Den norska dokumentärserien Thaifjord som visats i SVT under några veckor har charmat mig. Den handlar om norska män som gifter sig med thailändska kvinnor och är gjord med både värme och humor. En bra motbild till den ”fruhandel” som vi så ofta läser om i tidningarna.
Jämfört med hur det brukar gå till när ”vanliga” par blir tillsammans och bildar familj – i Sverige är vi tillsammans i snitt i sju år innan vi gifter oss – gör flera av paren i serien nästan precis tvärtom. De gifter sig innan de känner varandra särskilt bra. Sedan flyttar de ihop och lär känna varandra. Thaifjord skildrar thailändska kvinnor som lever med norska män i Norge, men flera av paren är lite till åren komna och träffades faktiskt i Norge, inte i Thailand. I dessa fall rör det sig således inte alls om någon ”fruimport”.
Är det inte en väldigt stor risk att gifta sig, flytta till ett annat land och börja ett liv tillsammans med någon innan man vet om den är den rätta? Såklart. Men äktenskapen för hälften av alla ”vanliga” par i Sverige slutar i skilsmässa. Mycket sämre än så kan det väl knappast bli.
För korskulturella par uppstår genast hinder och utmaningar som måste överkommas – detta innan kulturkrockarna ens hinner uppstå i vardagen. Det är väntan vid visumansökningar och lång tid utan varandra, ansökningar om uppehållstillstånd och sedan, när alla papper är klara, ett nytt liv tillsammans i ett land som är helt nytt för den ena parten och därför kräver en anpassningsperiod. Språket, maten, sederna och traditionerna – allt är nytt.
Mycket av det som andra par tar för givet – att alltid kunna vara tillsammans eller åtminstone kunna ta tåget eller flyget över en helg när man är separerade av jobb eller studier – är inte givet för korskulturella par som skiljs åt av hela världshav innan de slutligen kan återförenas.
Jag tror att de utmaningar som korskulturella par möter, varav flera skildras i Thaifjord, kan göra förhållandet starkare och framtida dispyter lättare att hantera. Den inledande förälskelsefasen där man går på moln och bara ler uppstår inte eftersom det finns så mycket praktiskt att hantera. Men resten av resan kan bli desto mer underbar.
Se del 1 på YouTube.
Jag håller med om din analys. Jag har också charmats av serien.
Riktigt gulligt och en utmärkt motvikt till all skit som skrivits om blandade Thai-Skandinaviska äktenskap, bland annat. Många bygger sina fantasier och åsikter på den rådande propagandan.
Det är lite talande att vanliga människors helt vanliga vardag faktiskt kan bli intressant för andra människor att få inblick i, av en enda anledning – att den ena parten flyttar långväga, vilket gör det till ett äventyr för båda.
Som "importman" i Thailand med familj och barn sitter jag till viss del i samma sits som dom kvinnor som flyttade till Norge i programmen. Jag flyttade visserligen av eget initiativ innan jag träffade min hustru och har i likhet med de flesta av norska männen ansvar för försörjningen, så det blir lite av varje.
Dessvärre kan jag bara se de delar som finns på YouTube och jag har inte hittat alla.
/Farang