Sverige är ett av världens bästa länder att leva i om du är kvinna. Detta har varit ett faktum under lång tid, men de senaste årens uppmärksammade våldtäkter, inte minst i grupp, har börjat ändra den bilden en aning.
Även med det sexuella våldet i beaktande är Sverige emellertid ett bra land för kvinnor. Det kan noteras att hela det politiska och mediala etablissemanget i dag är pro-kvinnligt, det vill säga har en feministisk utgångspunkt i samhällsanalysen. Inte minst när det kommer till hela diskussionen om jämställdhet mellan könen.
Vissa skulle nog hävda att även den svenske mannen har feminiserats. Den så kallade traditionella mansrollen kritiseras konstant. Macho är ett negativt laddat ord, men det finns en påtaglig diskrepans mellan den offentliga bilden av hur en man ska vara och vad kvinnor verkar vilja ha i realiteten.
Jag drar mig till minnas en intervju med Andrea Edwards, som spelade den uppmärksammande och kritiserade monologen baserad på Solanas Scummanifestet. Fritt ur mitt minne, men likväl: hon berättade hur hon kommit tidigt till en repetition en dag och funnit att det på scenen satt män i ring som pratade om känslor och var väldigt emotionella. Edwards kände, sin feministiska övertygelse till trots, att dessa män inte alls attraherade henne som kvinna.
Jag fann Andrea Edwards lilla anekdot intressant, ty den belyser något som jag tror gäller väldigt många. Ständigt klagas det över hur normer tvingar in kvinnor och män i könsroller och hyllas när någon bryter mot dessa normer. Faktum är dock att vi i normkritikens spår i stället har fått en politiskt korrekt bild av hur kvinnor och män ska vara, en bild som inte nödvändigtvis överensstämmer med hur de flesta faktiskt vill vara eller förväntar sig av det motsatta könet.
Häri finner vi sannolikt en pusselbit till den krisande manligheten i västvärlden just nu. Vi har fått massor av förvirrade män som inte vet vad som förväntas av dem längre. Å ena sidan ska de vara en mjukis som lämnar plats åt kvinnor – detta fick vi inte minst höra under #metoo-uppropet – och å den andra försöka förena denna bild med att så många kvinnor älskar böcker som Femtio nyanser av honom.
Det finns många sätt på vilka vi kan mäta hur kvinnor och män mår i vårt samhälle. Några bakgrundsfakta: kvinnor lever längre än män. De tar livet av sig i mindre omfattning än män, där självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersspannet 15-45. Även i arbetsplatsolyckor och dödsfall på jobbet är män överrepresenterade, liksom bland personer i hemlöshet och med missbruksproblematik.
Detta ska inte ses som en uppmaning till manlig självömkan, ty sådan är bara föraktlig, utan bara som ett sakligt konstaterande av hur det förhåller sig. Dessa fakta till trots låter det nämligen ofta i debatten som att kvinnor är en ”svag grupp”, inte sällan med hänvisning till hur stor andel män som sitter i börsbolagens styrelser. Som om det vore ett adekvat sätt att mäta utsatthet och makt på i ett samhälle.
Feministerna är osedvanligt upptagna just vid hur könsfördelningen i storföretagens styrelser ser ut. Detta påminns vi om inte minst på internationella kvinnodagen. För en undersköterska eller socialsekreterare, två kvinnodominerade yrken där även chefsleden domineras av det kvinnliga könet, torde det vara fullständigt ointressant hur ABB:s styrelse ser ut. De vill ha upp lönen och få förbättrade arbetsvillkor.
Det är viktigt med jämställdhet överallt, brukar det heta. Noterbart är dock att desto mindre energi läggs på att beklaga sig över den låga kvinnliga representationen i typiska mansyrken som sopåkare, sotare och arbetare vid landets alla reningsverk. Smutsiga och/eller tunga jobb som inte verkar ett dugg intressanta för landets elitfeministiska medelklass. När får vi se ett nationellt upprop för att locka fler kvinnor till renhållningsbranschen?
Kvinnor och män behöver varandra. I stället för att så split mellan könen borde vi lära oss att respektera varandras olikheter. I stället för att söka undanröja alla skillnader mellan könen, eller förneka deras biologiska orsaker, borde vi bejaka dem. Acceptera att många kvinnor och män är olika, gör olika prioriteringar i livet och att detta måste få vara helt OK.
