Kampanjen #metoo fortsätter att svepa fram som en cyklon. I flera månader har den varit toppnyhet i svenska medier.
Det är uppenbart att det som började som ett kollektivt sätt att säga ifrån mot sexuellt våld och sexuella kränkningar har kommit att bli något helt annat. Således är det hög tid att slänga ännu ett från början lovvärt initiativ på sophögen.
Under #metoo-uppropet har kvinnor berättat hur de fått utstå allt från våldtäkt till oönskade sexuella kontakter. Mycket av det som har berättats har varit rent hårresande. Finns det verkligen människor som beter sig så här mot sina kollegor? Det är svårt att ta in. Men det är bra att dessa historier berättas.
I takt med att alltfler berättelser kommit fram i ljuset, har #metoo emellertid blivit mer och mer av en kampanj för att uppnå en permanent skada för vissa utpekade individer. Stjärnor har fallit, men det har även förekommit anklagelser mot individer som nekar bestämt och känner sig dömda på förhand. Detta är onekligen en av baksidorna med #metoo. Folkdomstolen. Hur en mans liv kan vändas upp och ned på ett ögonblick, utan möjlighet till upprättelse.
Men det finns fler problem. Det är inte ofta jag citerar en kommunist, men Åsa Linderborg skriver ibland bra och skarpt. Och ibland har hon faktiskt rätt. Hon problematiserar vissa av de berättelser som hon hört och undrar vad det säger om vår bild av kvinnor.
En annan kvinna berättar om sina unga tonår i en stad på västkusten. Varje onsdag kom ett band till parken, i pausen hånglade hon med den tio år äldre basisten bakom scenen. ”Jag var vettskrämd, men detta upprepades varje dag i mer än ett halvår” skriver hon, utan att reflektera över varför hennes livrädda fötter ändå stegade i väg till samma plats vecka efter vecka.
En tredje beskriver hur hon i ett tält med vänner blev våldtagen av sin kompis – han bara klev ner i hennes sovsäck – men hon sa inte något då hon inte ville väcka de andra. […]
Metoo framställer halva mänskligheten som helt kraftlös. Det går på tvärs med historiens samtliga feministiska teori- och organisationsbildningar. Paradoxalt nog har jag som kvinna aldrig känt mig så förminskad som nu. Det går ju inte, som en kompis säger till mig, att bli tagen på allvar om man tillhör ett så bräckligt kön.
Åsa Linderborgs reflektion är den första jag sett som belyser hur #metoo framställer kvinnan. Med tanke på det sätt på vilket #metoo har förminskat kvinnor som grupp (och svartmålat män som grupp) är det smått häpnadsväckande att fler inte har reagerat. Men det är väl som så ofta när alla springer åt samma håll. Ingen vågar ifrågasätta (därför ber Linderborg nästan om ursäkt för sina reflektioner).
Vi ser beskrivningar av kvinnor som likt en samling får låter sig ledas till mannen som förgriper sig på dem. I år efter år. Nu, många år senare, talar de ut, dock utan att reflektera över varför de inte bara lämnade jobbet där och då. Noomi Rapace har, politiskt inkorrekt givetvis, påpekat att dessa kvinnor ”spelat spelet” och varit fullt medvetna om vad det innebar eftersom det gynnade deras karriärer. Frikänner detta mannen från ansvar? Alls icke. Men det krävs som bekant två för att dansa tango, i synnerhet om dansen pågår i flera år.
Det finns mer att säga om fenomenet #metoo. Att det har blivit särskilt stort i just Sverige är inte så förvånande givet att vi börjat få en befolkning av snöflingor.
Jag tror inte att jag var ensam om att ana oråd när yrkesgrupp efter yrkesgrupp började delta i uppropet som alltmer kom att likna ett slags masspsykos. Tagna på fullt allvar skulle dessa upprop från allt från sjukvårdspersonal till socionomer och studenter sammantaget visa på en fullkomligt urspårad svensk kultur där alla män helt gränslöst tafsar på kvinnor på sin arbetsplats. Det är inte en trovärdig bild.
