Hur ska Sverige förhålla sig till den stora grannen i öst? Går vi nu in i ett decennium eller mer av mer eller mindre frusna relationer med Ryssland eller finns det en rimlig väg framåt efter allt som har hänt?
Den nya ryske ambassadören i Stockholm Sergeij Beljaev upprepar i en intervju Kremls talepunkter om kriget i Ukraina. Han ger prov på diktaturens alternativa verklighetsuppfattning när han hävdar att Ryssland inte alls har invaderat Ukraina, att den så kallade militära specialoperationen endast handlade om att ”befria” människor i Donbass och att Ryssland kan ge Ukraina ”säkerhetsgarantier”. Så långt är allt som väntat.
Ambassadören är också tydlig med att relationen mellan Sverige och Ryssland är riktigt dålig. Hans konstaterande är inte fel. Ryssland har satt igång det största kriget i Europa på 80 år, Sverige har tagit tydlig ställning för den angripna parten genom att ge betydande militärt och humanitärt bistånd. Ukraina har fått förstklassigt militärt materiel i form av allt från stridsbåtar till stridsvagnen CV90 och artillerisystemet Archer. Vi har gett det bästa vi har i kampen mot Ryssland, och vi är entusiastiskt med på alla sanktionspaket.
Beljaev hävdar att Ryssland inte är ett hot mot Sverige, men vårt ställningstagande för Ukraina och medlemskap i Nato gör oss knappast till en neutral part. Vare sig nu eller i framtiden. Vi har valt sida.
Ukraina har nu hållit en del av Kurskregionen i ett halvår. Få, även Ukrainavänliga analytiker, trodde att detta var möjligt eller ens målet med offensiven in på ryskt territorium. Men efter sex månader är två saker uppenbara: dels att Ukraina avser hålla territoriet inför en framtida förhandling med Ryssland, dels att ryssarna saknar förmåga att återta sitt eget territorium. Enligt ryska uppgifter har 120 000 civila evakuerats, denna uppgift kommer från hur många som fått ersättning från ryska staten för förlorad egendom.
Ukrainas mål med Kurskoperationen var att dra ryska styrkor bort från Ukraina, vilket endast delvis har lyckats. Mellan 60-80 000 ryssar har placerats för att slåss i Kursk, och rimligen har en hel del av dessa tagits från ukrainskt territorium. Däremot har det inte förändrat maktförhållandet på marken i öst och sydost, där ryssarna långsamt fortsätter att avancera i takt med att de jämnar byar och mindre städer med marken.
Ryssarna hotade med motåtgärder om Finland och Sverige gick med i Nato. Något konkret har vi emellertid inte märkt av. Nu säger ambassadör Beljaev endast att det var Sveriges beslut att fatta. Detta liknar Rysslands vana att hota med röda linjer. Den ryska retoriken liknar skramlande tomma tunnor.
Putins krig i Ukraina kommer att ta slut. Kanske tas ett första steg redan nästa vecka när Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj uppges planera ett möte. Det kommer hållas i Washington, får vi anta, då Trump inte lär våga besöka Ukraina. Det är synd att inte den amerikanska presidenten tar tillfället i akt att besöka de områden som drabbats av den ryska krigföringen för att själv få se vad det handlar om.
Därefter lär det bli något slags möte eller samtal med Vladimir Putin. Men även om det mot förmodan skulle nås något slags kompromiss som får slut på kriget, åtminstone tillfälligt, under 2025 är problemet med Rysslands aggressiva utrikespolitik inte på något sätt över. Vi kommer tvingas förhålla oss till Ryssland som fiende, inte som vän eller ens handelspartner, under överskådlig tid. Och det är förstås helt och hållet Rysslands fel, inte vårt.
