USA och Ryssland har träffats i Saudiarabien för inledande samtal för att få ett slut på Putins krig i Ukraina. Från ryskt håll betraktas mötet inte bara som ett förstadium till en förhandling utan också ett första steg mot att normalisera relationerna med USA. Förhoppningen är givetvis att amerikanerna ska börja släppa på sanktionerna, för hur mycket ryssvännerna än påstår att sanktionerna inte skadat Ryssland är det otvivelaktigt att sanktionspaketen sammantaget haft en skadlig effekt på rysk ekonomi.
Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio enades parterna om fyra principer: att återupprätta diplomatiska förbindelser mellan Vita huset och Kreml, att tillsätta team som ska sköta förhandlingarna, att på hög nivå inleda diskussioner om geopolitiskt och ekonomiskt samarbete och att närvarande ministrar och förhandlare på hög nivå övervakar och följer upp det hela.
Ukraina var inte inbjudna till detta möte, och Volodymyr Zelenskyj har varit tydlig med vad detta betyder: ingen deal utan Ukraina. Det är en självklarhet. Varken Ukraina eller Europa är intresserat av ett nytt München 1938. Dessvärre har Europa själva möjliggjort sin irrelevans genom att under lång tid förlita sig på USA för sin egen säkerhet. När USA nu frikopplar sig från alla löften om att bidra till europeisk säkerhet måste Europa kliva fram. Och det är bråttom.
En ny världsordning väntar. Trump verkar primärt vara intresserad av att knyta närmare band med Putin, möjligen delvis för att undvika en allt starkare allians mellan Ryssland och Kina. Ukrainas öde är helt enkelt irrelevant för honom. Om inte annat visar Trumps idé om att lägga beslag på naturresurser till ett värde av en halv biljon på hans nykoloniala syn på landet.
EU-linjen har hela tiden varit att Ryssland måste stoppas i Ukraina, annars kommer Putin att vara hungrig efter mer. Således ligger det i alla européers säkerhetspolitiska intresse att hjälpa Ukraina att hålla ryssen borta. Detta perspektiv har inte USA, men kriget står heller inte vid den amerikanska gränsen. Det är inte på amerikansk mark massgravarna finns. Det är inte amerikanska medborgare som riskerar att fördrivas.
De röster som har ifrågasatt EU:s officiella linje har hävdat att Ryssland aldrig skulle anfalla ett Natoland, och att det blott handlar om rättmätiga ryska krav på Ukraina, inte en ambition att ta över alla tidigare sovjetrepubliker. Sverige och Finland blev Natomedlemmar med just detta i åtanke. I Nato är vi säkra, var tanken. Men tänk om Nato som det sett ut de senaste decennierna inte längre finns i morgon? Tänk om artikel 5 urvattnas? Tänk om USA kliver ur eller, kanske mer realistiskt, blir en passiv medlem som inte går att förlita sig på?
Det kan vara så att Sverige och Finland gick med i en försvarsallians som är på väg att förlora sin tyngd och relevans. Oavsett hur det är med den saken, lita på att ryssarna kommer prova hur seriöst menad denna ”en för alla, alla för en”-artikel i realiteten är. Kanske med start i Baltikum inom några år.
Europa behöver kunna försvara sig självt. Denna pinsamt senkomna insikt tycks sjunka in hos alltfler europeiska länder, först och främst Finland, Sverige, Baltikum och Polen, men hit kan vi också räkna Storbritannien som varit orubbligt i sitt motstånd mot Putin. Är fler länder redo att skjuta till de medel som krävs för att skapa en tillräckligt stark europeisk avskräckningsförmåga? Eller tänker de fortsätta att proklamera och deklarera det uppenbara utan att göra något konkret? Det är upp till bevis nu. Europa behöver minska sitt beroende av USA och stå på egna ben.
Medan Europa håller krismöten har Trump satt bollen i rullning. Ryssland ser inte ut att visa någon som helst kompromissvilja utåt än så länge. Kommande fredsförhandlingar kan förstås falla samman genom att Ukraina erbjuds en så ryssvänlig och genomusel deal att de inte har något annat val än att tacka nej. I så fall fortsätter kriget, även utan amerikanskt stöd. Om Trumps fredsinitiativ faller är frågan om inte Turkiet skulle kunna vara en framtida medlare i kriget.