Anklagelserna har gått från att vara direkt utpekande, som i fallet Harvey Weinstein och Fredrik Virtanen, till att bli generella och svepande. Graden av allvar har också kommit att variera kraftigt.
När tidigare medlemmar i Uppsalas studentnationer deltar i ett upprop beskrivs ”hur äldre män högt upp nationshierarkin, manliga studenter med stöd från inofficiella nätverk, manliga nationsbesökare […] tar sig friheter både verbalt och fysiskt. Inte sällan är de utsatta unga, nya kvinnliga nationsmedlemmar.”
Så svepande beskrivningar är svåra att bemöta eller falsifiera. Att en manlig nationsmedlem under någon av gasquerna skulle ha sagt något sexuellt till en kvinna utesluter jag inte. Jag skulle vara synnerligen förvånad om det inte hade hänt med tanke på hur mycket det dricks på nationernas sammankomster. Men är det ett övergrepp? Är det trakasserier?
Även bland socionomer uppges problemet med sexuella trakasserier vara stort. Nästan var tredje av de svarande säger sig ha blivit utsatt på jobbet, och hälften av dessa uppger att det var från en chef/kollega. Till skillnad från filmbranschen domineras det sociala arbetet stort av kvinnor. Det är inte ovanligt med arbetsplatser där 90-95 procent är kvinnor. Det gäller även i chefsleden. Att det i en sådan bransch skulle vara ett så utbrett problem med att män sexuellt trakasserar kvinnor faller lite på sin egen orimlighet.
Det är synd att det blev så här. Det fanns onekligen en stor potential i #metoo. Att höra vanliga kvinnors berättelser om sin vardag har varit både förfärande och upplysande. Men så ofta när feminismen slår klorna i en fråga, blir det skit av allt.
Nu har #metoo tagits över av uppmärksamhetstörstande snöflingor och blivit ett monster. Dags att gå vidare.
Det är synd att det blev så här. Det fanns onekligen en stor potential i #metoo.
Nu är du där igen, Hans. I kassan på PK-vänsterns snabbköp med ett exemplar av deras storsäljande verklighetsbeskrivning i ena handen och ett exemplar av deras problemformuleringsprivilegium i den andra. Betalkortet ditt såg de till att skimma när du råkade vända bort blicken i en sekund, och plastpåsen tar de också betalt för ty ”det har EU bestämt” ”för miljöns skull”.
Jag vill samtidigt ge dig ett uppriktigt och oironiskt tack för en av Sveriges bästa bloggar och all tid och energi du lägger ner på den, det både märks och uppskattas.
Vilken är PR-byrån bakom ”yrkesgruppsuppropen”?
Bra fråga.
Hej.
Bloggen ”Toklandet” har tidigare nämnt en FB-lista med namn på yrkesgrupper, vilken om jag minns rätt skulle ha sammanställts veckor före dessa aktiverades.
Du kan säkert e-posta bloggägaren för Toklandet och fråga om det.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Samma reflektion har jag.
Uppropen med alla fyndiga namn bär prägel av proffsjo b inom PR och reklam.
Jag är nöjd med metoo. Den har ju mest hoppat upp och bitit vänsterfolk.
Ett antal otäcka högprofilerade vänstermänniskor har ju avslöjats som äckel. Det måste ligga i vänsterns ideologi med ovälkommet sexuellt kladdande då detta uteslutande hänt till vänster.
Qas, kan inte detta bero på att etablissemanget i princip uteslutande består av vänsterextremister. Några andra godkänns inte.