Just nu är det svårt att se hur vi ska kunna reparera relationerna med Ryssland. Ett fredsavtal kan mycket väl innehålla lättade sanktioner. Detta är, åtminstone på ytan, ett sätt att gå mot mer normaliserade relationer, och det är förstås är vad Ryssland vill. Att vi ska glömma och förlåta. Gå vidare. Men det kommer inte ske. Sverige är fast förankrat i Väst och nu även Nato. Resultatet av Putins krig, hur fredsöverenskommelsen än kommer se ut, blir två nya Natomedlemmar och ett betydligt mer militariserat Ukraina med större egna förmågor än någon kunde tro var möjligt för tre år sedan.
Många menar att normaliserade relationer med Ryssland inte kommer vara möjliga förrän Putinregimen har ersatts av något annat. Och det kan dröja länge än.
Det spelar ingen roll om Putin ersätts med någon annan. Ryssland är och förblir en terrorstat. Det enda de kan är att terrorisera sina grannar. Det har de gjort i 700 år, det kommer de fortsätta med i 700 år till. Varför beter de sig så? Tja, för 200 år sedan och tidigare var detta ett helt normalt beteende i Världen. Sakta har vi i Europa lösgjort oss från det. Några galningar har försökt för 85-90 år sedan men numera försöker vi att bete oss fredligt. Så, behöver vi Ryssland? Icke då, Isolera dem, de får väl umgås med andra galningar.
Du är verkligen en förenklingarnas man Arne! Känns det bra?
Det är dax att avsluta detta proxy kriget som har tillåtits pågå alldeles för länge.
Ryssarna vill ha Krim.
Chrustjev gav krim till ukraina eftersom de skulle tillhöra Sovjetunionen i alla fall.
Chrustjev hade kanske dåligt samvete eftersom han själv hade varit ledande i Stalins utrotande av Ukrainas självägande bönder.
På Socialistiskt ”nyspråk” kallades dessa Kulaker.
Kulakerna mördades för att de inte ville underkasta sig det sovjetiska kolchossystemet.
Chrustjev beordrade svält i Ukraina och hälften av det Ukrainska folket dog.
De var inte ”sanna” socialister…..
Senare under Gorbatjov uppmanades jordägande bönder att sälja på marknaden eftersom det kollektiva systemet havererat.
Ge Putin Krim.
Han vill ha en flottbas i svarta havet.
Om Tyskland gav anspråk på att gotland är en tysk provins…?
Hur skulle Sverige reagerat då?
Ryssarna har ju annekterat Krym i ett decennium. Och Putin lovade rent av att det inte skulle bli fler territoriella krav efter det.
Ambassadören är en politisk kommissarie och rabblar talepunkter likt en ”Bagdad Bob”. Dock bör Ryssland behandlas med försiktighet eftersom ledningen är volatil. Dessvärre är de en kärnvapenmakt. Sedan Sverige gick med i Nato betraktar Ryssland oss, än mer, som fiender. Faller Putinregimen finns säkert möjligheter att etablera en bättre relation till Ryssland.
Riktigt vad som händer utan Putin är jag inte så säker på att du vet någonting endaste någe om kamrat Jan.
”Han ger prov på diktaturens alternativa verklighetsuppfattning när han hävdar att Ryssland inte alls har invaderat Ukraina, att den så kallade militära specialoperationen endast handlade om att ”befria” människor i Donbass”
Det är väl precis så som Nato-USA också brukar motivera sina invasioner av andra länder. Det är betydligt mer trovärdigt i fallet Donbass, även om det också kan kritiseras.
” Men efter sex månader är två saker uppenbara: dels att Ukraina avser hålla territoriet inför en framtida förhandling med Ryssland, dels att ryssarna saknar förmåga att återta sitt eget territorium.”
Kanske, men det kan också betyda att ryssarna anser det fördelaktigt att Ukraina har förlängt fronten och pumpar in massor av män och resurser i ett område utan existerande fortifikationer.
”Just nu är det svårt att se hur vi ska kunna reparera relationerna med Ryssland. Ett fredsavtal kan mycket väl innehålla lättade sanktioner. Detta är, åtminstone på ytan, ett sätt att gå mot mer normaliserade relationer, och det är förstås är vad Ryssland vill. Att vi ska glömma och förlåta. Gå vidare. Men det kommer inte ske. Sverige är fast förankrat i Väst och nu även Nato.”