Att påstå att man gillar olika för att i nästa andetag utmåla det som ett problem när kvinnor väljer att vara hemma längre med barnen än sina manliga partners, är inte trovärdigt. I synnerhet inte om det är kvinnans eget val man säger sig stå upp för.
I stället för att fira kvinnan för den hon är denna snöiga dag har 8 mars blivit internationella klagodagen. Kvinnor förtjänar bättre än att göras till viljelösa offer för det så kallade patriarkatet i ett av världens mest jämställda länder.
Att feminister påfallande ofta relativiserar och skyddar de verkliga patriarkala och ondskefulla krafterna i det nya Sverige vet vi också. Men det är ett ämne för en annan, längre diskussion en annan dag.
Det här är så märkligt: på ett sätt är det bra att kvinnor får visa sin kropp och vara stolt över den oavsett om de är tjocka, runda eller slanka. Men att konsekvent vara överviktig och vägra att gå ned med skälet att de är så snygga tjocka och runda, är för mig uppåt väggarna skruvat.
Ska förgylla er vardag med en fin tjockis på Instagram:
https://www.instagram.com/p/Bd3CaeanZqF/?taken-by=lindamariie
Om hon är feminizt? Jag förmodar det.
Och jag tycker det där stycket med att feminizterna inte vill ta arbeten som sopåkare eller sotare eller ens nämner dem i genusdebatten, är ett tydligt tecken på att de enbart bryr sig om kvinnans situation. Männen ger de blanka fan i.
Feminizterna tycker snarare att männen dagligen ska plågas. Det är så de tänker, och jag har upplevt det själv, när jag påpekat mäns besvärliga situation i vissa yrkesgrupper, har de enbart hånskrattat och sagt att det nog är bra om de även drabbas av en tidig och plågsam död. Detta var i samband med att någon feminizt skrivit om att män skulle hängas. Och feminizterna vid min sida skrattade och menade att det skulle nog sitta fint med hängda män. Min lärare skrattade även hon, feminizt som hon var. Helst hänga några vita cis-män som fått en och annan befordran på arbetet till kvinnans förtret.
Feminizterna är inte att leka med. De hugger dig i ryggen och dräper dig om du ger dem minsta lilla förståelse. Håll dem på avstånd!
Linda-Marie har också gjort sin röst hörd nu på Internationella kvinnodagen:
”Tack alla ni som har taggat mig i olika fina inlägg idag på internationella kvinnodagen. Jag önskar att jag kunde tagga er alla tillbaka – så jag gör det här. För vet ni vad? Ni är alla hjältar. Kvinnor och icke-män i denna värld är fan hjältar. För hur mycket orättvisor det än finns i samhället, så står vi alltid upp och kämpar emot dem. Varje dag. Och de dagar vi inte orkar, så kämpar våra systrar för oss. Det finns så mycket i världen som är så orättvist, så mycket som vill krossa oss och ibland också gör det, att en bara vill lägga sig ner och skrika rakt ut. Och tro mig, det gör jag ibland också. Orättvisorna och diskrimineringen och strukturerna är fortfarande helt jävla skeva, det är de, men det sker förändringar. Vi skapar förändringar. Varje dag, tillsammans. Och vi kommer inte att sluta. Därför är vi alla hjältar.”
https://www.instagram.com/p/BgErFCFFhV3/?taken-by=lindamariie
Kommentarer till bilden på Instagram:
”roggan530 Så snygg och sexig du är. Du är fin?❤️❤️❤️??????”
”alicia_harder Du är den bästa förebilden ❤️”
”emileekensgard Åh hjärtat, du är så vacker ❤”
”elinmurstam En riktig förebild som kommer gå till historien! Hjärta dig och heja dig!??”
”fredrikajensine03 Snygging på högsta punkt ??”
Faktiskt riktigt feministiskt kul!
https://youtu.be/IlzHh_MhW9w
Om det vore så att ca 98 % av de som dör i arbetsplatsolyckor var kvinnor är jag övertygad om att Gudrun & co skulle skrika sig hesa om ”patriarkala strukturer” och kräva att män omedelbart kvoterades in på dessa arbeten.
Men nu är det så att det varje år (bortsett från det året då Estonia sjönk ) sedan statistik över dödsfall på arbetet började föras är tvärtom ; mellan 97-99 % av de som dör är män.
