I en tid när migration och integration är de frågor som dominerar det politiska samtalet har en annan fråga hamnat helt i skuggan. Såväl politiker som journalister och allmänhet struntar helt i den nu.
Jag menar förstås massövervakningen. Frågan var het 2008 när den svenska FRA-lagen klubbades. Den fick ett uppsving igen efter Edward Snowdens avslöjanden om hur omfattande och global massövervakningen (utan brottsmisstanke) av vanligt folk faktiskt är och hur involverat Sverige är i detta finmaskiga övervakningsnät.
Inget riksdagsparti var dock särskilt intresserat av frågan, vilket gjorde att den dog politiskt. I dag har Piratpartiet kapsejsat och Miljöpartiet prioriterar makten framför integritetsfrågan sju dagar i veckan.
Journalisterna orkade inte följa upp Snowdens läckor med konsekvensanalyser på en bredare mänsklig och demokratisk nivå. De ställde alltså inte frågor om vad massövervakningen av oss alla i våra datorer och smarttelefoner, genom våra bankkonton och resvanor, får för konsekvenser för oss som människor. De fördjupade sig aldrig i vad som händer med vår demokrati när statliga myndigheter tillåts arbeta utan insyn och i praktiken bli ett slags stat i staten som ingen har kontroll över. Allra minst folket.
Något som jag tror har försvårat för både journalister och allmänhet att ta tydligare ställning i sakfrågan är att vi genom Snowdens läckor fått kännedom om att alla övervakar alla. Det finns ingen god sida längre. Vi kan inte peka finger åt Ryssland och Kina eftersom USA är det land som övervakar mest. Vi kan inte heller skylla på amerikanerna eftersom EU inte är ett dugg bättre. Kort sagt: They’re all at it!
Inget land verkar ta medborgarnas rätt till ett privatliv på allvar. Stormen från folket, som månne fanns där i viss mån 2013, har mojnat (i Sverige nådde den aldrig mer än en lätt kuling). Detta gör att situationen känns närmast hopplös, och det är ett skäl till att jag ägnat frågan så pass lite uppmärksamhet den senaste tiden. Jag har helt enkelt inget hopp om en förändring. Jag ser ingen potential i en vändning som kommer öka människors vrede mot de politiker och myndigheter som tar ifrån dem rätten till ett privatliv. Det enda vi som enskilda medborgare kan göra, är att försöka skydda oss så gott det går.
Ett skäl till denna nedslående situation är att den digitala massövervakningen, olikt alla annan övervakning historiskt, tar vår integritet med ena handen och samtidigt ger oss viss bekvämlighet tillbaka. Staten och företagen erbjuder således något i utbyte för den information den tar från oss. När allmänheten vant sig vid denna bekvämlighet – som när du googlar och din sökinformation sparas, när GPS:en i din telefon kan säga exakt var du är, när ICA vet exakt vad du handlat så att de kan skicka personliga erbjudanden till dig och så vidare – är det oerhört svårt att göra ett case om att massövervakningen måste upphöra. Den är inkorporerad i våra moderna liv nu. Och ingen är gladare än de myndigheter och företag som sitter på informationen.
Det som oroar mig mest är vad som kan tänkas bli nästa steg. Om Kina kommer fungera som inspiration för vilken information som staten får tillgång till om dig, och hur den informationen används politiskt för att öka kontrollen, är vi riktigt illa ute.
Det kan låta som en dystopi. Men om den moderna massövervakningen har visat oss något, är det tyvärr dess förmåga att svälla och växa. I synnerhet när både journalisterna och folket är tysta.
Läs även:
HAX
Jag ser det ändå som ett sundhetstecken att immigrationsfrågorna äntligen har blivit helt dominerande. I ett normalt land hade detta hänt för mycket länge sen.
Att hålla på att debattera övervakning och liknande frågor mitt under ett renodlat folkutbyte är ungefär som att finnarna 1939 skulle ha fokuserat debatten på skolpolitik.
Elefanten mitt i rummet har ostört fått växa så länge att den nu håller på att krossa hela huset, men nog är det bra att man åtminstone börjar prata om den. Men tyvärr alldeles försent.
Jag oroar mig inte särskilt för att få en massa riktad reklam, staten däremot det är en annan sak…
Skulle vi kunna sätta systemet i overload?
Om vi slumpmässigt i våra mejl, kommentarer, SMS och på andra skrivna ställen kryddar med mord, flykting, Löfven, Romson, skjuta, bränna ner och andra glosor så borde mängden göra analysen svår.