Sverige kanske inte kan eller vill glömma och förlåta, men detta håller snabbt på att bli en minoritetsposition i Väst. USA struntar i stort i Ukraina och kommer nästan säkert vara villiga att (mer eller mindre) normalisera relationer när kriget är slut. I EU har vi några länder som öppet argumenterar för en normalisering redan nu och fler verkar vara på gång.
Om det blir ett val i Rumänien, ser det ut som att det blir ett Putintroll som president där. Sen har vi Tyskland, där hela debatten redan har svängt ganska påtagligt och en stor del av befolkningen vill ha tillbaka gasen från Ryssland. Även Italien verkar ligga åt samma håll.
Det kommer inte att gå att upprätthålla sanktionerna om EU ska hålla ihop.
Men det behöver ju inte vara en katastrof för de numera väldigt krigiska svenskarna. USA är på väg mot massor av andra väpnade konflikter som vi säkert kan få delta i, vilket verkar vara den sittande regeringens stora dröm.
Slutligen kan man notera att vintern nu har nått slagfältet i öst. Det är kallt nog för att marken ganska snabbt ska bli hård, vilket kan innebära att vi får se större rörelser.
Det är väl precis så som Nato-USA också brukar motivera sina invasioner av andra länder. Det är betydligt mer trovärdigt i fallet Donbass, även om det också kan kritiseras.
Man befriar ingen genom att bomba dem till aska. Ryssarnas sätt att föra krig är i sig ett bevis för hur ihålig propaganda om att ”befria” Donbass är.
Kanske, men det kan också betyda att ryssarna anser det fördelaktigt att Ukraina har förlängt fronten och pumpar in massor av män och resurser i ett område utan existerande fortifikationer.
Att ryssarna medvetet skulle undvika att knuffa ut ukrainarna från ryskt territorium är en teori jag inte sett förut…
Slutligen kan man notera att vintern nu har nått slagfältet i öst. Det är kallt nog för att marken ganska snabbt ska bli hård, vilket kan innebära att vi får se större rörelser.
Det har ju sagts förr. Det vi ser är förmodligen ryssar som slåss på höjden av sin förmåga, och resultatet av detta är massiva förluster och ett ställningskrig där det utmålas som massiva framgångar när de lyckas ta byar och mindre städer. Osvuret är som ofta upprepat alltid bäst i krig, men jag tror inte att ryssarna har kapacitet till några större genombrott.
”Att ryssarna medvetet skulle undvika att knuffa ut ukrainarna från ryskt territorium är en teori jag inte sett förut… ”
Det är inte direkt någon brist på teorier i detta krig, på båda sidor 🙂
Just denna teori bygger dock på något som jag uppfattar som helt accepterat bland militärer, nämligen att den starkare parten i ett utnötningskrig gynnas av en längre frontlinje.
”jag tror inte att ryssarna har kapacitet till några större genombrott.”
Du kanske har rätt, vi får väl snart se om det blir något. Annars blir det troligen mer långsamt nötande fram till sommaren.
Det här kom ut i går:
”Trump reveals he’s spoken with Putin by phone, says Russian president ‘wants to see people stop dying’ in Ukraine war”
”Trump said he has a concrete plan to end the war.
“I hope it’s fast. Every day people are dying. This war is so bad in Ukraine. I want to end this damn thing.”
Addressing National Security Advisor Mike Waltz, who joined him in his study aboard Air Force One Friday night, the president said: “Let’s get these meetings going. They want to meet. Every day people are dying. Young handsome soldiers are being killed. Young men, like my sons. On both sides. All over the battlefield.”
https://nypost.com/2025/02/08/us-news/trump-and-putin-in-talks-to-end-the-russia-ukraine-war/
Vi beskådar kommunismens 2.0 slutfas. Ryssarna hatt gått bakåt i utvecklingen och blivit såpass degenererade, hunsade och undermåliga att de knappt kan kallas livsdugliga längre. De är usla på krig, primitiva och alkoholiserade brottslingar som diktatorn obehindrat kan slakta i köttvåg efter köttvåg.