Mvh A
Svar: vänsterextremister:
https://toklandet.wordpress.com/2017/11/22/var-kommer-alla-hashtaggar-ifran/
Linderborg är väl också beviset för att metoo faktiskt slagit mest och hårdast åt vänster? Det är ju till den största delen feministiska män ur kultur-media-godhetseliten som drabbats med få undantag.Något man kan misstänka aldrig var meningen.Visst,man kan ju godtroget fortsätta tro att metoo är en rörelse sprungen ur folkdjupet och att de vanliga usual suspects:en (Pascan,Gudrun etc)bara hakade på men tillåt mig tvivla.Oavsett så gick det överstyr.Med Urban Ahlin når det dessutom den feministiska regeringens högsta nivå.Så innan hysterin når nya oanade höjder är det dags att begrava metoo i vardagen och överlämna det mer symboliska till några stackars stjärnor i svart på någon amerikansk gala.
Men först ska de mer liberala feministerna och de vänsteranknutna gå en ordentlig holmgång med allt vad det innebär.Gott så.
kan ju vara förklaringen till varför Aftonslaskan pushar för fyllskallen Gamovs oskrivna bok om skandaler och våldtäkter i SD?
Eller är det alldeles för konspiratoriskt?
Man kan ju konstatera att pressekreteraren som kommit ut med namn och bild inte är någon nyhet i statsorganet i varje fall.
Bako #munderslöjan har kvinnor gått ut och vittnat om vad de tvingats utstå i Sverige. Många av dem behåller skammen för sig själva. De kan varken delta i debatten eller träda fram i sitt eget upprop #underytan. De lever i hederskulturens skugga och har dåliga erfarenheter av vad som kan hända om de berättar öppet om vad de utsatts för. Dessa kvinnor har liten eller ingen möjlighet att gå ut på bred front och vad de utsätts för främjar ingen karriär. Den s k feministregeringen har inte förbättrat deras situation. Snarare tvärtom.
Många av dem behåller skammen för sig själva. De kan varken delta i debatten eller träda fram i sitt eget upprop #underytan. De lever i hederskulturens skugga och har dåliga erfarenheter av vad som kan hända om de berättar öppet om vad de utsatts för. De blir t ex inte trodda när de söker hjälp, polisen och socialen hjälper dem inte och ofta skickas de tillbaka till sina förövare.
http://blogg.vk.se/asasuh/2018/01/05/feministregeringen-gynnar-hederskulturen/
I stället deltar allt från kommunister till gröna nyliberaler i upprop för slöjtvång för det är bara frihet när kvinnor tvingas ha slöja på sig. Att slippa slöja är däremot islamofobi.
Alla feministiska kvinnor vill egentligen gå runt i burka istället för att visa slitsen, decolletaget och accessoirerna i TV så klart.De vet inte om det än bara.
#Metoo blev inte vad man tänkt sig, att flytta focus från invällarnas våldtäkter och övergrepp till den vita svenske mannen. Kampanjen tog en oväntad vändning då det visade sig att de största sexsvinen fanns i de egna leden. Det hade man givetvis inte väntat sig. Nu har glorian mist sin glans och sitter dessutom rejält på sned. Denna kampanj är ett bra exempel på när känslorna styr och förstånd saknas. Om vi fortsätter att kopiera allt som förekommer i USA kommer det här att upprepas igen igen och igen. Ett råd till de vänstersinglande snöflingorna, HITTA PÅ NÅGOT SJÄLVA NÅGON GÅNG !
Eftersom biologin är som den är, dvs män strävar efter makt för att kunna attrahera kvinnor, och kvinnor söker sig till män med makt, är väl den bästa lösningen att vi gör islam till statsreligion direkt. Då kan äldre välbeställda män skaffa sig så många unga kvinnor de vill, utan risk för uthängning genom några framtida metoo-kampanjer. Det skulle också vara en utmärkt ordning ur selektionssynpunkt, för framgångsrika män skulle få många barn, medan de mindre framgångsrika skulle förbli barnlösa. Problemen lösta!
Jag har pratat med folk jag känner som har arbetat inom olika. Det är både män och kvinnor, dock inga hens. När vi pratat om metoo har samtliga sagt att detta inte har existerat där de arbetar. En kvinna sa halvt på skämt, halv på allvar, att hon tyvärr inte råkat ut för något.
