Kvinnokroppar är ingen vara, skriver Expressens Anna Dahlberg. Därför behövs sexköpslagen, tycker hon. OK… var ska vi börja…?
Vi kan börja med det eviga misstaget om att sammanblanda sexarbete med människohandel för sexuella ändamål. Anna Dahlberg vill inte sätta likhetstecken mellan prostitution och sexslaveri, men lik förbannat argumenterar hon för sexsköpslagen med människohandel-argumentet. ”De män som utnyttjar verklighetens Lilja 4-ever ska inte kunna komma undan med att de inte hade en aning om att det var en sexslav de köpte”, hävdar hon.
Trots att sexköpslagen över huvud taget inte reglerar slavhandel med människor utan endast frivilliga sexuella överenskommelser vuxna människor emellan tvingas vi ständigt ta denna pseudodiskussion i stället för att diskutera den relevanta sakfrågan. Jag förstår varför. Historier om 14-åriga flickor som blir drogade, inlåsta och våldtagna av hänsynslösa män träffar rakt i människors hjärtan. Men det är inte så sexarbetets vardag ser ut. Om Anna Skarhed, Anna Dahlberg, Mark Klamberg och Beatrice Ask vore det minsta intresserade av sexarbetarnas egna upplevelser skulle de snart inse detta. Men det är de inte. Vår justitieminister anser inte att sexarbetarnas röster hör hemma i diskussionen om deras egen vardag och vår JK har just avslutet ett två år långt utredningsarbete i vilket hon nästan helt har lyckats utestänga sexsäljarnas egna erfarenheter. En bedrift i sig för någon som anser sig ha haft fria tyglar.
När jag skrev min uppsats i våras påpekade en av de sexsäljare jag intervjuade att hon skulle önska att hon kunde ge sina kunder ett kvitto. Det skulle visa kunderna att det är fråga om en seriös verksamhet. Om kunden inte begick ett brott vid köpet av en sexuell tjänst skulle detta vara möjligt. Alla sexsäljare skulle kunna vara öppna med sina verksamheter, vi skulle få en helt annan transparens. Såväl Skatteverket som sexsäljarna och deras kunder själva skulle dra fördelar av detta. Och några offer för människohandel skulle inte behöva utnyttjas bara för att kunden inte vet att personen tvingas sälja sex. Men åter igen, enligt Anna Dahlberg och alla andra försvarare av den sexmoralistiska lagstiftningen finns det ju ingen som säljer sexuella tjänster frivilligt.
Enligt den socialdemokratiska regeringen skulle sexköpslagen ha flera syften. Dels skulle lagen förändra människors attityder till sexköp, dels skulle den minska både prostitutionen och våldet i samhället. Lagen sågs sålunda både som ett slags signallag och ett verktyg för att bekämpa förekomsten av prostitution. Försvarare av lagen brukar påpeka att sexarbete inte är som vilket annat arbete som helst. Dahlberg gör det också när hon raljant ställer den retoriska frågan ”varför skulle ingen komma på tanken att låta skolelever prya på bordeller”. Hon missar givetvis målet eftersom skolelever heller aldrig skulle få prya som finansminister, sakkunnig på Säpo eller som konsult på Forsmark.
Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att det redan fastslagits i svensk domstol att sexarbete är som vilket arbete som helst. Enligt en Kammarrättsdom från 2007 (2007-03-19 i mål nr 2231-06) är inkomster från sexarbete skattepliktiga enligt inkomstskattelagen 13 kap. 1 § eftersom endast köparen är kriminaliserad och säljarens inkomster inte kan anses komma från olaglig verksamhet. Lagstiftare, politiker och debattörer säger således en sak, Kammarrätten en annan. Och vi bör väl lita till svenska domstolars rättstillämpning snarare än dåligt pålästa kvällstidningsskribenter?
Anna Dahlberg skulle behöva läsa mer av utredningen än det som kort sammanfattats i svenska medier. Hon skulle även behöva ta del av vad andra mer pålästa personer har att säga i frågan. Men jag tror inte att hon vill det, lika lite som Anna Skarhed ville ge sexsäljare med från den radikalfeministiska prostitutionsdiskursen avvikande åsikter något utrymme i sin utredning. Med en sådan trångsynthet skapas inget givande debattläge. Den som nog är allra gladast för det heter Beatrice Ask.
Se även: Sagor från livbåten, Hanna Wagenius, Per Pettersson
Senaste kommentarer