Det har inte varit lätt att hänga med i svensk politik under det år som gått. Sällan har ord och övertygelser visat sig betyda så lite. Om vi backar till partiledardebatten i maj, blir kontrasten med dagens migrations- och asylpolitik närmast komisk.
I maj var allt lugnt. Trots att Migrationsverkets prognos för året talade för uppemot 105 000 asylsökande, ett rekord. I partiledardebatten kallade Stefan Löfven detta presumtiva rekord för ”en liten ansträngning”. Socialdemokraternas kongress i slutet av maj hade varit ett ypperligt tillfälle att diskutera migration och integration. Kan man tycka. Men partiledningen beslöt stryka dessa frågor från dagordningen, troligen av samma skäl som posten som integrationsminister avskaffades när Socialdemokraterna tog tillbaka makten: allt skulle lösas med offensiv jobbpolitik.
Jobben var således huvudfokus på S-kongressen. Fixar vi jobben, fixar vi även integrationen, var Löfvens entusiastiska budskap. Fanan hölls högt ända in på hösten. Löfven deltog i en manifestation på Medborgarplatsen för ett fortsatt högt flyktingmottagande och sa att ”mitt Europa bygger inte murar”. Där och då var statsministern fortfarande hoppfull att han med hjälp av sin nya kompis Angela Merkel skulle lyckas övertyga övriga EU-länder att ta emot fler asylsökande.
I oktober började verkligheten så sakta sjunka in. September var en tung månad med krackelerande mottagningssystem, i oktober blev situationen riktigt akut. Planer för tältläger lades fram. Migrationsverket larmade. Kommuner larmade.
Regeringen tvingades till slut till en historisk u-sväng i migrationspolitiken med tillfälliga uppehållstillstånd, id-kontroller och skärpta regler för anhöriginvandring. Just de regler som Löfven tidigare varnat för skulle ”göra Sverige till ett väntrum” var nu plötsligt helt nödvändiga för att rädda välfärden.
Det krävdes 170 000 asylsökande varav 30 000 ensamkommande ungdomar, asylsökande sovandes i Migrationsverkets reception, tältläger, en statsbudget som flög åt helvete med tiotals miljarder, kommuner som Lex Sarah-anmälde sig själva och partikamrater som kallade migrationsministern för en jävla idiot för att verkligheten skulle nå ända till Rosenbad.
Till Aftonbladets ledarredaktion har den emellertid ännu inte nått. Anders Lindberg skriver en ledartext (via Unvisit) värdig den tidning har arbetar för. Huvudtesen är att fyra borgerliga ledarsidor har skapat ett debattklimat i samhället som fått den rödgröna regeringen att byta fot i migrationspolitiken. Underförstått betyder detta att Ivar Arpi, Alice Teodorescu, Anna Dahlberg och PM Nilsson skulle ha tentakler ända in på Rosenbad.
Förklaringen är minst sagt krystad. Förr brunmålades kritikerna. Nu hävdar alltså Aftonbladet att dessa påstått SD-anstrukna element har en direkt påverkan på den socialdemokratiska politiken.
Lindberg anklagar dessa borgerliga ledarsidor för att tillsammans med Sverigedemokraterna sprida alarmistiska beskrivningar av tillståndet i den svenska välfärden till följd av asylpolitiken. Men vad är alarmistiskt i att varna för ett kapacitetstak i asylmottagandet? Vi nådde ju dit i oktober. Att varna för ökade kostnader? Migrationsverket begärde tiotals extra miljarder, vilket gjorde regeringens höstbudget inaktuell redan innan den lades i riksdagen.
Det som har hänt är att det de ovanstående debattörerna tillsammans med andra länge har varnat för har blivit verklighet. Regeringen svävade fram till oktober på små rödgröna moln av fagra visioner och infantila tal om ”mänskliga rättigheter”, helt obekymrad av konsekvenserna.
Lindberg menar att utländska ambassadörer är förvirrade över Sveriges omsvängning. Det gör honom oroad. Bilden av Sverige som ”humanitär stormakt” ute i den stora världen är alltså viktigare än att agera ansvarsfullt och långsiktigt hållbart på hemmaplan.
Detta är en förbluffande syn på hur ett rike ska styras. Men det säger väldigt mycket om Aftonbladets förvridna verklighetsuppfattning. Inte ens höstens asylkollaps har fått tidningen att vakna till.
Migrationspolitiken är och förblir tokvänsterns blinda fläck.
De som nu sitter på Aftonbladets ledarredaktion var Mona Sahlins rådgivare och talskrivare. Mona Sahlin har fortfarande regeringens uppdrag att leda Sveriges kamp mot terrorism. Gud bevare Sverige med sådana "ledare".
Civilingenjör Bo Adolfsson
Hej.
Istället för ett långt och tillkrånglat resonerande inlägg väljer jag att konstatera att jag är tacksam mot dig och andra som bistår med unvisit-länkar till Aftonbladet. Jag måste fråga mig hur den blir i sitt tänkande som bara tar del av information via statsmedia och slaskpressen?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Det påminner inte så lite om Gråben&Hjulben.Den tecknade serien ni vet fast på svenska.Alla möjliga hemskheter skickas efter från Acme för att användas mot Hjulben.
Listigt skruvas fällorna ihop och ränker smids.
Miip miip låter Hjulben och på något sätt upptäcker Gråben att han är utanför stupets kant.Igen.