Min gissning är att detta mest förekommer i branscher som bygger på att en individ är stjärna så som inom media eller kultur. Där är de flesta dessutom vänster. Vänstern har ju inte mycket till övers för integritet så det är inte förvånande att det mest är vänstermänniskor som hängts ut.
Carolin Dahlman och Kristianstadsbladet törs.
Dags att någon hashtaggsgrupp ringer och skriver så de blir utan jobb?
Vänsterextremisterna behöver ju något att göra som får tiden att gå i väntan på bidraget i slutet av månaden.
http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/sverige-behover-fler-som-bard-och-bali-sa-be-dem-inte-halla-tyst/
MeToo kapades direkt i Sverige, alla nyanser togs bort, från snävt till snävast.
Modigt av Linderborg, som kan konsten att överraska. Och Annika Winsth sänkte Per Bolund i Aktuellt igår, ministerns populistiska metoo-försök som backfired (han kom av sig helt och gjorde en riktigt löjlig figur).
https://twitter.com/AnnHHeberlein/status/950478738701062144
Drev-feminist-trupperna är alldeles till sig på Twitter, arga som bin: Hur vågar hon! vi är visst svaga! visst infantila! eller men.. nästan som barn.. åtminstone utan ansvar.. utan egen vilja… för allt är ”männens fel”.
Lars Ohly lämnar V i protest och tycker det liknar förtal.
Alltså att han erkänt att han sexuellt ofredat och därför portats.
Om Lasse bara valt att vara sjuk under partikongressen behövde
ingen få reda på det hela utan allt skulle fungera som i Sovjet
enligt uppgift från biträdande partisekreteraren.Nu kan Lasse i varje fall
inte vara kvar i partiet han portats ifrån med självrespekten i behåll
så han lämnar det trots att det fungerar som i Sovjet.
Annars trodde jag att Lasses snedsteg berodde på strukturerna
eller blir dom kvar fast dom numera är portade?
– är det såna här du tänker på?
Mer precis som i Sovjet än ”ungefär som i Sovjet” kan man tycka.
https://ledarsidorna.se/2018/01/spelet-ar-over-for-talmannen/
IF Metall på G enligt ETC!
Lars Ohly kommer med all sannolikhet dyka upp i Kommunistiska Partiet inom kort.
An artikel som förmodligen aldrig kommer att återpubliceras i Sverige.
http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-42630108
Vi kanske behöver lansera ett nytt koncept:
Rationell feminism
Svenskarna tycker Löfven är lika kass som Trump och det är obegripligt.
Skräcksiffror för Björklund som är minst på 3,4 procent, KD 4 procent och ett MP under spärren på 3.6 procent.Centern och Moderaterna har stannat av och allt är begripligt på något sätt och positivt enligt Aftonbladets oefterhärmliga Lena Mellin.Anders Lindberg noterar att det sprängs handgranater i Sverige och blir lätt byxis.Det är både begripligt och ändå obegripligt – samtidigt.
Var är råttorna i pizzan och hur går det för Löfven egentligen?
Är verkligheten ens begriplig?
Wolodarskis DN försöker byta stinkande strumpor och skitiga underkläder utan att någon ser det.En trend som når det mesta.Vilken dag som helst står man där nyrakad och nyduschad med strukna trosor och erkänner att #metoo också var ett misstag som man varit emot hela tiden.Egentligen.
”Det var ett misstag att börja kalla de unga som anländer till Sverige
utan familj för ”ensamkommande barn” . Nog kan de vara minderåriga i juridisk mening, men inte barn i gängse bemärkelse: små och hjälplösa, oförmögna att ta hand om sig själva. Snarare är de att betrakta som vilka ungdomar som helst som bär på extra tungt bagage. De behöver vuxet stöd och trygghet. Men hjälplösa är de knappast.”
Hej.
Psykoterapeuten Margit Norell, som var den huvudansvariga bakom Thomas Quick-skandalen då hon var matriark och ledare för samtliga inblandade, och även var den som låg bakom drevet om da Costa-fallet via sin lärjunge Hanna Olsson, är en i min mening god startpunkt för att förstå #metoo i Sverige.