Nästa steg förbereds redan på Eu-nivå och de första stegen har tagits i t.ex Frankrike. Jag talar om det kontantlösa samhället ( http://www.contrepoints.org/2015/10/09/224745-cash-la-nouvelle-prohibition och http://www.contrepoints.org/2015/09/11/221361-guerre-contre-le-cash-abolir-pour-asservir ). I Frankrike är det förbjudet att betala belopp över 1 000 euros i kontanter. Det ska sänkas till 500 euros.
När kontanter inte finns mer, är tiden mogen för att införa negativ ränta på banktillgångar ( http://www.contrepoints.org/2015/09/28/223309-bientot-les-taux-negatifs-et-la-societe-sans-cash ).
Glädjs med våra politiker och ämbetsmän när vi kommit dit!
@Anonym: Problemet med trålnäten är att de i praktiken är i 'overload' till sin natur, vare sig någon hjälper till eller inte. Det är därför de är helt meningslösa; de trålar ihop så mycket falska positiver att verklig signal drunkar i dem och det blir oanvändbart för att komma åt riktiga hot i ett öppet samhälle.
@Hans: Jo, en viss uppgivenhet finns allt. Plus en nivå av skadeglädje; jag skall ta och skicka ett mail till Reinfeldt och Bodström och fråga dem om de är stolta att de förberett SD's övervakningssystem när SD får egen majoritet.
Själva kommer vi långt med darknets och cryptocurrency, värre blir det för vardagsoppositionen…
Till Utlandssvensk och Anonym
Övervakningssamhället kommer dock först, invandringen är en konsekvens av den. Detta kanske låter märkligt, så låt mig förklara:
Allting som kommuniceras digitalt (dvs i praktiken allting) lagras för evigt, även innehållet, alltså din röst när du talar i mobiltelefon, de mail du skickar, dina dagboksanteckningar du skriver i Word och håller för dig själv på din egen dator (datorn skickar ut även detta i "Molnet"). Den datacentral som NSA byggt i Utah beräknas redan i dag kunna lagra all digital kommunikation i hela världen i 100 år.
Syftet med detta informationsinsamlande är inte att jaga terrorister, utan att få total kontroll över samhället, som i DDR fast i en helt annan skala.
I framtiden när den artificiella intelligensen mognat så kommer AI att gå igenom allt det inspelade innehållet och bestämma vilka människor som skall "råka få en dödlig infektion vid den obligatoriska vaccinationen" eller vars obligatoriska ADHD-medicin plötsligt "råkar" innehålla steriliseringsmedel. Målen kommer inte att vara terrorister eller ens personer som hotar systemet, utan alla som har intelligens och karaktär nog att potentiellt kunna utgöra "en störning" mot Storebror.
Men för tillfället så är det ingen människa som granskar din kommunikation som privatperson. Jo, kanske om du har täta kontakter med våldbenägna nazister eller islamister, då kanske någon på SÄPO spanar på dig, men annars finns det naturligtvis inte tid att gå igenom allt, inte ens efter en datoriserad grovsortering.
Det man använder informationslagringen till är istället att styra hela samhällets makthierarki. Om en person kandiderar till partiledare så sätter sig ett litet "utredarteam" och plockar man fram all information som finns lagrad gällande kandidaten. Det är alltså i stort sett varenda ord personen någonsin har yttrat eller skrivit, listor på vilka böcker personen köpt och lånat på biblioteken, vilka "likes" personen gjort, etc.
På detta sätt kan man snabbt se vilka åsikter varje person som försöker ta sig till en inflytelserik position i samhället har, även åsikter som personen försöker dölja.
Eftersom man kan detaljstudera kandidatens hela liv, inklusive rapporter från skolkuratorer och lärare, från psykologer, från barndomsvänner som nu arbetar i underrättelsetjänsten, och vid behov även göra en lika ingående analys av de personer som kandidaten har talat med, så finns det inget sätt att forcera systemet.
Alla som når en partiledarpost måste alltså ha passerat igenom denna "gallringsprocess" och antingen vara så pass bakom flötet att personen är ofarlig, eller vara så narcissistisk och samvetslös att personen är fullt styrbar.
Självklart finns det en mängd olika metoder för att sedan få bort en "icke godkänd" kandidat från partiledarvalet. Det enklaste är att helt enkelt berätta kandidatens mörka hemligheter för en rivaliserande, och godkänd, kandidat. Hela spektrat av metoder är dock tillgängliga, ända till "dödlig olycka".
Så här har det alltid gått till i det moderna Sverige och i västvärlden. För väldigt länge sedan, när man var beroende av angivare, telefonavlyssningsflickor och pappersrapporter, då var det kanske bara riksdagsledarmöter, tidningschefer och upp som blev utsatta för denna granskning.
