Det mullrar rejält i centerleden. Trots ett stämmobeslut som tar ställning mot EU:s datalagringsdirektiv väntas partiet säga ja när frågan ska avgöras i riksdagen. Och regeringen har bråttom – redan den 1 maj ska lagen börja gälla. Nu återstår ett övervägande från varje enskild ledamot, ett beslut som tydligt kommer att visa var de står i frågan om våra grundläggande mänskliga rättigheter.
Det värsta är inte att Beatrice Ask eller Johan Pehrson blir varma i hjärtat av integritetsinskränkande lagar. Det som irriterar mig mest är att personer i riksdag och regeringskansli som till själ och sinne nog är tämligen liberala kommer att vika ned sig, välja att inte ta strid för det de (förmodligen) egentligen vet är rätt. Det hände med FRA-lagen, det kommer att hända med datalagringsdirektivet. Och allt bara för att det är bekvämare att inte bråka, skönt att slippa ta strid.
På onsdag ska det röstas. Efter omröstningen vet vi vilka som är liberaler och vilka som bara säger att de är det. Fredrick Federley har sagt att han kommer att rösta nej. Månne har han tagit lärdom av FRA-omröstningen 2008 då han som kritiker till sist lät sig bevekas (och luras). Men hur många följer hans fina exempel på onsdag?
Senaste kommentarer