Och när de som kallar sig feminister och påstår sig vara för ”jämlikhet” och ofta kräver någon slags millimeterrättvisa , helt rätt ignorerar denna gigantiska överrepresentation , så är den enda möjliga slutsatsen att dom fullständigt struntar i ”ojämlikheten” – så länge som ”orättvisorna” och ”diskrimineringen” drabbar rätt kön.
”Ojämlikhet” , ”orättvisor” och ”diskriminering” inom citationstecken eftersom jag , till skillnad från feministerna, inte betraktar det som något sådant om 99 % av de döda är män.
Detta då eftersom både män och kvinnor är fria att söka sig till vilka yrken dom vill- och om män söker sig till farligare yrken så …får dom väl skylla sig själva 🙂
Hej.
Titta på könsfördelningen inom skola och barnomsorg. Fråga närmsta feminist om vi bör kvotera vid anställningar. Notera den fysiskt påtagliga kognitiva dissonans ni kommer att mötas av.
För encore, eller rentav da capo; undersök könsfördelningen inom läraryrket över tid från 1960 fram till idag. Korskorrelera med resultat, frånvaro, sjukskrivningar, och ’oroligheter mellan grupperingar’ samt diverse andra utmaningar i dagens svenska skola.
Fråga feministen vad det beror på, och avsmaka den delikata förklaringen att det beror på strukturer.
Ack ja, dessa strukturer! De är för feminismen vad kometer var för förfädernas astrologer.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd läratre
Richard –
Da jeg begynte på Majorstua skole, Oslo, i 1953, var klassene strengt kjønnsdelte, og bygningens to fløyer hadde henholdsvis pike- og gutteinngang. Skolegården var også delt på midten med hvit strek. Nåde den gutten som trengte seg inn over streken på pikenes område, han ble sendt til rektor!
Selvsagt hadde vi håndarbeide og skolekjøkken, mens guttene hadde sløyd.
Og vår klasseforstander var ’frøken’.
På realskolen/gymnaset (1960-65) var derimot nesten samtlige lærere menn, Oslo katedralskoles kvinnelige lektorer kunne telles på én hånd. Og klassene var blandet. Men likevel hadde vi kvinnelige elever 1 time skjønnskrift i uken, hva guttene ikke hadde! Og håndarbeidet fortsatte realskolen (2 år) ut.
På min gymnaslinje lærte vi gresk og latin, og ånden fra 1968 var laangt borte! Du verden hvor prektige og lydige vi var. Knapptyst i klasserommet når læreren foredro dagens pensum fra kateteret. På veggen hadde vi fotografi av et skjelett med teksten ’Memento mori’ (Husk at du skal dø), samt bilde av skolens grunnlegger fra middelalderen. Det var virkelig en annen tid!!
Utluftning trengtes definitivt i ’den gamle skole’, men nå har det jo blitt helt ekstremt den andre veien. Lagom er vel fortsatt best…
Anne-Hedvig, ja det svänger rejält emellanåt. Din skildring är också viktig ta i beaktande idag. Lagom är bäst. En svensk variant av yinyang – att nå jämnvikt. ’En’ kan ana förfäderne (och förmödrarna.. eller försläkterna : ) hur ordet lagom fick sin betydelse med tanke på extrema situationer, tider. Anade de att Sverige skulle behöva ordet mer än någonsin i början på 2000-talet. Här får du en fin sång om förnöjsamhet /Fanfar, av Staffan Hellstrand.
Ser att du tagit bort den nu. Tack. Var snäll ta bort länken på Facebook också (du kan ju dela den på nytt med nya bilden om du har rättigheterna till den).
Jag har tagit bort bilden från mina delningar. Andras kan jag däremot inte göra något åt.
Mvh,
Hans
Tack!
Kvinnor sopsorterar i mycket större utsträckning än män.
Kvinnor supportrar andra kvinnor i mycket högre utsträckning än män.
Fotografiska i åtanke..Kanske vi ska se över alla avgifter?
Hej.
En av kvinnorna på bilden representerar en ideologi som förbjuder samtliga övriga kvinnor att klä sig så som de är avbildade.
De övriga kvinnorna markerar ingen särskild ideologi med sina kläder. Man kan med visst fog anta att de företräder åsikten att det är upp till envar kvinna att bestämma hur hon klär sig.
Sveriges feminister väljer dock samma sida som den kvinna via sin klädsel som symboliserar över ett årtusende av förtryck, mord, krig och övergrepp.
Vad säger det om feminismen?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Kan bare si at det er helt sykt, Richard. De er blindere enn muldvarper. ”Når en blind skal lede en blind, så faller de begge i grøften.”