För dumma för att göra motstånd. Det enda viktiga i livet (efter vodkan) är att sätta en toalett över hålet på utedasset. (faktum: I 1/3 av städerna i Putins gulag-paradis är hyresgästerna fortfarande hänvisade till kollektiva utedass på gården). Putins variant på sopsortering. Det är grunden till kriget. Putin har mindervärdighetskomplex och är avundsjuk på väst – Ukraina måste straffas.
I don’t want to be your buddy, Rick. I just want a little breakfast.
https://www.youtube.com/watch?v=hlzm7-gvTRg
Sverige före EU-medlemskap:
* militärt alliansfritt
* starkt eget försvar
* verkade för fred och konfliktreducering i globala oroshärdar.
Sverige efter EU-medlemskap:
* i aggressiv militärallians (se bombningen av serbisk infrastruktur)
* svagt eget försvar
* verkar, i avsaknad av fredsansträngningar, för att de facto förlänga krig och öka dödandet i ett ombudskrig.
Åter igen – vad är kausaliteten här? Sverige rustade inte ned för att vi blev EU-medlemmar. Och vi rustar faktiskt upp än mer till följd av Natointrädet. Det som har hänt är att Sverige äntligen har nyktrat till och släppt tron på den eviga freden och att det går att prata med diktatorer som Putin. Nu står vi i stället för aktiv hjälp till den angripna parten. Vi tar ställning i stället för att gömma oss bakom så kallad neutralitet. Vi står inte neutrala inför brott mot mänskligheten. Det är positivt.
Jag konstaterar bara att vi har en mer idiotisk säkerhetspolitik efter EU-inträdet (tillika murens fall) och fått ett mycket otryggare land.
Mycket litet av den upprustning du nämner har gått till verklig upprustning av territorialförsvaret. Vi prioriterar istället proxykriget i det djupt korrumperade Ukraina med 62 GSEK i militärt stöd. Dessutom har vi köpt det mycket dyra och obsoleta Patriot-systemet, som är en gökunge i försvarsbudgeten, som 2024 uppgick till 125,5 GSEK.
Jag ger dig dock rätt att vi inte är neutrala för brott mot mänskligheten. Om de görs av Ryssland, Kina, shiamuslimska länder protesterar vi. Om de görs av USA, nato, sunnimuslimska krafter tiger vi.
Patriot har visat sig väldigt funktionsdugligt i Ukraina, precis som våra CV90, stridsbåt 90 och inte minst Archer.
Hörde att Makron ringde Putin häromdagen.
– Vi måste träffas och börja prata om kriget i Ukraina, som en man till en annan man säger Makron.
– Man till man svarar Putin frågande? Skall du skicka din fru?
Hö-hö (grabbigt skratt)!
Putin är ju så oerhört manlig. Att kidnappa och mörda barn är nämligen höjden av manlighet.
Det syftar nog mer på Makrons frus könsbyte…
Inte bara Ukraina och Ryssland som ligger i konflikt.
Också sossepartiet skakas av uppgörelser och inre konflikter efter visitationszonsutspelet.
”På söndagskvällen talade Ulf Kristersson till nationen. Det var klyschigt och knastertorrt. Och hela tiden undrade jag: Vilket är ”det fina Sverige” som både statsministern och drottning Silvia längtar till?
…
”Vilket Sverige var ”det fina” i högermannen Ulf Kristerssons minne – det socialdemokratiska folkhemmet? Palmes 70-tal? Välfärdssverige? Det som han och andra borgerliga politiker har gjort sitt bästa för att plocka isär, rusta ner, privatisera och sälja ut? Vart går hans längtan?”
Johan Croneman, DN, om statsministerns ”tal till nationen”…
https://www.dn.se/kultur/johan-croneman-ulf-kristersson-sa-inget-av-varde-och-utstralade-noll-karisma/