I går hölls demonstrationer för OS i Beijing i Malmö och Stockholm. Budskapet var dels att inte blanda ihop idrott och politik, dels att sluta smutskasta Kina i rapporteringen av situationen i Tibet (och i många andra sammanhang). Det har framkommit rena felaktigheter i västerländska medier som av förklarliga skäl retat gallfeber på kineserna. Ironin är förstås den egna kinesiska censuren, men om västerlandet nu vill visa sig bättre än de kinesiska makthavarna måste man göra bättre ifrån sig än så här.

Bojkotter och isolering leder ingenvart. Det leder i alla fall inte framåt. Handelshinder med Kuba har inte hjälpt kubanerna till ett bättre liv. Isolering av Burma har inte hjälpt de burmesiska demokratikämparna. Det är med öppenhet och handel som hundratals miljoner kineser har lyfts ur fattigdom.

Kina kommer inte att bli en demokratisk flerpartistat över en natt, knappast ens inom det närmaste decenniet. Men att landet öppnats upp ekonomiskt är ett gigantiskt steg i rätt riktning och var och en kan se effekterna på Beijings gator. Först och främst betyder det att folk får det bättre i vardagen men på sikt kan det förhoppningsvis också betyda att kineserna ställer större krav på politiska rättigheter. Tills dess kan vi passa på att njuta av OS.