Norells hemknåpade variant av av Freud själv förkastade teorier (om man ens kan använda det ordet om den mannens ovetenskapliga gärning), objektrelationsteorin (att alla psykiska problem beror på undertryckta minnen av sexuella övergrepp i barndomen) gav ett relativt starkt genomslag hos många psykoterapeuter, främst kvinnor. Flera av dessa är fortfarande yrkesverksamma och Norells form av terapi (läs: hjärntvätt med inympande av falska minnesbilder och närmast psykotiska regressionstillstånd) har använts av dessa lärjungar sedan tidigt åttiotal. Flera patienter tillhör samhällets kulturella, mediala och politiska elit.
Jag har under jul & nyår läst om den alltför tidigt bortryckta Hannes Råstams föredömliga journalist-gärning om den juridiska sidan av Quick-bedrägeriet, och även Dan Josefssons genomgång av den psykologiska bakgrunden, och likheterna med Quick-fallet är slående.
Då Hanna Olssons koppling till radikal feminism är klar sedan årtionden och såväl hon som andra i hennes krets inte med en hårsmån ändrat sin tro på undanträngda minnen eller att snart sagt alla utsätter sina barn för övergrepp, samt kärnan i denna tro: att man endast via Norells metod kan avslöja detta (förnekande av minnen av övergrepp bevisar att övergreppen är extra hemska samt ligger djupt fördolda; medgivande är just det – ”klave du förlorar och krona jag vinner”, insvept i Freudiansk goja och rappakalja), är det mer än sannolikt att det bland kvinnorna bakom #metoo finns direkta kopplingar tillbaka till just den sektliknande mentalitet som Norells livsgärning skapade.
Jag kan inte nog rekommendera Råstams och Josefssons böcker för den som söker insikt i hur #metoo kan hänga samman med den speciella form av anti-psykiatri det rör sig om.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Det är precis på samma intellektuella nivå som när man för ett antal sekler sedan anklagade kvinnor för att vara häxor.
Man band dem till en sten och slängde ner dem i vattnet, drunknade dem var de oskyldiga och lyckades de ta sig upp var de häxor.
@Rickard, mycket bra sammanfattat. De två häxorna Hanna Olsson och Margit Norell kom undan för lindrigt. Även poliser, vittnen, åklagare, advokater, domare och nämndemän som deltog i processerna. Två bland de största rättsskandalerna i modern tid. Jag har också läst Per Lindebergs bok Döden är en man samt Styckmordet/epilogen av Kim Larsson. Per Lindebergs hemsida mediemordet.com Anders Agells andersagell.se
Zozan Inci, ordförande Roks berättar om kriget.
Mellan män och kvinnor.
Ständigt.Pågående.Alltid.
Med kvinnan som offer.Men vem betalar?
jag föreslår att man totalförbjuder alla kvinnliga organisioner dom är bara för att förnedra och skuldbelägga oss män det är dags nu att vi män sätter stopp för detta nu dom har gott för långt nu helt enkelt nu måste vi begränsa deras inflytande även krimenallisera deras organisationer och straffbelägga dessa .
Jag blev dömd till ett långt fängelse straff fast vilken idiot som helst kunde räkna ut att kvinnan ljög!
Det började med att hon som bostadslös kom på den ljusa idén, att gå till kvinnojouren
Och där påstå att hon blivit graft misshandlad och behövde en bostad, då gick larmet.
Hon uppmanades polisanmäla
Vilket hon inte ville
Men i 45 dagar försöker hon slippa men till sist är det hon eller jag som ska straffas
Åklagaren hade inga bevis
Men då skapar man
som bilder på kvinnans
dåliga tandhälsa?
bilder på blodfläckar från mitt hem man tar dna ser att det är mitt blod, men tar ändå in massor av bilder blod där osv
Så det ska ge en bild av att det förekommit våld där
Ja ja på Västerviks anstalten sitter massor av män som vittnar om samma typ av rättegångar
Sjukt är det