I takt med att övervakningssamhället blir mer totalt så flyttas tröskeln nedåt för vilka jobb och positioner som kräver "godkännande" via fullständig personkontroll. Gränsen läggs helt enkelt på den lägsta nivå där det fortfarande är tekniskt genomförbart. Den långsiktiga målet är att varje människa ska vara utsatt för denna typ av kontroll, vartenda steg personen tar.
Naturligtvis medför denna totala styrning av samhället också obegränsade möjligheter att genetiskt styra samhället i en evolutionsprocess som gör människoarter mer och mer lättstyrd, eftersom man kan eliminera de övriga.
Rättelse: "människoarten" skulle det ha stått.
@Anonym 20:18,
Det var en interessant infallsvinkel och möjligen ligger det en del i den.
Anser du att det finns meningsfulla skillnader mellan olika västländer?
Terrorismen som i skolattacken och flyktinganläggningsbränderna kommer att tas som intäkt för övervakning i en omfattning vi inte sett tidigare.Helikoptrarna ska ut med värmekameror.Kommunernas uppgifter hemligstämplas.
Finns det någon vettig människa som inte tror att Facebook,email etc ligger under luppen?
Eller mobiltrafiken?
Finns det någon som tror på personlig integritet i sammanhanget?
IT-övervakning är ju allt staten har att komma med.
Polisen räcker inte till och någon militär finns inte.Den minnesgode minns säkert provinsen Ulsters "troubles".Ett par hundra aktivister band upp enorma resurser och stora militärstyrkor i över 30 år.Och det för engelsmän som inte är kända för att lägga fingrarna emellan.
AFA kan enkelt sätta stenen i rullning nu.Ygeman har all anledning att se bekymrad ut fast situationen är under kontroll…
Lagarna om massövervakning är felkonstruerade. Idag kan "the bag guys" registrera och lagra i stort sett allt om oss och använda detta fritt, det enda de riskerar är ett litet pipande fy. Däremot förbjuder eller begränsar lagarna "the good guys" insamling, lagring och användning av persondata. Exempelvis fick porrföretag köpa personuppgifter av teleoperatörer medan rättsväsendet behövde domstolsbeslut för att få samma uppgifter. Det borde vara tvärt om!
Vi behöver översyn av lagstiftningen så att "the good guys" kan insamla, lagra och använda personuppgifter om oss, så att de kan ge oss ett gott skydd i vardagen. På samma sätt måste lagstiftningen ändras så att "the bad guys" begränsas i sitt insamlande, lagrande och användning av personuppgifter. För att sådana lagar skall bli effektiva behövs en lagstiftning med kraftfulla sanktioner vid missbruk. Något i stil med de sanktioner som finns i konkurrenslagstiftningen, företagsböter upp till 10% av den globala omsättningen för den totala organisationen. För privatpersoner borde straffsatser med fängelse i straffskalan kompletteras med generösa skadestånd.
Det viktigaste i detta är våra personnummer. Utomlands är personnummer skyddade och folk uppmanas att hemlighålla sina personnummer. I Sverige används personnummer av både tvingande lagstiftning och av andra skäl. Jag anser att vi på sikt skall förbjuda användning av personnummer för annat än det som är föreskrivit i lag. Exempelvis anser jag att det är OK om arbetsgivare använder personnummer för att registrera löner, pensioner och rapportera till skattemyndigheter, medan användningen bör begränsas så att inte arbetsgivaren exempelvis kopplar ihop personnummer med bilnummer. Sjukvården är ett annat exempel där jag anser användning av personnummer som legitim. Däremot anser jag det vara fel att exempelvis kundregister, marknadsföringsregister, föreningars medlemsregister och liknande skall få innehålla personnummer och detta skall även gälla för publisister.
Därför tycker jag att all användning av personnummer som inte är föreskriven i lag skall beskattas. Låt oss starta med en beskattning för varje post som innehåller eller kan innehålla personnummer, eftersom det finns tillgängligt i registret, med 1 kr per år. Detta kan vi komplettera med en transaktionsskatt med 1 öre per transaktion som innehåller eller kan innehålla personnummer, eftersom det finns tillgängligt i registret. Vi kan därefter justera skattesatserna så att det inte blir attraktivt för näringsidkare att använda våra personnummer. När sedan Sveriges ekonomi blir tillräckligt bra och finansministern klara sig utan personnummerskatten kan vi förbjuda användning av personnummer där det inte är föreskrivet i lag.
Det är bra förslag, men vem ska genomföra dem hade du tänkt? Det är inte så att folket skulle få rösta om det. Den som har makt över övervakningen har nämligen makt över hela "demokratin".
Läs Anonym 29 oktober 2015 20:18 ovan så förstår du vad massövervakningen egentligen används till och varför det ser ut som det gör.