Apropå hjälp och hjälp:
https://www.spectator.co.uk/2018/02/oxfams-troubles-began-when-it-became-politically-correct/
Som bekant gjorde de kvinnliga skidlängdåkarna enormt bra resultat i OS.Det gjorde inte de manliga skidlängdåkarna.
Hur skulle resultaten bli om några manliga svenska skidlängdåkare krävde plats i det svenska kvinnliga OS-laget endast p g a sitt kön och med hänvisning till ”hälften var”.
Säkert är då att några duktiga kvinnliga skidåkare skulle petas bort och aldrig få visa sina kvalifikationer.
Jag gillar dragracing. En sport där det gäller att starta från noll och på några hundra meter komma först i mål. Där tävlar män och kvinnor på lika villkor. I de allra vassaste klasserna där man/kvinna kommer upp i över 500 km/tim på ungefär 3,5 sekunder har en finsk kvinna dominerat i många år. Ingen kvotering där. Gnäller killarna? Icke.
Vänsterpartiets riksdagsledamot Emma Wallrup utesluts nu ur partiets riksdagsgrupp bara för att hon är kvinna och inte tänker ta ett nej.
Vad är det för patriarkala strukturer som styr i partiet så här i dagarna efter #metoo och internationella kvinnodagen?
Kan man vara säker på att Lars Ohly eller Jonas Sjöstedt inte är inblandade?
Varför inte bara låta den lilla gruppen feminazi glömmas bort , låt dem stå där ensamma i öknen och ropa sig hesa.
Den stora majoriteten av kvinnor är fullt normala människor, de är bara kraftigt påverkade av skränet från de extrema feministerna.
Det finns tydliga likheter mellan godhetsnarkomanerna, feminazi, vänstern och globalisterna.
De är alla i minoritet, de är motståndare till det demokratiska samtalet, de är etablissemanget.
Eftersom dessa grupper inte är mottagliga för fakta och sakargument utan debatterar med känslor som skuld, hat, godhet samt ren mobbning bör vi över huvud taget inte bry oss om dem, släpp dem fria, låt dem tona bort och försvinna i verklighetens reningsprocess.
De kan inte räddas från konsekvenserna av sina åsikter och handlingar, det är inte heller vår sak att hjälpa dem, de hatar och avskyr oss, deras livsluft är konflikten och mobbningen.
Tyvärr har de den politiska, ekonomiska och mediala makten så de kommer förstöra oerhört mycket innan de sveps bort av historien.
Det är alltid lättare att riva än att bygga, detta är deras maktbas, vi ska inte dras in i det tänkandet, vi ska inte låta dem styra debatten eller sätta debattreglerna.
Men de är bortom räddning, de är religiöst fanatiskt troende i sina sekter.
Låt oss ta ett steg tillbaka och se dem som de dödskulter de är utan att öda kraft på dem.
varför ska regeringen och riksdagen i huvudtaget hålla på att traggla detta med kön varför ska dom bry sig och lägga sig i vad mannen ska gör i hemmet och varför ska dom i uvudtaget bry sig om vad kvinnan gör i hemmet får dom aldrig nog dom har ju skapat ordet henn lika med könsnetral det finns ju inget mankön och det finns ju inget kvinnokön enligt regeringen då förefaller det mig mycket märkligt att dom fortfarande håller på och tjatar om samma sak hela tiden och mäns våld mot kvinnor det finns ju inga män jag förstår inte vad dom menar med män. ordet män och kvinnor har dom tagit i bort det här var ju en riktig gåta är det inte lika bra då att regeringen lägger ner snacket om könen . och nu finns ju det manliga å det kvinnliga och vad manen å kvinnan gör i hemmet det ska dom inte bry sig om att försöka styra vad var och en gör i sitt privata hem eller bostad ingen bryr ju sig om vad regeringsmedlälmmarna eller vad statligt anställda gör i sina hem ja då ska dom inte bry sig om vad vi andra gör i våra hem utan låta folk skälva få bestämma och och lägga upp sina sysslor i hemmet utan att regeringen och staten ska lägga sig i eller näsan i blöt .
ni som tycker det kanske är svårt att läsa det jag skriver när det blir så mycket så beror det på min dator jag kan inte stycka upp jag har troligen något fel på min dator jag har kunnat det innan men inte nu längre så jag hoppas att alla här kan ha överseende med det eller göra på ett annat sätt har skriva och skicka skriva o skicka