Alla vill ha fred, men inte till vilket pris som helst. För om det är något som de senaste tre årens fullskaliga krig har lärt oss, är det att en fred på ryska villkor inte innebär någon fred alls.
Tyskland kan ju bidra till förhandlingarna med ryssen och skicka den gråtande tysken från säkerhetskonferensen i Munchen. Sverige kan säkert hitta någon feminiserad man att skicka alternativt något fruntimmer med genuskunskap.
Europa har äntligen kommit till insikten att Europa måste lära sig att stå på egna ben. Det har tagit många år att komma till den insikten, vilket visar på ett synnerligen dåligt europeiskt ledarskap. Men i förlängningen är detta exakt vad Europa behöver – satsa på ekonomiskt tillväxt och ett starkt försvar, istället för på muslimsk invandring och sociala/socialistiska experiment.
Ukraina behöver soldater. Jag ser fram emot ditt deltagande vid fronten.
Om du tar värvning i någon av ryssarnas köttvågor då?
Nu har Trump visat vad han vill. Innan han tillträdde var det lite oklart hur han skulle agera. Precis som du skriver Hans, nu måste Europa visa sin styrka och se till att Ukraina slår ut Ryssland. Vi har alla möjligheter. Vi kan ju stoppa all oljeexport via Östersjön, vi kan ge Ukraina mer vapen, vi kan stötta Ukraina på fler sätt. Ryssland hänger på repet. Att vissa kommentatorer här fortfarande tror att Ryssland kan vinna detta krig är skrattretande. Ryssland har tvingats att backa under större delen av detta krig. Deras krigsmateriel är snart slut. När man läser om att militär från andra länder skulle kunna hjälpa till har nog inte alla förstått att Ukraina har en armé på 900 000 personer. Skulle vi skicka 20 000 personer skulle det vara en droppe i havet. Dessa skulle inte heller vara förberedda på det krig som pågår. Kunskapen om drönarkrig har Ukraina, men även Ryssland. Om inte vi har en bättre kunskap om drönarkrig så blir våra soldater utslagna. Inte så populärt skulle jag tro. Så Ukraina ska få vårt stöd. Så slår de ut Ryssland.
Med en årlig produktion på uppemot fyra miljoner drönare, enligt ukrainska uppgifter, blir det intressant att se i vilken omfattning som Ukraina kan använda drönare i stället för att offra egna soldater framgent.
Bra att vi slipper sända soldater och i stället kan låna ihop pengar att skicka.
Också utan amerikansk hjälp.
Texten andas viss desperation. Men det kan väl knappast komma som en kalldusch att amerikanerna skiter fullständigt i Ukraina? Eller i Europa för den delen? USA är som en egen planet i sitt eget universum. Vad beträffar den europeiska ”eliten” har de gjort sig mer än välförtjänta av bajskaramellen Trump & Vance nu trycker upp i deras röda nyllen.
”EU-linjen har hela tiden varit att Ryssland måste stoppas i Ukraina, annars kommer Putin att vara hungrig efter mer. Således ligger det i alla européers säkerhetspolitiska intresse att hjälpa Ukraina att hålla ryssen borta.”
EU-linjen har hela tiden varit efterbliven. Och fram tills nyligen var det ingen större skillnad mellan globalistklägget i EU och deras chefande motsvarigheter i Washington DC.
”(…)men hit kan vi också räkna Storbritannien som varit orubbligt i sitt motstånd mot Putin.”
Britterna har haft ryss-tourettes ända sedan Krim-kriget 1853. De är så orubbliga i sitt motstånd mot Putin att de inte tvekat en sekund över att offra kanske en hel generation ukrainska män i ett fullständigt meningslöst krig och tillsammans med andra haverister, som t ex Vicky Nuland och Lindsey Graham, skäms de dessutom inte för att spela apa och skryta om det.
Texten andas viss desperation. Men det kan väl knappast komma som en kalldusch att amerikanerna skiter fullständigt i Ukraina? Eller i Europa för den delen?
