Socialdemokraterna ska ut och vårkampanja. Partiet sitter i regeringsställning och kan tack vare Alliansens obefintliga oppositionspolitik få igenom vilka dumheter som helst tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Vänsterpartiet. Förutsatt att dumheterna görs till en budgetfråga.

Trots att partiet suttit i regeringsställning i 18 månader, och numera även lyckats med det fantastiska att regera på sin egen budget i stället för Alliansens, vänder inte väljarstödet uppåt. Kanske är det därför som S i går utannonserade, i en film full av sekundärskam, att Partiet ska ut och knacka dörr.

Stridsfrågan är bekant: den svenska modellen. Stefan Löfven vill nämligen trumma in budskapet att den är hotad. Att den skulle vara hotad av ”högern” samtidigt som han själv sitter som statsminister är månne en retorisk kullerbytta av rang, men låt oss lägga logiken åt sidan för en stund. Detta är ju en politisk kampanj.

Löfven menar att ”högern” vill sänka allas löner. Det är förstås inte sant. Det de borgerliga partierna har lagt förslag på eller velat väcka en diskussion om, är lägre ingångslöner för unga så att de blir mer attraktiva att anställa. Allt handlar om att få in en fot.

De rödgröna partierna och facken strider för högre ingångslöner. Det är i någon mån begripligt att facken gör detta, men att politiska partier som säger sig välja nå EU:s lägsta arbetslöshet och som har ett gigantiskt berg att bestiga när det gäller att få ut lågutbildade och ej efterfrågade asylinvandrare på arbetsmarknaden går i fackets fälla är desto allvarligare. Detta kommer göra redan höga trösklar till veritabla murar och skapa en ännu mer tudelad arbetsmarknad. Den som har jobb är trygg, den lågutbildade som inte har jobb kommer inte in alls.

Om Löfvens retorik vore sann, om de borgerliga verkligen ville montera ned välfärdens kärna och sänka allas löner – varför skulle 40 procent av befolkningen rösta på dem?

Löfven måste mena att hälften av befolkningen är dum i huvudet.

Varför är Moderaterna större än Socialdemokraterna bland den arbetande befolkningen? Varför är SD, vars politik S menar strider mot Rörelsens grundvärderingar, på väg förbi S i LO-kollektivet?

S är i dag bidragstagarnas parti. De arbetslösas parti. Det rimmar rätt illa med fagra tal om att arbetarepartiet står upp för en modell där ”alla som kan arbeta ska arbeta” (samtidigt som bidragen höjs för dem som inte gör det). Den arbetande befolkningen söker sig inte längre till Löfvens parti.

Det finns ingen strid om ”den svenska modellen”. Däremot kommer det krävas en strid om välfärdens framtida finansiering under och bortom de kommande åren, ty hittills har vare sig de borgerliga eller de rödgröna lyckats hitta en långsiktigt hållbar finansiering av en generös välfärdsmodell. Det finns nu en uppenbar risk för att välfärdsstaten kommer svälla på bredden men tunnas ut i kvalitet och tillgänglighet. Bredare men tunnare.

Socialdemokraternas vårkampanj bygger på den gamla hederliga metoden att måla upp ett högerspöke som inte finns. Det kanske fungerade 2002. Men frågan är om folk är blinda nog för att gå på den igen 2018.

Läs även:
Anna Dahlberg