Anki Erdman, SFI-lärare och vänsterpartistisk ledamot i Rinkeby-Kistas stadsdelsnämnd, tar upp en rad problem med Svenska för invandrare, SFI, som undervisningen ser ut i dag. Tyvärr kan jag bekräfta att hon har rätt i mycket av det hon säger.
Få svenskar kommer av naturliga skäl i kontakt med SFI. Vi hör om det på TV, läser kanske om det i tidningen men som svenskspråkiga har vi ingen anledning att sätta oss in i hur undervisningen ser ut eller kanske ens bry oss om huruvida den är bra eller inte. Det berör ju inte oss. Såvida vi inte är tillsammans med någon som läser svenska i SFI:s regi.
Eftersom min sambo läser svenska har jag fått en inblick i hur SFI fungerar – eller snarare inte fungerar. Det är frustrerande eftersom det med så enkla medel skulle kunna bli bra. Med lite enkel pedagogik, med lite struktur (ett schema, kanske?) och lite förutsägbarhet så att eleverna vet vilken nivå som förväntas av dem skulle SFI-undervisningen kunna fungera bra. Men det gör den alltså inte. Anki Erdman menar att det till stor del handlar om tidsbrist, lärarna får helt enkelt inte tillräckligt med tid att förbereda lektionerna.
Allt är inte nattsvart. Det finns en god tanke i att både lära ut svenska seder och bruk och det svenska språket samtidigt. Men själva språkundervisningen har omfattande brister. Visst, det görs undersökningar med dem som studerar. Det dyker upp folk och vill ställa frågor. Men om du har läst svenska i några månader, hur kan du artikulera att du inte tycker att läraren är så bra, att hon kommer för sent till lektionerna, att lektionerna saknar struktur och en röd tråd? Klart att du tackar nej. Och så förblir sakerna som de är. Och don’t get me started on den så kallade SFI-bonusen.
I teorin finns massor av SFI-skolor att välja bland. I praktiken blir du placerad där det för stunden finns plats och du har ingen aning om skolan är bra eller inte eller om nivån passar (SFI-centrums åsikt behöver inte nödvändigtvis betyda att du placeras på rätt nivå).
Jag tror inte att SFI-undervisningen nödvändigtvis skulle bli bättre om den drevs helt och hållet i kommunal regi. SFI har alltid, långt innan privata skolor kom in i bilden, haft dåligt rykte. Men det är samtidigt uppenbart att undervisningen bedrivs av glada amatörer, inte av skickliga pedagoger, och att du ska ha tur att hamna i en klass som råkar ha en bra lärare. Följden blir att samhället lägger pengar på något som inte ger önskat resultat och att den enskilde inte alls får den biljett in i samhället som det var tänkt. Alla förlorar – utom de glada amatörerna.
Senaste kommentarer