Det finns många bra liberala debattörer. Johan Norberg och Mattias Svensson är två. Men jag gillar även Fredrik Segerfeldt. I kvällens Debatt i SVT, som handlade om den planerade bantningen av DN:s kulturredaktion (att ha ett debattprogram om 20 arbetsplatser på en tidnings kulturredaktion säger väl det mesta om public service-företaget SVT…), gjorde han ett par klockrena instick som möttes av en ”om blickar kunde döda”-uppsyn från flera kulturnissar som satt i studion. Mycket stor underhållning. Jag känner dessutom igen mig i Fredriks beskrivning av hur han på morgonen öppnar DN Kultur och blir förbannad över vad tokvänstern har skrivit denna gång. Sådant ger energi. Och han har helt rätt i att det är politik och inte kultur som främst tar plats på kultursidorna i exempelvis Aftonbladet och DN (läs Segerfeldts artikel på Debatt-sajten).

I ett så kaosartat format som Debatt har gäller det att 1) kunna säga mycket på väldigt kort tid och 2) ta för sig genom att vara påstridig och lite högljudd. Är man för artig spelar det ingen roll hur mycket bra man har att säga. Det gäller att ta ordet, vilket Fredrik Segerfeldt lyckades med. Det som kanske var mest underhållande var att hans konstaterande att DN Kultur är vänstersekteristisk möttes av (spelad?) förvåning. Inser inte vänsterns egna kulturskribenter att de är vänster…? Sekt var ordet.

Det finns ett uppenbart snobberi hos landets kulturredaktioner. De tror att de är så förbannat viktiga och upplysta, att deras arbete är avgörande för den svenska demokratin. Därför är det inte förvånande att DN:s Stefan Jonsson framställer nedskärningarna på DN Kultur som ett hot mot det ”demokratiska samtalet” (vad gör en kulturredaktion mer demokratisk än bloggar som tillåter vem som helst att på ett ögonblick kommentera och kritisera?). För att visa att de är så viktiga och upplysta måste kulturskribenterna ta avstånd från det pöbeln gillar, vilket är den lättköpta folkkulturen – på TV exemplifierat av program som Idol och Expedition: Robinson och i litteraturens värld av inte minst populära deckare.

Kultur är ett bredare begrepp och rymmer så mycket mer än vad som får plats inom DN:s eller Aftonbladets kultursekter. Det är nog dags att vissa börjar vänja sig vid den tanken.

En illustration av landets kulturredaktioner.