt Bosse Schöns svar på mitt inlägg här: http://motpol.blogspot.com/2008/01/svar-frn-bosse-schn.html
Problemet är väl att Schön påstår mer än han kan bevisa. Bristfällig research eller en tes som inte har täckning. Och det är ju inte bra, ur ett journalistiskt eller historiskt perspektiv.
Men det gör å andra sidan inte nazister mindre motbjudande. Och det har väl knappast någon påstått heller?
”Anonym” skrev…
”Hela den moderata ungdomsförbundet gick över till nazisterna…..”
Nu hade du nog lite otur. Jag råkar, en gång i tiden, ha varit ordförande för MUF Göteborg. Vilket gör att jag faktiskt kan den där historien.
Det du uppenbarligen försöker smeta på dagens MUF är fel. Så här…
Det stämmer att Högern/AVF hade ett fristående / fritt associerat ungdomsförbund som hette Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Och att detta blev nazistanstruket.
Partiet bröt dock med denna organsiation. (Samtidigt som Arvid Lindman riktade hård kritik mot nazismen i bland annat Tyskland och Sverige.)
I Göteborg bildades ett helt nytt ungdomsförbund, med det något kufiga namnet Ungsvenskarna, anknutet till Högern/AVF och synnerligen anti-nazistiskt. Det tog inte bara ställning mot nazismen i ord utan även i handling.
Göteborgsdistriktet är sedan själva vaggan till det som i dag är MUF.
Din antydan om att MUF gick över till nazisterna är alltså inte bara felaktig utan även direkt oförskämd.
Men jag är inte förvånad. Vänstern brukar skarva med fakta för att få sin verklighetsbild att gå ihop. Du, Anonym, kanske borde skriva en bok tillsammans med Naomi Klein eller göra en film ihop med Michael Moore…
(Nu för tiden har jag ingen koppling till Moderaterna och har egentligen ingen anledning att försvara varken dem eller MUF. Men när folk sprider medvetna lögner, då tycker jag att det är dags att påpeka det.)
Hut!