I andra världskriget stod den fria världen med USA och Storbritannien i spetsen mot den auktoritära med Nazityskland, det fascistiska Italien och det kejserliga Japan.
Sovjetunionen var den svarta plumpen i protokollet för den demokratiska kampen mot tyranniet. Och tyvärr innebar Tysklands nederlag samtidigt en seger för det stalinistiska Sovjetimperium som kom att ockupera halva Europa i decennier.
Kalla kriget var lite förenklat en annan kamp mellan demokrati och diktatur, mellan den fria världen och den kommunistiska. Sovjetimperiet föll och med det den slutliga drömmen om en kommunistisk värld. Sovjets fall innebar även att länder som Kuba och Nordkorea inte längre kunde räkna med någon ekonomisk hjälp till sina utfattiga ekonomier.
I dag har vi en helt annan värld. Det finns ingen fri värld som strider mot en ofri. Men samma länder som stred mot nazister och kommunister har samma behov av en yttre fiende i dag som för 60 år sedan. Den 11 september 2001 blev de bönhörda och sedan dess är det ”terrorismen” som är den där världsfienden som kommunismen en gång var. I kampen mot denna fiende, som är global, statslös och kan slå till när som helst, har staten tagit sig rätten att införa ett slags permanent undantagstillstånd. Rättsstaten har stegvis monterats ned, människor har vant sig vid att allt de gör övervakas och registreras.
Det är en historisk ironi att det i dag är just USA och Storbritannien som driver på för ett globalt övervakningssamhälle och som allra ivrigast implementerar nya sätt att övervaka inte bara sin egen befolkning utan alla människor i den uppkopplade världen.
Det är en ironi att historiens viktigaste visselblåsare, Edward Snowden, söker asyl i Ryssland och förmodligen tog sig dit med den kinesiska regeringens välsignelse. USA har blivit ett hot mot friheten i världen, inte dess försvarare. Det har aldrig varit så tydligt som nu.
I kraft av sin militära överlägsenhet och sin ekonomiska styrka kan USA fortfarande diktera villkoren i världen. Få har råd att göra sig ovän med de förenta staterna. Men om tillräckligt många länder sade ifrån och vände amerikanerna ryggen – väl medvetna om den ekonomiska skada det skulle orsaka – vore det möjligt att uppnå en förändring. Inte ens maktgalna amerikanska politiker är helt tondöva.
Intresset för en sådan konflikt är emellertid obefintligt. Den amerikanska staten gör nämligen inte något som andra stater inte skulle vilja göra om de bara kunde. Skillnaden mellan USA och pyttelandet Sverige är inte ideologi eller moral utan resurser. Vi ska inte tro att våra svenska politiker är snällare eller har högre moral än andra.
Det ligger i politikens natur att eftersträva kontroll. Vissa stater har med obarmhärtigt förtryck lyckats uppnå närapå fullständig kontroll – dit hör definitivt Nordkorea. USA har genom en rad lagar, som allmänheten med sin passivitet gett sitt godkännande till, skapat en veritabel buffé av kontrollverktyg att välja bland. Eftersom övervakningen främst sker digitalt är den inte alls lika påtaglig som angiveri och övervakning är i mer primitiva samhällen. Därmed blir det upplevda ingreppet i privatlivet inte så stort. I själva verket är statens övergrepp i dag mer omfattande än någon gång tidigare i den så kallade fria världen.
Detta kan stoppas. Det är ännu möjligt att vända utvecklingen. Men då måste en bredare allmänhet börja bry sig. Politikerna kommer inte att öppna dörren åt oss. Vi måste själva sparka in den och tvinga dem att lyssna.
Tidigare bloggat:
Staten är din fiende
Läs även:
HAX: Ockupera allt! Avgå alla!
The Telegraph: Travellers’ mobile phone data seized by police at border
Har man nånsin kunnat stoppa statens strävan efter kontroll?
I västvärlden pekar man ofta på USAs konstitution, men dess bläck hade knappt hunnit torka innan George Washington fick slå ner Whiskyrevolten mot den nya skatt han – Amerikas störste destillator – infört för att fylla sina fickor.
Intressant nog talade libertarianen Doug Casey i Edgington Post om samma tema i förrgår:
http://m.soundcloud.com/freetalklive/edgington-post-doug-casey-7-12