När Jimmie Åkesson i sitt anförande i senaste partiledardebatten i riksdagen varnade för en ”välfärdskollaps” sågs han som alarmist.

I ett följande replikskifte påpekade Stefan Löfven att Åkesson inte verkar förstå vad som händer i omvärlden, och berättade en historia om hur en etiopisk kvinna tvingats äta människokött (som om det hade relevans för frågan hur Sverige ska sköta sin migrationspolitik).

I ett annat replikskifte bad Löfven att Åkesson skulle slå upp ordet ”empati”. Betydelsen var alltså att Åkessons varning för en kollaps av de offentliga systemen i Sverige handlade om en brist på empati med människor som söker asyl här.

I dag publicerar DN en intervju med utrikesminister Margot Wallström. Hon kommenterar inte bara kriget i Syrien utan också situationen i Sverige. Det gör hon på detta sätt:

Jag tror att de flesta känner att vi inte kan upprätthålla ett system där det kanske kommer 190 000 människor varje år, i längden kommer våra system att braka ihop.

Det är nog dags för statsministern att kalla sin utrikesminister till sig och be henne slå upp ordet ”empati”. En offentlig avbön vore också på sin plats.

Tidigare bloggat:
När avsändare är viktigare än innehåll