Och först då ramlar han ner.Igen.
Nu är det inte bara från vänster som debattörer säger att det inte är problem med dagens invandring. Även från andra sidan hörs samma sak.
Å andra sidan har de människorna ingen kontakt med hur det ser ut i verkligheten.
Hissar du för välfärdsstatens död? Man kan lugnt säga att Sverige är tvungna att slå in på en modell med låglöneyrken, enklare bostäder, överfyllda sjukhus m.m., för att kunna hantera Reinfeldts invandring, Löfvens invandring och den invandring på 1000-2000 per vecka fram till 2018.
Magne
Rubrik och innehåll.
1X2?
Experter: Välfärdssystem tål stor flyktingström
http://www.svd.se/valfardsstaten-under-press
Klädsamt nog berättade inte Aftonbladets Lindberg vilken diplomat som undrade över Sveriges halvhalt i migrationsfrågan. Någon postmodern marxist från Långtbortistan månne?
Vad vi skulle kunna upplysa Lindberg om är att större delen av den diplomatkår vi har något gemensamt med snarare förundrats och oroats över vår kapsejsade Humanitära Stormaktprojekt. Förundrats för att vi späder ut välfärdsstatsbygget trots att befintliga invandrare inte lyckas komma in på arbetsmarknaden eller integreras. Fattar Lindberg att dessa analytiker läser den statistik och verkliga kunskap som finns och som talar mot de förnumstiga slagord Lindberg verkar tro på? Dessa diplomater oroas över landets idioti beträffande passhanteringen som gjort att säkerhetstjänster hos våra allierade undrar "Vad i helvete håller svenskarna på med?"
Anders må gråta över och svartmåla de fyra liberala skribenterna. Det märkliga är att den dåren inte fattar att lejonparten av LO:s medlemmar snarare håller med den liberala kvartetten i vissa för landet avgörande frågor. LO har stor makt över Aftonbladets ledarredaktion.
När skall LO fatta att Anders Lindberg, m fl skribenter på ABs ledarredaktion, inte är LO-kollektivets röst?
DR Mabuse,
numera är SD största parti bland LO-medlemmar. Jag undrar hur länge till man kan förneka detta.
Lindberg, Virtanen med flera ser sin "sanning" krackelera. Allt dom stått och kämpat för visar sig vara sagoslott. Dom har spridit myter och lögner. Vem kommer i framtiden ta deras ord för sanning? Dom vet att ingen i fortsättningen kommer att tro på vad dom säger.
Det är därför dom återigen försöker smutskasta sina meningsmotståndare, det är det enda dom har kvar. Dra ner fler i skiten om det är möjligt!
Dom står redan upp till halsen i skit och har inget att förlora.
Varför skriver Engnell varje dag dessa alltid lika förutsägbara klagovisor där han mumlar om att Volkhem-systemet är sönder, men egentligen aldrig talar ur skägget?
Vill han som påstådd libertarian rucka en millimeter på de stela strukturer som i praktiken omöjliggör en fortsatt anstormning av asylinvandring?
http://dougherty.se/invandring-som-katalysator-for-liberal-politik.nd
Eller föredrar han vara en kelgris i SD-cirklar?
Och i så fall, hur kan Engnell mena att det är det okej att peka ett vapen mot någon, eftersom han/hon försöker att kliva över en osynlig, godtycklig linje utan skriftligt tillstånd från politiker, och fortfarande kalla sig libertarian?
Det ska bli riktigt roligt att se på när notan hamnar hos Schyffert,Ernman och Gardell.Det kan ju nämligen bli så illa att fel parti bara växer och växer.
Vem ska då gå på de godas krogshower och kocerter?
Anonym 23:20:
Jag har ett otal gånger argumenterat för reformer på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, föreslagit ett kvalificeringssystem till välfärden osv. Leta lite på bloggen så kommer du att hitta. Det gjorde jag för övrigt flera år innan årets flyktingström. Men jag har hela tiden varit tydlig med att jag inte önskar en kollaps av dagens generella välfärdssystem. Konsekvenserna för vanligt folk skulle helt enkelt bli för stora. Det måste ske stegvis med liberala reformer över en lång period för att dels fungera väl, dels vinna folkets förtroende.
Vad Dougherty beträffar verkar han vara mer miljöpartist än libertarian (vilket för övrigt gäller en hel del folk inom grönhögern i dag). Han kallar ålderstester av dem som säger sig vara minderåriga för "rasbiologi"…
Dougherty skriver om USA på 1800-talet. Man glömmer några saker så som
– En tredjedel av de som utvandrade kom tillbaka till Sverige.
– USA hade inte fri invandring. De som inte fick komma in i USA var rederierna tvungna att ta tillbaka på rederiets bekostnad. Där kan vi tala om transportöransvar.
Ett villkor för att kunna skicka tillbaka på transportörens bekostnad är att det går att hägna in de som kommer, och framför allt de som ska skickas tillbaka. Sverige-skeppet läcker som ett såll.
En annan sak som skiljer migrationen av svenskar till USA på 1800-talet och dagens massinvandring är att väl i USA var det inte tal om allsköns bidrag (instegsbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, retroaktivt barnbidrag etc), wifi-uppkoppling, gratis mat och märkeskläder. Svenskarna fick slita hårt för sin överlevnad. Alla klarade sig inte.