De har ju inte gjort det hittills. USA har värnat Europas säkerhet sedan 1945 och varit väldigt intresserade av ukrainsk säkerhet sedan åtminstone 2014, förmodligen långt innan. Så det är en policyändring. Trump gör dock det han lovat, så få borde vara förvånade över att det sker just nu.
Klart det är en policyändring, men den gjordes redan 2016 för hade Hillary Clinton vunnit det presidentvalet kan du hoppa upp och sätta dig på att vi hade haft ett krig med Ryssland redan då, antingen i Syrien eller Ukraina eller någon annanstans. Och hade Trump blivit omvald 2020 så är jag nästan säker på att det pågående kriget hade kunnat undvikas.
Det där är ju bara spekulationer. Vi vet inte. Med tanke på hur mycket Trump dansar efter Putins pipa just nu är det väl inte alls osannolikt att han hade invaderat ändå.
…precis som du spekulerar genom stora delar av din text, inte sant. Men både du och jag VET att Trump inte startade några nya krig eller ”interventioner” under sin första mandatperiod. Vilket är nära nog unikt för en amerikansk president.
Historiematerialism. Det verkar som nyliberalismens naturliga följeslagare är fascismen. Glöm inte Weimarrepubliken. Den som tidigare röstade på Reinfeldt röstar nu på Åkesson. Den som tidigare röstade på Reagan röstar nu på Trump. Intet nytt under solen.
Njet, det verkar som sossarnas naturliga följeslagare är fascismen. Samma kollektivistiska människosyn och groteska maktbegär att styra över samt kontrollera (och inte minst tömma fickorna på) invånarna ner till individnivå.
Nope, nyliberalismen är raka motsatsen till fascismen, kommunismen och nationalsosselismen.
Näpp, detta går inte. Partiet måste höja nivån, satsa mer på intern personalutbildning. Obildade historieanalfabeter som Jan vinner inga val.
Kamrat Jan är återigen ute på hal is. Än slinker han hit och än slinker han dit och hamnar allt som oftast i det vänstra diket. Men skam den som ger sig. Kamrat Jan tar sig upp ur diket, borstar av sig och slinker återigen runt som en vilsen Bambi på hal is. Kommer kamrat Jan att ta lärdom av alla dikesvurpor? Följ den spännande fortsättningen på Fristad…
Alltid och ständigt dessa väljare. För en Kamrat Jan är alla dessa väljare en källa till stor oro. Kan vi inte förbjuda väljare? Allt blir så mycket enklare då..
Så kamrat Jan, hur många tror du det kan röra sig om som röstade på Reagan och nu röstade på Trump?
Några miljoner eller så?
Och hur många Reinfeldtare som gått till Åkesson?
Några miljoner eller så?
Eller är historiematerialism bara att dra till med något man inte vet så mycket om?
För då är du bevisligen historiematerialist.
Vad ska man säga?
Vad kan man säga?
Usa har en extremt åldrande befolkning och precis som för Sverige är det helt avgörande att fylla på med araber och afrikaner. Det är Jans grundtes som han vill bevisa. Svamlet om Molotov-Ribbentropp och historiematerialism är bara avledande manövrar.
En annan passande analogi är väl Molotov-Ribbentropp-pakten. Nu är det Ukraina som ska delas upp – då var det Polen. Samma fascister då som nu?
Samma förvirrade sosse-inlägg i varje fall.
Du menar att sossar och kommunister gärna delar binge ihop? det är sen gammalt. Judehatet döljs inte längre utan manifesteras öppet på våra gator. Fråga Malmö.
Jag ger upp grävandet om att kamrat Jan skulle kunna vara socialdemokratiske riksdagsmannen Markus Selin. Jag klarar inte svaret. Ett parti med ambitionen att styra Sverige skulle då ha troll vid rodret. Bättre att tänka sig kamraten som ett mustasch-fjunigt troll med handsvett och stirrande ögon. Den sanningen går att leva med så länge sossarna sitter där dom sitter.
Den intresserade kan med fördel jämför Jans och Jonna Simas dagsfärska ledare i Aftonbladet. Framför våra ögon materialiseras sossarnas nya angreppslinje. Förvillande lik den gamla förvisso men det är sossarna vi talar om. Känns det fräscht behöver det inte vara nytt, och är det oftast inte heller.